- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
309

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moberg, Vilhelm - Moberg, släkt - 1. Moberg, Ludvig - 2. Moberg, Axel - 3. Moberg, Arvid - Moberger, John

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Moberg

309

Moberger

protester. Det folkloristiska inslaget
är påfallande sakkunnigt utnyttjat,
den psykologiska inlevelsen äkta.
Särskilt betydelsefull är Mrs teckning
av motsatsen mellan stad och land i
samtidens Sverige. — Gift 1923 med
Margareta Törnqvist. — Litt.r S.
Alil-gren, "V. Mrs värld" (i "Orfeus i
folkhemmet", 1938); B. Olsson, "V. M. En
folkloristisk studie i hans romaner"
(i Sv. litt.-tidskr. 1, 1938); H.
Söderhjelm, "V. M." (i "Förf.-profiler"
1938); E. Blomberg, "Stad och land i
några nyare sv. romaner" (i
"Mosaik", 1940). B. O.

Moberg, släkt, härstammande från
torparen Erie Larsson i Mo under
Lövsta bruk i österlövsta skn,
Uppsala län. Efter torpet Mos belägenhet
nära ett berg bildades släktnamnet M.
av hans barnbarn. Bland dessa
märkes tullvaktmästaren Anders Larsson
M. (f. 1769, † 1844), från vilken
släktens nu levande medl. härstamma. En
äldre son till honom,
bruksinspektören Lars-Eric M. (f. 1798, † 1872),
blev farfar till läkaren Ludvig M. (M.
1) och dennes bror, orientalisten Axel
M. (M. 2). Två systrar till M. 1 och
M. 2, Ellen Catharina M. (f. 1874) och
Maria Elisabeth M. (f. 1877, † 1948),
voro pionjärer i Sverige för
barnträd-gårdsverksamheten, av dem bedriven
i Norrköping från 1899. De erhöllo
Illis quorum 1933. En yngre son till
tullvaktmästaren Anders Larsson M.,
rektorn Karl Johan M. (f. 1811, †
1880), hade sonen överstelöjtnanten
Carl Gustaf Wilhelm M. (f. 1854, †
1903), far till generalmajoren Arvid
M. (M. 3).

1. Moberg, Vilhelm, Ludvig,
läkare, f. 14 okt. 1866 i Norrköping,
† 15 okt. 1935 i Djursholm.
Föräldrar: lasarettsläkaren med. dr Carl
Wilhelm August M. och Sara
Ringborg. — Efter mogenhetsex. i
Norrköping 1884 blev M. med. kand. i
Uppsala 1890, med. lic. i Stockholm 1899

Ludvig Moberg.

och med. dr där 1905. Efter
förordnande vid Allm. garnisonssjukhuset i
Stockholm 1S93 var lian läkare vid ett
belgiskt järnvägsbolag i Kongo 1893
—96. Militärläkare från 1896
avancerade han till förste marinläkare i
Flottans reserv 1920 (avsked 1921)
samt innehade förordnanden som
uppbördsläkare ocli fartygsläkare på olika
fartyg 1897—1900. M. var läkare vid
liudavd. å Södra polikliniken i
Stockholm (sedermera Stockholms stads
poliklinik) från 1901, docent i
dermato-logi vid Karol. inst. från 1905 samt
skolläkare vid Högre realläroverket å
Norrmalm 1907—24. Han var en av
stiftarna av Dermatologiska
sällskapet i Stockholm, dess sekr. 1903—08
och dess ordf. 1923—24, samt av
Nordisk dermatologisk fören. och medl. av
dess styr. från fören:s början 1910
samt president vid dess åttonde
kongress i Stockholm 1932. M. företog
flera studieresor till utlandet och
författade ett tjugutal dermatologiska
uppsatser. Han var på sin tid en av
huvudstadens mera kända och anlitade
liud- och könsläkare. — Gift 1897 med
Maria Svärd. P. H. T.

