- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
324

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Molin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Molin

324

Molitæus

Arthur Molin,

sina äldre arbeten, liögg bl. a.
"Backan-tinnan" i marmor (nu i Nat. mus.) oeh
utförde tre genier, en staty av Nio.
Tessin samt tre byster för Nat. mus:s
fasad förutom en del gravmonument
och porträtt. Han första större arbete
i hemlandet var "Neapolitansk
fiskargosse", som ännu går i den veka
stilen. Med gruppen "Bältespännarna",
fullbordad i Paris 1859, slog M. efter
segt motstånd igenom, sedan verket
vunnit erkännande på utställningar i
Berlin och London. För första gången
hade här ett nordiskt ämne
behandlats i en form, som inte genast skrek
ut sin klassicistiska härkomst. Med
sin livliga rytm och sin dramatiska
intensitet behåller gruppen alltjämt
greppet om åskådaren, där den står i
parken vid Nat. mus. I tävlingen om
monument över Karl XII 1866
besegrade M. sin förnämsta medtävlare,
C. G. Qvarnström. Statyn, som restes
på det efter densamma uppkallade
Karl XII:s torg i Stockholm, gör trots
brister i modelleringen en livfull
verkan genom den effektfulla gesten, som
M. för övrigt lånat efter Byströms
Karl XH-staty. S. å. fick M. i uppdrag
att utföra en fontän till
industriutställningen i Stockholm. Motivet
hämtade han ur den nordiska sagan: Ägir
ocli lians döttrar lyssna till Näckens
toner, sittande i musselformade
nischer på sockeln till den snäckvridna
skålen. Det improviserade verket
utfördes i oförändrad form i brons på
sin ursprungliga plats i
Kungsträdgården, där det i sin lummiga
omgivning bildar ett välgörande dekorativt
inslag i platsbildningen, samtidigt
som det tydligt visar både styrkan
och svagheten i M:s konst: å ena
sidan den arkitektoniska känslan och
fantasirikedomen, å andra den
nonchalanta modelleringen. — Gift 1854
med Emma Amalia Erhardina
Broberg. Th. N.

2. Molin, Johan Arthur Erhard,
ämbetsman, f. 30 juni 1866 i
Stockholm. Son till M. 1. •— Efter
mogen-lietsex. i Stockholm 1885 studerade
M. först vid Tekn. högskolan oeh
därefter vid Uppsala univ., där ban 1894
avlade hovrättsex. Ären 1S99—1912
var han byråingenjör i Patent- och
registreringsverket. Vid upprättandet
av Socialstyr. sistn. år blev ban sekr.
på dess arbetarskyddsbyrå, och 1918
—33 var lian byråchef för lag- ocli
administrativa ärenden i samma verk.
Åren 1923—34 var lian v. ordf. i
Arbetsrådet. M. var länge ansedd som en
av våra främsta experter på
socialpolitikens rättsliga utformning. Som
sådan anlitades lian för ett flertal
utredningar. Bl. a. var han sekr. i 1905
års yrkesfarekommitté, led. och sekr.
i 1918 års arbetstidskommitté, led.
i trustlagstiftningskommittén 1920
samt sakkunnig för utredningarna
ang. moderskapsunderstöd 1926 och
ang. arbetsfreden 1927; därjämte
biträdde lian 1934—37
rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap.
Även som propositionsförf. och
sakkunnig eller sekr. i riksdagsutskott
har M. lagt hand vid utformningen
av ett stort antal lagtexter. — M. är
även en framstående kännare av
utländsk lagstiftning. Som regeringens
ombud bevistade han 1921—37 årligen
Internat, arbetsorganisationens
konferenser, och 1927 fungerade han som
adjungerad led. och 1928—30 som ord.
led. av Internat, arbetsbyråns stvr. —
M. har utgivit "Författningar
rörande arbetarskydd" (tills, med M.
Marcus, 1912) samt "Svensk
arbetslagstiftning" (1932; 4:e uppl. 1941 med
suppl. 1946). — Gift 1901 med Inez
Apiarie. S. S\v.

3. Molin, Carl Hjalmar
Valentin, grafiker, målare, arkitekt, f. 23
febr. 1868 i Stockholm. Bror till M. 2.
—■ Efter mogenhetsex. i Stockholm
18S8 utbildade sig M. först till arki-

Hjalraar Molin.

tekt vid Tekn. högskolan 1888—92
och Konstakad. 1892—95.
Undervisning i grafiska tekniker erhöll han
under skilda perioder av A. Tallberg,
första gången 1901. M. liar rest i
Tyskland, Italien, Spanien, Portugal,
Frankrike, Turkiet och Grekland 1895
—1900. Han liar varit anställd vid A.
Lindegrens och F. Lilljekvists
arkitektkontor samt vid B. Östbergs
arkitektkontor. — M:s grafiska
produktion omfattar främst arkitekturbilder
av dokumentarisk prägel, en genre,
där hans närmaste föregångare voro
A. H. Hägg och F. Boberg. Gripen av
lS90-talets kosmopolitiska
strömningar liar M. främst fascinerats av
medelhavsländernas yppiga, klassiska
byggnadsverk, vilka lian i en komplicerad
teknik, linjeetsning i förening med
ak-vatint och mjukgrundsetsning,
åter-gett i monumentala, rikt detaljerade
bilder och med förkärlek för
romantiska klärobskyreffekter. Samma
motivvärld har M. även skildrat i
akvarell och olja. M. är led. av Royal
So-ciety of Painter-Etchers and
Engra-vers, London, sedan 1904 och av
Konstakad. sedan 1914. Han är repr.
med grafik i Nat. mus., Göteborgs oeh
Norrköpings mus. samt Lunds univ:s
konstmus. och i Los Angeles
högskola. — Gift 1904 med Gerda
Elisabeth Hahr. — Litt.: A. Hahr, "Hj. M.
som etsare" (Ord och Bild 1936).

R. S.

Molitæus, Mattias Marci,
teolog, superintendent, † 23 aug. 1603 i
Mariestad. — M., som var ålänning,
studerade med ekonomiskt bidrag av
hertig Karl vid Greifswalds och
Wittenbergs univ. ocli blev magister vid
sistn. univ. Återkommen till Sverige
slöt lian sig till kretsen av kyrkomän
kring hertigen. Efter en tid som
skolrektor i Strängnäs blev lian
hovpredikant hos Karl 1589 och senare lians
biktfader. År 1591 tillträdde lian den
elva år tidigare upprättade
superintendenturen i Mariestad. Som
stiftschef gjorde sig M. känd för sin energi;
två gånger visiterade han igenom
förs:na i Värmland och gick därunder
skarpt till rätta med allehanda
kvarlevande vidskepelse. — M. deltog i
åtskilliga riksdagar och möten och
synes avgjort ha ställt sig på hertigens
sida. Tack vare sin kritik mot Johan
III:s liturgiska strävanden blev han
en av de tolv assessorerna vid Uppsala
möte 1593. Han spelade likväl inte
någon större roll vid mötet. Det
anseende lian åtnjöt för språklig lärdom
gjorde, att han placerades i en
kommitté för revision av bibelövers, till
bättre överensstämmelse med
grundtexten. Det intressanta
revisionsförslaget kunde framläggas 1601 och går
under namnet "Observationes Streng-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free