- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
322

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Molin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Molin

322

Molitæus

derad av Jesper Svedberg, vilken
berömmer lians lärdom, vältalighet oeli
karaktär. Främst hoppades Svedberg
att i honom lia funnit mannen, som
skulle kunna restaurera domkyrkan
efter branden 1702; efter fem år
kunde den tack vare M:s energi åter
tagas i bruk. M. väckte uppmärksamhet
genom att i några övningsteser 1715
bestrida, att konkordieformeln var i
egentlig mening en av sv. kyrkans
bekännelseskrifter, vilket gav upphov
till en häftig polemik mellan M. och
biskop Daniel Lundius i Strängnäs.
År 1720 utgavs på M:s bekostnad en
billig bibeluppl. i 12:o format,
allmänt känd som "doktor Molins bibel".
Gentemot ärkebiskop Spegels något
diktatoriska sätt att leda
prästeståndets överläggningar vid riksdagen
1713—14 hävdade M., "oförskräckt
som en krigspräst", rätten till fria
förhandlingar. Efter Karl XII:s död
tillhörde han en krets av
oppositionsmän, som planerade den sedan
genomförda förändringen i statsskicket. Vid
riksdagen 1719 bevisade lian, att
ingen vore arvsberättigad till tronen,
krävde en undersökning om
prästeståndets privilegier, blev medl. av
sekreta utskottet, av
tiomannanämn-den med uppdrag att överlägga om
successionsordning och regeringsform
och av kommissionen för prövning av
Görtz’ sak. Statsrättsligt var ban
anhängare av läran om
folksuveräniteten. — Gift 1) 1695 med Maria
Staf, † 1703; 2) 1713 med Jaeobina
Christiania Hyltlién. — M:s barn
erhöllo 1719 adelskap under namnet
Meldercreutz. Bland dem var
militäringenjören, matematikern och
industrimännen Jonas Meldercreutz (s.
277). G. C.

Molin, Lars Larsson, kallad
Lasse-Maja, tjuv, f. 5 okt. 1785 i
Djupdalen, Ramsbergs skn, Örebro län, † 3
juni 1845 i Arboga. Föräldrar:
sockenskräddaren och torparen Lars
Olsson ocli Christina Olsdotter. — M.
ägnade sig tidigt åt tjuveri; sålunda
ådömdes lian redan 1803 fyrtio par spö
jämte kyrkstraff för stöld och 1S06
ånyo kyrkstraff för samma brott.
Snart begav ban sig ut på stöldturnéer
i olika delar av mellersta Sverige,
varvid ban flera gånger hemsökte
Stockholm; en tid var han insatt på
slottshäktet i Örebro. M. vann vidsträckt
ryktbarhet särskilt genom sin metod
att uppträda i kvinnokläder. År 1S11
greps ban efter att ha deltagit i ett
inbrott i Järfälla kyrka, Stockholms
län. Efter tvåårig rättegång dömdes
han av Sollentuna häradsrätt till
livstids fästning. Han inspärrades på
Karlsten i Marstrand, där ban blev
stadens största turistattraktion. M.
benådades 183S och vistades därefter

Lars Molin (Xasse-Maja). Teckning av okänd
konstnär 1836.

på olika platser i landet, bl. a. i
Stockholm, där han väckte utomordentlig
uppmärksamhet. — I folkfantasin
har M. länge varit en levande figur.
Tryckta skildringar av hans äventyr
ha spritts i stort antal. Den första av
dem (och huvudkällan till alla senare)
är "Den vidtberyktade äfventyraren
Lasse Majas egentligen Lars Molins
besynnerliga öden och
lefnadshändelser från dess yngre år till 1813 ... af
honom sjelf författad" (1833). Den är
drastiskt ocli livligt berättad,
synbarligen av en person med viss litterär
talang. Skildringen av M:s
föräldrahem och uppväxttid är påvisbart
osannfärdig och sentimentaliserad; ett
ex. är faderns påstådda död ocli
moderns omgifte. Även i övrigt bär
berättelsen en prägel av ohämmad
fabulering; bl. a. uppges M. ha haft
anställningar som piga och husmamsell och
utsatts för upprepade frierier av
manspersoner. Under sin första tid som
kringfarande äventyrare skall ban ha
åtföljts av en torparflicka Maja, som
även delat lians fängelsevistelse i
öre-bro. Boken har flera gånger
nytryckts. Ojämförligt mera spridd är
dock en kortare framställning, "Den
svenske stortjufwen Lasse-Majas
äfventyr.. ." (1853), vilken med vissa
titelförändringar upplevt omkr.
fyrtiofem uppl. — Enligt den anonyma
skriften "Lasse-Majas äfwentyr i
Stockholm af honom sjelf meddelade åt
utgifvaren wid en resa, som denne gjorde
år 1830 till denne märkwärdige
äfwen-tyrares fängelse" (1S34) var M. "något
lång, men smal och mager, hans yttre
wisade en djerf själ och hans
anletsdrag woro regelbundna. Hans sinnelag
war mera godt än ondt ocli han ägde
allmänt det witsordet att han ej gärna
skadade någon till lif och lem." Hans
förmåga att spela kvinna förklaras i
samma skrift på följ. sätt: "nian bör

ihågkomma att ban war ganska
qwin-lig till sitt yttre, och der naturen kom
i wägen förstod lian att taga konsten
till hjelp. Denna förstod ban att drifwa
så långt att han till och med låg i
samma säng som fruntimmer utan att
dessa kunde upptäcka hans werkliga
kön." — Ogift. U. D., An.

Molin, Petrus (Pelle), författare,
målare, f. 8 juli 1864 i Multrå skn,
Ångermanland, † 26 april 1896 i Bodö
i Norge. Föräldrar: lantbrukaren
Abraham Abrahamsson M. och Anna
Helena Lidblom. — Efter studier vid
Härnösands läroverk 1S76—83,
varunder lian gjorde ett par misslyckade
försök att avlägga mogenhetsex., var
M. 1884—86 medarb. i
Härnösandsposten. Åren 1887—90 studerade han
vid Konstakad., varefter ban
omväxlande sysslade med måleri,
journalistik och författarskap. Han bodde 1890
—94 i Näsåker i Ångermanland och
1894—96 i Bodö. Han företog under
vistelsen i Bodö åtskilliga resor i
nordligaste Norge. — Under åren vid akad.
var M. påfallande lat och gjorde inga
märkligare framsteg. Hans planer på
fortsatt utbildning, i vilka bl. a,
ingick en studievistelse i Paris,
omintetgjordes av fadern, som 18S9
vägrade att längre bekosta sonens
studier. Det var närmast för att lätta
på de ekonomiska svårigheterna, som
M. prövade sin lycka som förf. De
skisser ocli uppsatser, som sålunda
tillkommo, voro på intet sätt
märkliga, och på inkomsterna av dessa
kunde M. inte hålla sig kvar i
Stockholm. Han återvände då till
Ångermanland. Genom lappmålaren Johan
Tirén hade lian bibragts övertygelsen
om fördelen av att en konstnär
skaffar sig en egen poetisk provins. Det
dröjde inte så länge, förrän M. i sin
lantliga isolering gjorde ett försök
att förverkliga detta det gryende
90-talets estetiska program. Den stora
lapproman ban planerat blev visser-

Felle Molin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free