2. Moberg, Carl Axel, orientalist,
f. 15 juni 1872 i Norrköping. Bror till
M. 1. — M. avlade mogenhetsex. i
Norrköping 1890, inskrevs vid Lunds
univ. s. å., blev fil. lic. 1901,
disputerade 1902, förordnades till docent i
semitiska språk s. å. och blev fil. dr
1903, allt i Lund. Ären 1904—08 var
M. tf. prof. i österländska språk vid
Lunds univ. och kallades 1908 till
professuren där i detta ämne; han
avgick 1937. M. var ordf. i Akademiska
fören. 1918—24, univ:s prorektor
1919—26 och dess rektor 1926—36.
Han blev led. av Vitt. akad. 1934. Han
har företagit flera utländska
studieresor och som officiell sv. repr.
bevistat ett antal orientalistkongresser.
M. liar varit en flitig
populärföreläsare ocli författat ett stort antal
vetenskapliga och populärvetenskapliga
arbeten och uppsatser. De mest
betydande äro "Ur cAbd alläli b. cAbd
ez-Zähir’s biografi över sultanen el-Melik
el-Asraf Halll" (1902), "Buch der
Strahlen. Die grössere Grammatik des
Barhebräus. übers. 1—2" (1907—13),
"Gediclite von "Obeidalläh b. Ahmed
al-Mikäli" (1908), "Le livré des
splen-deurs. Le grand grammaire de
Gré-goire Barhebreus ed." (1922), "På
Gamla Testamentets tid" (1926),
"Arabiska myter och sagor" (1927),
"Omkring islam i medeltid och nutid"
(1928), "Tusen och en natt. Urval" (s.
å.). Värdefulla äro även de uppsatser
M. publicerat i bl. a. Le monde oriental,
gällande framför allt olika
filologiska, arkeologiska och historiska
spörsmål i den arabiska och syriska litte-

Axel Moberg.

raturen. Eliuru M. började sin
semi-tistiska bana som arabist och även
senare publicerat en del värdefulla
bidrag till islamistiken, har lian dock
gjort sin främsta insats på det
syriska språkområdet. Särskilt
betydelsefull är publiceringen av "The book
of the Himyarites" (1924), vilken M.
själv upptäckt och som sprider ljus
över kristendomens historia i Arabien.
ÄvenM:s populära arbeten äro viktiga,
eftersom de gjort mycket för att göra
de semitiska studierna kända i
Sverige. — Gift 1902 med Maria (len)
Cecilia Nilsson-Rodhe. G. Wn.

3. Moberg, Arvid, arméofficer, f.
12 juni 1885 i Gävle. Föräldrar:
överstelöjtnanten Carl Gustaf
Wilhelm M. och Elvira XJlrika Augusta
Hellhoff. Syssling till M. 1 och M. 2.
—- M. avlade mogenhetsex. i Gävle
1903 och officersex. 1905, blev
underlöjtnant vid Göta livgarde s. å. och
kapten där 1918, major vid
Norrbottens reg. 1928 och överstelöjtnant
1932. Han var chef för Arméns
underofficersskola 1932—36, blev överste i
armén 1935 och överste ocli tf. chef för
Älvsborgs reg. 1936 samt var dess chef
1937—38, blev överste vid
Generalstabskåren 1938 samt var
ställföreträdande chef för Fjärde
arméfördelningen 1940—42 och ställföreträdande
militärbefälhavare i Fjärde
militärområdet 1942—45. Han blev
generalmajor 1942 och var tf.
militärbefälhavare och tf. överkommendant i
Stockholm 1944—45 samt övergick i
Generalitetets reserv 1945. Han
genomgick Krigshögskolan 1910—12 och
var chef för Arméstabens
utbildnings-avd. 1938—40. Han blev led. av
Krigs-vet. akad. 1938. — Gift 1915 med
Ingrid Augusta Ekelund. T. IX

Moberger, John Wiktor,
apotekare, f. 26 febr. 1872 i Södra Vi
skn, Kalmar län, † 16 mars 1948;
i Göteborg. Föräldrar: lantbrukaren:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free