- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
308

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moberg, Ruth - Moberg, Valfrid - Moberg, Vilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mossberg

308

Mossberg

Hippodromteatern i Malmö. Följ. år
deltog hon i folkparkernas operaturné
ss. Nedda i "Pajazzo" och Santuzza i
"På Sicilien". År 1936 uppträdde hon
vid Oscarsteatern, och 1937—38
vistades hon på kontinenten för studier.
Efter en sejour i Basel 1939, där hon
sjöng Adéle i "Läderlappen" samt
Mig-non, debuterade M. 1939—40 på K.
teatern som Zerlina i "Fra Diavolo",
Greta i "Hans och Greta" samt Stasi
i "Czardasfurstinnan". Hon blev K.
teaterns stipendiat 1940 och är
engagerad där sedan 1943. M. har deltagit i
talrika operetturnéer i landsorten samt
gästat Danmark, Finland och
Tyskland. — Biands M:s roller utöver de
redan nämnda märkas Marzelline i
"Fidelio", Puccinis Mimi och Tosca samt
Laila i "Aladdin", i operetter bl. a.
Offenbaclis Eurydike och Helena samt
titelpartiet i "Czardasfurstinnan".
Tack vare sin paranta apparition ocli
sitt drivna spel har M. vunnit
särskild framgång i operettpartier. —
Gift 1) 1935—47 med kapellmästaren
vid K. teatern Sten-Åke Axelson; 2)
1948 med källarmästaren Axel
Englund. K. R.

Moberg, Valfrid,
skådespelerska, f. 20 febr. 1855 i Stockholm, † 20
maj 1882 därstädes. Föräldrar: fil. dr
Maths Torsslow och skådespelerskan
Mathilda Sophia Embring. Om M:s
släkt se Torsslow. — M. började
sin teaterbana lios Edvard
Stjernström på Nya (sedermera Sv.) teatern
i Stockholm, där hon stannade till 1S79.
Åren 1879—82 var hon engagerad vid
K. teatrarna, där hennes första
framträdande ägde rum på Operan som
Desdemona i Sliakespeares "Othello".
Hennes verksamhetsfält blev
huvudsakligen Dramatiska teatern, där hon
spelade bl. a. Eleonora i Scribes och
Legouvés "Drottning Margaretas
sagor", Marcelle i Dumas d. y:s "Falska
juveler" och Cherubin i Beaumarchais’
"Figaros bröllop". Fastän hon i
sistn. roll betydligt mer påminde om
Mozarts än Beaumarchais’ teckning
av den graciöse pågen, blev hennes
framställning synnerligen överlägsen
och fängslande. M. var en mångsidigt
begåvad aktris, vars bana emellertid
bröts genom hennes tidiga bortgång.
— Gift 1S78 med kaptenen Hugo
Leopold Moberg. A. L.

Moberg, Carl Artur Vilhelm,
författare, f. 20 aug. 1898 i ett
soldattorp i Algutsboda skn, Kronob. län.
Föräldrar: soldaten och
lantbrukaren Karl M. och Ida Aronson. — Efter
att lia genomgått hemortens folkskola
arbetade M. hos fadern. Han
studerade vid Kronob. läns folkhögskola
vid Grimslöv, Skatelövs skn, 1916 och
vid Katrineholms privata läroverk
1917—18. Därefter var han medarb. i

Vilhelm Moberg.

Arvika Nyheter 1920, i Vadstena Läns
Tidn. 1921—22 och i Nya Växjöbladet
1922—27. Sedan dess har han ägnat
sig helt åt författarskap. Han är
sedan 1940 bosatt på gården Tomta på
Väddö i Roslagen. År 1948 inledde han
en studievistelse i svenskbygderna i
Förenta staterna. M. var v. ordf. i
Sveriges författarefören. 1936—37
och ordf. i Sv. dramatikers studio
1940—42; sedan 1941 är ban v. ordf.
i Sveriges dramatikerförb. — M.
började skriva mycket tidigt och var
bl. a. med som trettonårig i Brokiga
Blads pristävlan för ungdom 1912
tills, med Fritiof Nilsson Piraten.
Först med "Raskens. En soldatfamiljs
historia" (1927) slog han igenom som
förf. Med denna bok ville lian bereda
litet utrymme åt småstugornas folk,
landsbygdens proletärer, i vårt lands
litteratur. Det var i viss mån
jungfrulig mark han beträdde med sitt
författarskap. Med blodets och
instinktens samhörighet har ban
verklighetstroget och utan falsk
idealisering skildrat hemlandskapet Småland
och dess folk. "Raskens" berättar
utan egentlig social tendens om en
soldatfamiljs slit för uppehället.
Romanerna "Långt från landsvägen"

