- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
313

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modin, Erik - Modin, Victor - Moe, Olefine - Mogensen, Fredrik - Mogård, Bertil

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Modin

313

Mogård

Olefine Moe som Carmen.

han verkat. För sitt främsta arbete,
’’Härjedalens ortnamn och
bygdesägner" (1902; 2:a tillökade uppl. 1911),
erhöll han fil. hedersdrsgrad i
Uppsala 1907. Sin födelsesocken har han
ihågkommit med hembygdsboken
"Gamla Tåsjö" (1916; 2: a uppl. 1938).
Ett särskilt studium har ban ägnat
kyrkor och kyrkliga minnen från sin
hemtrakt samt de folkliga
benämningarna på och föreställningarna om
djur och växter. Han liar även utgivit
populära skildringar av natur ocli
folkliv, "Från norrländska skogar och
vatten" (1920) och "Anders Raivi. En
berättelse från den finska
nybyggestiden i Ångermanland" (1932; 2:a
uppl. s. å.). Tills, med E. N. Söderberg
utgav han 1889 "Matrikel öfver i
Upsala studerande Norrlänningar 1595
—1889". En bibliografi över M:s
skrifter till 1937 finnes i "Festskrift
till Erik Modin på hans 75-årsdag".
Han blev korresponderande led. av
Vitt. akad. 1923. — Gift 1894 med
Helena Kjellerstedt. H. Wn.

Modin, Carl Victor, präst, skald,
f. 9 aug. 1843 i Lindesberg, † 5 april
1911 därstädes. Föräldrar:
handlanden Erik M. och Maria Kristina
Eriksson. -— M. blev student i
Uppsala 1S65, fil. kand. 1871, fil. dr 1875
och teol. kand. 1881. Åren 1883—90
var han lärare och rektor vid
flickskolan Idun i Stockholm. Han
utnämndes 1885 till e. o. hovpredikant
och var 1890—1911 kyrkoherde i
Lindesberg. — M. utgav 1878 en samling
"Dikter", av vilka några 1874
prisbelönats av Sv. akad., som 18S4 även
tilldelade honom Beskowska
resestipendiet; detta satte honom i stånd att
besöka Italien, Egypten, Syrien och
Palestina. Hans poetiska produktion,
som består av odén, idyller oeh
satirer, utmärker sig för äkthet i
ingivelse och utformning, medkänsla
med tillvarons styvbarn och pietet

mot det förgångna. — Gift 1) 1893
med Anna Sofia Venus, † 1902; 2)
1904 med Ingrid Weman. T. M.

Moe, Olefine Louise Margaretlie,
operasångerska (sopran), f. 18 mars
1850 i Bergen, Norge, † 8 nov. 1933
på Hage gård i Ski, Norge. Föräldrar:
musikern och dansläraren Ivar
Christian M. och Inger Marie Amundsen.
■— M. debuterade 1S67 på Kristiania
teater som Emmeline i Scribes
komedi "Den första kärleken" och kort
därpå som Betli i "Alphyddan". Hon
visade sig äga förträffliga naturliga
röstmedel och började samtidigt
utbilda sig för teaterns sånglärare II.
Meyer. Till Stockholm kom lion 1871
som elev till Fredrika Stenhammar.
Följ. år sjöng hon Lady Harriet i
"Martha" på K. teatern, som hon sedan
tillhörde 1873—81. Sitt genombrott
gjorde hon som Adéle i Aubers "Den
svarta dominon". År 1882 företog hon
tills, med förf. Matilda Lundström och
Hj. Meissner en landsortsturné med
litterära-musikaliska soaréer. År 1883
återvände hon till Kristiania ocli
ledde där på Tivoliteatern tills, med
Matilda Lundström ett teaterföretag,
benämnt "Norska operan".
Verksamheten nedlades efter två år, och 1886
återvände M. till Sverige. Åren 1886
-—96 uppträdde hon främst vid
gästspel på olika teatrar i Sverige, Norge
och Einland. År 1891 bosatte lion sig
i Norge, där hon utövade pedagogisk
verksamhet. •—- M:s höga, i klangen
mjukt avrundade sopranstämma, som
skolats även för koloratursången,
gjorde henne särskilt lämpad för den
klassiska operans många
subrettrol-ler, ss. Susanna i "Figaros bröllop",
Zerlina i "Don Juan" och Marie i
"Regementets dotter". Hon var den
första, som utförde Carmens roll i
Sverige (lS7S),ocli hon visade därvid prov
på stor dramatisk kraft liksom i
Violettas parti i "LaTraviata". Vid
"Norska operan" framträdde hon i flera
stora roller, ss. Elsa i "Lohengrin"
och Margareta i "Faust". Hon
medverkade också i ett stort antal
operetter, bl. a. som Paris i Offenbachs
"Sköna Helena" och i titelrollen i
Lecocqs "Camargo". — Gift 1877—80
med pianisten Oscar Fridolf Torssell.

