Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modéen, Thor - Modeer, Adolph - Modéer, Ivar - Modig, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modeer
311
Modig
filmen. — M. är en naturbegåvad
humoristisk kraft, med liögt uppdrivet
spelhumör och enastående kontakt
med publiken. I ett otal speciellt för
honom skrivna sketcher liar lian med
komisk fantasi inkarnerat
"toppsvensken", "medelsvensson" etc. Han liar
medverkat i ett femtiotal sv. filmer,
mestadels folklustspel och komedier,
men har även framträtt i
karaktärsuppgifter som Sandels i "Fänrik Ståls
sägner" 1926 och en landsortsaktör i
"Kungen kommer" 1937. — Gift 1924
—43 ocli åter 1948 med
skådespelerskan Hildegard Margaretha
Schön-ström. C. H.
Modeer, Adolph, ämbetsman,
ekonomisk författare, f. 15 april 1739
i Karlskrona, † 16 juli 1799 i
Stockholm. Föräldrar: skrivaren vid
Ami-ralitetsöverrätten i Karlskrona,
advokaten Laurent Adolf Moderus och
Anna Beata Ekengren. ■— M. visade
tidigt intresse för naturvetenskap ocli
teknik och en utpräglad samlarvurm.
Nittonårig inledde lian korrespondens
med Linné ocli försåg denne med en
mängd sällsynta insekter, bl. a. två
nyupptäckta arter, som Linné efter
honom kallade Pyralis Modeeriana
och Galleruca Modeeri. Åren 1754—
55 och 1758 studerade M. vid Lunds
univ. Han deltog i
lantmäteriförrätt-ningar i Blekinge somrarna 1757 och
1758 samt i Kalmar län 1759, varvid
han även auskulterade vid Kalmars
kämnärs- och rådstuvurätter. År 1760
synes han ha blivit v. lantmätare i
Kalmar län utan att lia avlagt den
föreskrivna teoretiska ex. inför
Lant-mäterikontoret; i stället liade lian
med dess tillstånd undergått
motsvarande ex. i Lund 1759. Han blev e. o.
kommissionslantmätare i Kalmar län
1761, e. o. lantmätare i Stockholms
län 1767 och lantmätare i Gävleb. län
1771. Från denna tjänst vann lian
1776 avsked med bibehållen lön. Sin
verksamhet som lantmätare slutade
lian i själva verket redan 1769, då han
anställdes som sekr. i riksdagens
kammar-, ekonomi- och
kommersdeputa-tion, ständernas centralorgan för
jordbruksfrågor. M., som 1765 utgivit en
sammanställning av
lantmäteriför-ordningar, erhöll 1770 i uppdrag av
lagkommissionen att i lagform
sammanfatta bestämmelserna ang.
kammarverket. Först 1781 liade ban
slutfört arbetet, som förblev otryckt.
Under 1770-talet ägnade lian sig också
åt jordbruk. År 1775 köpte han
frälsehemmanet Södergarn i Lidingö,
där han sökte tillämpa tidsenliga
brukningsmetoder; efter fem år måste
ban emellertid sälja hemmanet med
avsevärd förlust. Efter 1781 ägnade
ban sig enbart åt skriftställeri. -—
Från 1770 till sin död var M. sekr.
Adolf Modeer. Teckning av okänd konstnär
(Kungliga biblioteket).
och drivande kraft i det 1767
grundade Patriotiska sällskapet, som i viss
mån blev en gustaviansk motsvarighet
till frihetstidens Vet. akad. Let
ägnade stort intresse åt jordbruks- och
samhällsfrågor, ocli dess tidskr.,
Kongl, svenska Patriotiska
sällskapets handlingar (6 bd, 1770—82),
Hushållnings-Journal (1776—89) ocli
Ny Journal uti Hushållningen (från
1790), utgjorde tidens främsta forum
för ekonomisk debatt; de voro dock
föga originella, och innehållet var en
blandning av kuriosa och inlägg i
praktiska frågor. M. medarbetade
själv ganska flitigt i tidskr. och stod
i livlig förbindelse med sv. och
utländska vetenskapsmän. Han invaldes
i Vet. akad. 1786 och i flera sv. och
utländska lärda samfund. Dock var
lians egen läggning mera samlarens
och dilettantens än
vetenskapsmannens. Han sysslade med numismatik
och historia, kemi, fysik och mekanik,
författade uppsatser ang. handel,
sjöfart, hantverk och jordbruk samt i
tryckfrihets- och försvarsfrågor etc.
— M:s främsta insats var lians
verksamhet för förbättrad folkupplysning.
Han var själen i det av honom 1792
stiftade Sällskapet för allmänna
medborgerliga kunskaper. Ss. dess sekr.
utgav ban bl. a. Skrifter af Sällskapet
för Allmänne Medborgerlige
kunskaper (1794—98), som förkunnade
tidens frihetsidéer inom närings- och
samhällslivet. M. visade sig därvid
mycket fördomsfri, fastän knappast
så originell, som ibland har gjorts
gällande. Sitt intresse för
folkundervisningen visade M. både i sällskapets
skrifter och i separata småtrvck ss.
"Utkast till regler för sockenskolor"
(1794) och "Anledning för
sockenskolmästare till deras angelägna sysslas
berömliga förvaltande" (1796).
Genom dem framstår lian som en av
banbrytarna för den sv. folkskolan. —
Gift 1703 med Anna Margareta Brulin.
— Litt.: N. Nilsson, "A. M. ocli lians
insatser för folkupplysningen"
(Årsböcker i sv. undervisningshistoria, 64,
1942). G.U.
Modéer, Karl Ivar,
språkforskare, f. 4 nov. 1904 i Mönsterås, Kalmar
län. Föräldrar:
sparbankskamrera-ren Au.gust Seth Fulgentius M. och
Selma Paulina Lundgren. — Efter
studentex. som privatist i Stockholm
1923 studerade M. i Uppsala, där lian
blev fil. kand. 1925, fil. mag. 1926,
fil. lic. 1931 och fil. dr 1934 (disp.
1933). Han är sedan 1933 docent i sv.
ortnamnsforskning i Uppsala och
sedan 1948 lektor i modersmålet i
Sundsvall. — M. liar företrädesvis ägnat sig
åt hembygdens — den småländska
skärgårdens och de småländska
kusttrakternas — ortnamn och folkliga
kultur. ITan grundade 1926 ett
hembygdsmuseum i Mönsterås, vilket lian
sedan s. å. förestår. Hans viktigaste
undersökningar äro "Småländska
skärgårdsnamn" (drsavh., 1933),
"Färdvägar ocli sjömärken vid Nordens
kuster" (1936), "Namn- och
ordgeografiska studier" (1937), i vilket arbete
ortnamnen på "böte" och "stäk"
behandlas, "Den nordiska ryssjans
ursprung och ålder" (1939),
"Fornväst-nordiska verbstudier" (1—2, 1941—
43) ocli "Studier över slutartikeln i
starka femininer" (1946). Bland hans
många tidskr.-uppsatser märkes
särskilt "Nordiskabåtnamn" (Nysvenska
studier 1935). — Gift 1943 med Brita
Marianne Lundquist. G. Sj—n.
Modig, Carl, affärsman, f. 2 dec.
1S44 i Daretorps skn, Skarab. län, †
12 okt, 1909 i Härnösand. Föräldrar:
torparen Lars Andersson M. och
Maria Christina Svensdotter Blomqvist.
—- M. fick tidigt sluta skolan i
hemsocknen, blev vallpojke och sattes ef-
Carl Modig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
