- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
325

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Molitæus, Mattias - Moll, släkt - 1. Moll, Theodor - 2. Moll, Tom - 3. Moll, Victor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Moll

325

Moll

nenses". —- Gift 1589 meil Malin
Eriksdotter Kaxe. — Litt.: T.
Kle-berg, "M. M. M." (Kyrkohist. årsskr.
1934). Å. Z.

Moll, släkt, vars äldste kände
stamfar Johan Adam M. var läkare av
holländsk börd oeh levde under
1700-talets förra hälft. Efter hans död
inflyttade omkr. 1754 till Stockholm
hans änka och hans son Johan Adam
M. (f. 1749, † 1802), slutligen
grosshandlare i Stockholm. Bland dennes
sonsöner märkas ingenjören och
in-dustrimannen Theodor M. (M. 1) och
grosshandlaren i Stockholm Johan
(John) Adam M. (f. 1805, † 1895),
vilken blev far till pedagogen Tom M.
(M. 2) och bankmannen och politikern
Victor M. (M. 3).

1. Moll, Johan Theodor,
ingenjör, industriman, f. 19 maj 1816 på
Värnäs säteri i Värna skn, östergötl.
län, † 5 sept. 1895 i Mellösa skn,
Södermani. län. Föräldrar: säteriägaren
Didrik Johan M. och Hedvig [Hedda)
Ericana Blomenschiöld. — Efter
skolstudier i Stockholm genomgick M.
Teknologiska inst. där och Edvard
Nonnens lantbruksinst, på Degeberg i
Skarab. län samt avslutade sin
utbildning med studieresor i England,
Tyskland och Frankrike. Efter
hemkomsten vid 1840-talets början var
ban i flera år verksam som
lantbrukare på sitt gods Loddby n. om
Norrköping. År 1847 anlade lian tills, med
agronomen Johan Theodor Bergelin
och Norrköpingsfirman Östlund &
Berling Nykvarns pappersbruk, ocli
det föll på M:s lott att leda
byggnadsarbetena. Denna verksamhet
tilltalade honom i så hög grad, att lian sålde
Loddby för att i framtiden belt ägna
sig åt att bygga och framför allt att
utrusta pappersbruk. Från 1852 drev
ban egen verkstadsrörelse vid
Nykvarn, till en början i hyrda lokaler,
från 1872 i en av honom själv
uppförd verkstadsbyggnad, där vid
1870-talets slut sextio arbetare voro
sysselsatta. Sedan han genom en olycklig
borgensförbindelse förlorat bela sin
förmögenhet, blev lian 1879 tvungen
att nedlägga sin rörelse. Följ. år
anställdes han som ledare för verkstaden
vid Hellefors styckebruk i Mellösa
skn, Södermani. län, och fortsatte där
sin betydelsefulla verksamhet som
konstruktör av pappersmaskiner och
som pappersbrukens rådgivare i
tekniska frågor. Ilan var en av sin tids
främsta experter på sv.
pappersbruksförhållanden. — Ogift. G. M—e.

2. Moll, Karl Thomas (Tom),
pedagog, f. 8 aug. 1853 i Stockholm, †
17 juli 1922 i Medevi, Västra Ny skn,
östergötl. län. Föräldrar:
grosshandlaren Johan (John) Adam M. och
Anna Sophia Beskow. Brorson till M.

Tom Moll.

1. — M. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1872 och blev vid Uppsala univ.
fil. kand. 1877, fil. lic. 1887 ocli fil. dr
1888. Han var 1875—78 lärare vid
Uppsala privata elementarläroverk
och tjänstgjorde 1880—83 och från
1887 vid Högre realläroverket å
Norrmalm i Stockholm, där han 1892
utnämndes till lektor i fysik ocli kemi.
I den 1905 nyinrättade överstyr, för
rikets allm. läroverk blev lian tf.
läroverksråd. År 1909 återgick lian till
sitt lektorat, från vilket lian erhöll
avsked 1918. — M. publicerade
talrika uppsatser i pedagogiska ämnen.
Vid 1906 års skolreform uppdrog ban
riktlinjerna för undervisningen i
fysik ocli kemi; bl. a. ivrade han för
la-borationsundervisning. Han
författade bl. a. "Lärobok i fysik för de
allmänna läroverkens högre klasser" (1
—5, 1897—1901; alla delar i många
uppl.) och "Lärobok i kemi för
real-gymnasiet" (1—2, 1914; nya uppl.);
dessa utmärkta arbeten ha kommit
till vidsträckt användning. — Ogift.

S.L.

3. Moll, Victor Ludvig,
bankman, politiker, f. 24 juli 185S i
Stockholm, † 16 jan. 1929 därstädes. Bror
till M. 2. — M. genomgick Klara
elementarläroverk och anställdes efter
tjänstgöring på affärskontor i
Stockholm 1886 i Sveriges allm.
hypoteks-bank, där lian avancerade till kassör
1893 och kamrer 1897. Åren 1908—12
var han bankens verkst. dir. lian var
led. av Andra K. 1902—08, anslöt sig
där till Liberala samlingspartiet och
specialiserade sig på ekonomiska och
finansiella frågor. Han var
riksgälds-fullmäktig 1905—12, led. av flera
kommittéer, ss. för revision av
aktiebolagslagen 1905, omorganisation av
bankinspektionen s. å. och angående
stämpelskatten 1909 samt led. av 1911
års försvarsberedning. År 1912
efterträdde M. friherre K, Langenskiöld

som chef för Sveriges riksbank, sedan
lotten avgjort valet mellan högerns
kandidat ocli M., vänstergruppernas
inan. M., som till sin död kvarstod
som riksbankschef, liade den svåra
uppgiften att leda det sv.
penningväsendet i ett av dess mest kritiska
skeden. Delade meningar lia rått om
hans lämplighet för denna uppgift.
Diskussionen rörde sig därvid främst
om riksbankens guldpolitik och
övriga åtgärder vid inflations- och
de-flationskriserna under och efter det
första världskriget, I febr. 1916
infördes, synbarligen på M:s initiativ,
den mycket uppmärksammade
guldspärren, "utan motstycke i
mänsklighetens brokiga penninghistoria"
(Hecksclier); den avsåg att hindra
Sverige från att dragas med i den
allmänna internationella prisstegringen
och innebar, att den sv.
penningenheten höjdes över sitt lagbestämda
värde i guld. Åtgärden fick emellertid
icke åsyftad effekt, Striden stod het
även om bankens penningpolitik i
övrigt, varvid nationalekonomerna med
G. Cassel i spetsen skarpt angrepo
riksbanksledningen för att genom
alltför riklig sedelutgivning och lågt
diskonto direkt arbeta inflationen i
händerna. -— Efter vapenstilleståndet
sjönk emellertid sedelcirkulationen
hastigt, och ett starkt
importöverskott uppstod. Detta i förening med
ett häftigt internationellt prisfall
medförde i Sverige en stark
defla-tionskris, som under de närmaste åren
fick ett genomgripande förlopp.
Regeringen deklarerade i sept. 1920 i
anslutning till 1920 års
finanssakkunniga, vari M. var medl., ett klart
de-flationistiskt program med snar
återgång till guldmyntfoten som mål. För
att uppnå detta utförde M. ett
energiskt och målmedvetet arbete, som
ledde till att Sverige 1 april 1924
som första land i Europa kunde
återgå till guldmyntfoten. Genomföran-

Victor Moll.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free