- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
317

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Molander ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Molander

317

Molander

samtidens överdrivna Ibsenkult
riktade "Ibsen i västfieksformat" (1895;
delvis efter T. Ansteys "The Pocket
Ibsen"), där lian parodierar några av
Ibsens berömdaste stycken. M.
medverkade också flitigt i dagspressen
som kritiker. Bekant blev lians
sedligt indignerade kritik (i
Aftonbladet) över Hjalmar Söderbergs
debutbok "Förvillelser", vilket föranledde
en replikväxling mellan Söderberg
och M. Slutligen kan nämnas, att M.
var intresserad för slangspråk och
studerade dess ordförråd ur
språkvetenskaplig synpunkt. — Sin stora
begåvning som organisatör fick M.
tillfälle att lägga i dagen som
kommissarie för teater- och
musikutställningen under
Stockholmsutställningen 1897. Hans insats därvidlag ansågs
lia varit av avgörande betydelse för
företaget. Både i fråga om
bildningens djup ocli intressenas
mångsidighet höjde sig M. vida över de flesta
av sina samtida inom teaterns
område. Genom sin konstnärliga
målmedvetenhet gav han den sv.
scenkonsten impulser, som för dess framtida
utveckling fingo bestämmande
betydelse. De många svårigheter, som lian
mötte, satte djupa märken i lians
personlighet. Pessimism och
människoförakt voro honom ej främmande.
Momentant kunde han dock
framträda som en vinnande ocli älskvärd
sällskapsmänniska. Större delen av
sitt liv led han av en plågsam astma.
Hans tidiga bortgång uppfattades
allmänt som en oersättlig förlust för
hela det sv. teaterlivet. — Gift 1888
med sångerskan och skådespelerskan
Lydia Wessler (M. 2). O. W.

2. Molander, Lydia Sophia
Catharina, sångerska (sopran),
skådespelerska, f. 22 dec. 1851 i Gävle, † 13 dec.
1929 i Stockholm. Föräldrar:
konditorn Carl Wessler ocli Margaretha
Sophia Wicklander. — M. började sin
teaterbana 186S i Gävle vid Theodor

Lydia Molander,

Schwartz’ sällskap. Fem år senare
deltog lion efter studier vid Mus. akad.
och K. teatrarnas elevskola i en
operaturné i Norge under ledning av
Anders Willman. Ären 1874—94
tillhörde hon Sv. teatern i Helsingfors och
blev med ett slag den självskrivna
primadonnan i den lyriska
repertoaren. Hon var därefter 1902—22
knuten till Albert Ranfts
stockholmsscener. — M. var i besittning av en hög
och välskolad sopran, som
behandlades med teknisk säkerhet och
instinktiv musikalisk smak. Framför allt
gjorde hon sig gällande som Mignon,
Madame Favart, Sköna Galatliea, Lili
och Laura i "Tiggarstudenten". Men
hennes mångsidiga talang anlitades
även inom den seriösa talrepertoaren;
bl. a. framträdde hon som Desdemona
i "Othello", Abigael i Molbechs
"Ambrosius" ocli Lona Hessel i Ibsens
"Samhällets pelare". — Gift 18S8 med
regissören Harald Molander (M. 1).

A. L.

3. Molander, Gustaf Harald
August, skådespelare, regissör, f. 18 nov.
18SS i Helsingfors. Son till M. 1 och
M. 2. —■ Efter läroverksstudier
genomgick M. 1907—09 Dramatiska teaterns
elevskola och engagerades sistn. år
vid Sv. teatern i Helsingfors. Efter
två säsonger återvände lian till
Sverige, där han som skådespelare först
var knuten till Intima teatern i
Stockholm och därefter 1913—26 till
Dramatiska teatern, vars elevskola han
förestod 1921—26. Han ägde en
sällsynt vacker stämma och stilsäker
aktion och utförde på
nationalsce-nen bl. a. titelrollerna i "Hamlet",
"Aladdin" och Lagerkvists "Den
osynlige", Envar i "Det gamla spelet om
Envar" samt i övrigt ledande
uppgifter i Shakespeare-, Strindberg- och
Ibsenföreställningar. Redan tidigt
hade M. emellertid fattat intresse för
filmkonsten, och i de stora
Sjöström-ocli Stillerfilmerna från 1910-talets
senare år ("Terje Vigen", "Sången
om den eldröda blomman", "Herr
Arnes penningar") medverkade han
som scenarioförfattare. Sedan 1923
är lian regissör vid ab. Sv.
filmindustri. Han har lett över femtio
inspelningar och är, näst Victor Sjöström,
vår äldste och mest erfarne
filmregissör. Till många av sina filmer
har lian även utarbetat manuskript
och scenario. Stor framgång har han
haft bl. a. med sv.
allmogeskildringar och eleganta komedier. I den
förra genren debuterade han som
författare och regissör med
"Bodakungen" (1920) och gjorde sedan bl. a. de
stora Lagerlöfsfilmerna
"Ingmarsarvet" och "Till österland" i mitten
på 1920-talet. Under sv. films därpå
följande "internationella" period re-

Gustaf Molander.

gisserade M. ett antal mondäna
komedier. Under 1930-talets första hälft
signerade han bl. a. de skickligt och
smakfullt gjorda "Vi som går
köksvägen", "Kära släkten",
"Ungkarlspappan" och "Swedenhielms" samt den
stora framgången "Intermezzo" med
Gösta Ekman och Ingrid Bergman
(1936). Bland hans senare verk
märkas "En kvinnas ansikte" (prisbelönt
vid biennalen i Venedig 1938),
kostym-filmen "Emilie Högqvist" (1940),
lä-karfilmen "Striden går vidare" (1941),
"Rid i natt" (1942; efter V. Mobergs
roman), "Det brinner en eld" (1943),
"Ordet" (s. å.; efter Kaj Munks
drama), "Kejsarn av Portugallien"
(1944; efter Selma Lagerlöfs
berättelse) ocli "Kvinna utan ansikte"
(1947). — M. erhöll 1935 Sv.
film-samfundets plakett, — Gift 1) 1910
—18 med skådespelerskan Karin M.,
f. Edwertz (s. 315); 2) 1919 med Elsa
Charlotte Fahlberg. B. O. V.

4. Molander, Olof Johan Harald,
regissör, f. IS okt. 1892 i Helsingfors.
Bror till M. 3. — Student i Stockholm
1911 genomgick M. 1912—14
Dramatiska teaterns elevskola; sistn. år
anställdes han vid teatern som
skådespelare. År 1919 gick ban över till
regissörsfacket och nådde hastigt en
ledande plats vid teatern, vars
förnämsta program han under en lång
följd av år satte i scen. År 1934 blev
lian chef för Dramatiska teatern och
innehade denna befattning till 1938.
Sedan dess har lian varit verksam
som gästregissör och även ägnat ett
omfattande arbete åt radioteatern.
Han har vid några tillfällen framträtt
som skådespelare (bl. a. vid turnéer)
och som uppläsare i radio. M. fick
Litteris et artibus 1937 och blev fil.
he-dersdr vid Lunds univ. 1947. — M:s
första stora inscenering var
"Köpmannen i Venedig" (1919), där hans starka
självständighet redan gjorde sig märk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free