A. L.

Mogensen, Fredrik Kristian,
ingenjör, f. 18 sept. 1904 i Falun.
Föräldrar: överlantmätaren Bror
Kristian M. och Ruth Ingegerd Marianne
Kjellin. — Efter studentex. 1923 i
Falun avlade M. bergsingenjörsex.
vid Tekn. högskolan 1928 och blev där
teknologie dr 1941. Han var anställd
i Johnsonkoncernen 1928—33 och var
då huvudsakligen sysselsatt med
malmletningsverksamhet och
anrikningsundersökningar. Åren 1931—32

Bertil Mogürci.

var lian gruv- och anrikningsingenjör
vid Kantorps gruvor. M. är e. o.
tjänsteman vid bergsstaten sedan 1930,
och 1939—40 uppehöll han en
professur i bergsteknik vid Tekn. högskolan
i Helsingfors. Sedan 1933 innehar han
egen konsulterande byrå i Ludvika
avseende malmletning, gruvbrytning
och anrikning. Han liar företagit
studieresor i Europa, Mexiko, Förenta
staterna och Kanada samt har
publicerat uppsatser i fackpressen. -— Gift
1933 med Maja Lisa Eriksson. B. G.

Mogård, Johan Adolf Bertil,
präst, politiker, f. 18 aug. 1892 i
Jönköping. Föräldrar: arbetsförmannen
Carl Adolf Pettersson ocli Emma
Justina Andersson. —- Efter studentex.
i Jönköping 1912 blev M. fil. kand.
1914 och teol. kand. 1917 i Lund samt
prästvigdes för Göteborgs stift 1918.
Hans sociala intressen ^örde honom
efter missiv i hemstiftet till
befattningen som pastor och förste lärare
vid Statens uppfostringsanstalt å
Bona 1919—23. Sistn. år blev han
komminister i Karlskoga ocli 1929
(tillträde 1930) kyrkoherde i
Högalids förs. i Stockholm. — M., som är
socialdemokrat, var 1924—32 led. av
Andra K. och är sedan 1948 led. av
Första K. Han är sedan 1938
stadsfullmäktig i Stockholm och sedan 1943
led. av församlingsdelegerade. Han är
anlitad i många kommunala uppdrag
i Stockholm, bl. a. som v. ordf. i
kristidsnämnden sedan 1939, men framför
allt liar ban gjort insatser på det
sociala området; han är sålunda led. av
barnavårdsnämnden ocli ordf. i fören.
Skyddsvärnet. M. har också haft siite
i ett flertal utredningar och
kommittéer av social natur, ss.
ungdomsarbetslöshetssakkunniga, 1931 års
fångvårdskommission och 1941 års
militära socialvårdskommission. Ss.
verkst. led. av Försvarsväsendets
personalvårdsnämnd sedan 1942 liar M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free