(1929) och "De knutna händerna"

(1930) skildra upplösningen av den
gamla bondetraditionen, och i sin
nästa bok, "A. P. Roseli,
bankdirektör" (1932), gisslar M. tidens
lialv-kultur och opålitlighet i handel och
vandel. Ett bidrag till 1930-talets
sexualdyrkan och primitivism är
"Mans kvinna" (1933), som i av förf.
själv dramatiserad form uppfördes
på Göteborgs stadsteater 1943.
Under senare hälften av 1930-talet
utkom M:s huvudverk, den betydande
trilogien "Sänkt sedebetyg" (1935),
"Sömnlös" (1937) och "Giv oss
jorden" (1939). En bondson, Knut
To-l ing, bryter sig ut ur sin miljö ocli

blir red. för en kolorerad veckotidn.
i huvudstaden men känner det, som
om lian sålt sin själ; han längtar
tillbaka till jorden, dit han också
återvänder, sedan han brutit med hustrun.
Boken har starka självbiografiska
inslag. En av Sveriges största
bokfram-gångar vann M. med romanen "Rid i
natt!" (1941), där han, med syftning
på aktuella politiska händelser,
skildrar Värendsböndernas desperata
motstånd mot adelns feodala
undertryckningstendenser i stormaktstidens
Sverige. Det är ett med säker inlevelse
utformat verk, byggt på allvarliga
historiska studier; dess historiska
sanningsvärde har dock på sina håll blivit
häftigt bestritt. Framgången hade
delvis sin orsak i att boken
uppfattades som en dagsaktuell insats i den
andliga beredskapstjänsten men
berodde också på romanens
konstnärliga egenskaper. I "Soldat med brutet
gevär" (1944) skildrar M.
soldatsonen Valter Strängs utveckling genom
industriarbete, nykterhetsarbete,
socialistisk klubbverksamhet,
folkhögskolestudier och journalistik fram till
författarskapet, en levnadsbana
liknande Mrs egen. Åt sin samhörighet
med hembygden har M. givit
ytterligare ett uttryck i den lilla
romanen "Brudarnas källa" (1946). Sitt
eget författarskap har M. behandlat i
två uppsatser "Brodd" (i "Ansikten",
1932) och "Betraktelser om
romanskrivning" (i "Avsikter", 1945). —
Som dramatiker debuterade M. med
pjäsen "Kassabrist" (uppf. 1926, tr.
1939). Han har framför allt skrivit
en rad allmogepjäser, ss.
"Marknadsafton" (1930), "Hustrun" (1938),
"Änkeman Jarl" (1940), och
äktenskapsdramatik, ss. "Våld" (1933).
Sin största dramatiska framgång
har han uppnått med "Vår ofödde
son" (1945), ett drama i småländsk
miljö, som på kort tid har blivit
spelat på Sveriges förnämsta scener
och även uppfört i Finland. Även
"Gudens hustru" (1946), en hednisk
kult-komedi eller dramatisk folksaga,
betydde en stor framgång. Mr sböcker äro
översatta till femton språk och även
utgivna i Förenta staterna. I talrika
tidskr.- ochtidn.-artiklar har M.
ådagalagt sitt intresse för den moderna
teaterns problem. — Under andra
världskriget framträdde M. i "Sanningen
kryper fram" (1944) och
"Segerstedt-striden" (1945) som en
temperamentsfull motståndare till Sveriges enligt
hans mening alltför undfallande
neutralitetspolitik. —M. är framför allt en
frodig, ärlig och sanningskär realist,
som i ott mustigt, delvis starkt
folkligt språk berättar vad han själv hört
och sett; på sina håll har
naturalismen i bonderomanerna framkallat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free