Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Moll, Victor - Moller, Arvid - Mollerus, Henricus - 1. Momma, Willem - 2. Momma-Reenstierna, Abraham, industriman, bror till M. 1, se Reenstierna - 3. Momma-Reenstierna, Jakob, industriman, bror till M. 1 och M. 2, se Reenstierna - 4. Momma, Petter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Möller
326
Momma
Arvid Möller. Målning av C. Mörtli (Lunds
universitet).
det av detta deflationsprogram var
visserligen en i många stycken
smärtsam kur men liar säkerligen en stor
del i det följande uppsvinget. M. var
denna tid liårt anlitad som ordf. i
Finansrådet (sept. 1917), sakkunnig
rörande penningväsendets reglering
(191S), led. av ekonomiska rådet (nov.
1920) och led. av finanssakkunniga
(1920). Han satt också i styr. för den
till stöd för genom krisen nödlidande
privatbanker ocli industrier 1922
bildade ab. Kreditkassan. Ären 1908—21
var lian överrevisor vid Statens
järnvägar ocli från 1909 ordf. i Enskilda
järnvägarnas pensionskassa. — Gift
1S85 med Louise Klingström. — Litt.:
E. F. Heckselier, "Det sv.
penningväsendets öden" (i
"Historieuppfattning, materialistisk ocli annan",
1944); A. östlind, "Sv.
samhällsekonomi 1914—22" (1945). H. Wn.
Möller, Arvid, rättslärd, f. 19
febr. 1674 på godset Vorlioff nära
Dorpat, † 6 april 1758 i Lund.
Föräldrar: krigskommissarien Christian
M. och Maria ]lansdotter Jernelia. —
Efter skolgång och univ.-studier i
Dorpat 1691—97 blev M. sistn. år
rektor över Lyceum Carolinum där
samt 1702 prof. vid gymnasiet i
Reval. Han flydde till Sverige 1710 och
stannade där bela sitt liv. Han
utförde smärre ekonomiska uppdrag för
statens räkning, men fastän han
föreslogs till flera ämbeten, dröjde det till
1717, innan lian fick fast anställning
som prof. i natur- och folkrätt samt
moral vid Lunds univ. På egen
begäran fick lian avsked 1743. — Ehuru M.
som jurist var en skicklig lärare, torde
han dock ha varit mera känd som
latinsk vältalare ocli poet. Med dessa
språkliga och litterära talanger
förenade han matematiska insikter och en
praktisk duglighet, som ofta
anlitades i offentliga värv. Om hans varma
patriotism för sitt hemland vittna
historisk-topografiska beskrivningar
av Estland och Livland (1756) och
staden Dorpat (1755). — Gift 1708 med
Christina Margareta Lagercreuts. —
Litt,: likpredikan av J. Wåhlin 1758.
M. v. P.
Mollerus, H enricus, humanist,
latinsk skald, f. 152S i Witzenhausen
i Hessen, † 1567 i Danzig. — M., vars
tyska namnform var Heinrich Möller,
inkallades av Gustav Vasa som
officiell poet och som lärare. Han skrev
latinska dikter om framstående
svenskar, ss. Karl Knutsson (1555) och
hertig Johan av Finland (1562), samt
vid högtidliga tillfällen, t. ex. en
bröllopssång vid konung Gustavs dotter
Katarinas förmälning (1559), en
gravdikt över Lars Siggesson Sparre
(1554) och en "Sertum musarum in
Erici Svedorum regis coronationem"
(1561). Jämte sina litterära uppdrag
var M. informator för hertigarna
Magnus och Karl och utnämndes
senare till rikshistoriograf. Sedan lian
lämnat Sverige, var han lärare i Kulm
och slutligen rektor för gymnasiet i
Danzig. Under denna senare tid
utgav han en samling andliga sånger på
latin, "Carminum sacrorum libri tres"
(1564). -— M. införde humanismens
latindiktning i Sverige, där lian snart
fick efterföljare. På sitt område får
M. betecknas som en medelmåttig
begåvning. Mest fördelaktigt framstår
ban i mindre tillfällighetsdikter,
medan större uppgifter överstego hans
krafter. Å. X.
1. Momma, \Y illern (Welam),
köpman, bruksägare, f. omkr. 1605,
antagligen i Aachen, † 1679,
antagligen på Harg, Helgona skn,
Södermani. län. Föräldrar: borgaren i
Aachen Willem M. ocli Maria Baur. —
M. bosatte sig tidigt som affärsman
i Amsterdam, dock utan burskap,
och det synes troligt, att han redan
tidigt haft för avsikt att flytta till
Sverige. Ären 1640—41 blev lian
med-intressent i de sörmländska bruken
Skeppsta, Harg och Morpa och
flyttade 1645 till Sverige som borgare i
Nyköping, där lian 1646 erhöll
privilegier för mässingsbruk. År 1650 blev M.
jämte brodern Abraham SI. (M. 2) och
ett par utländska affärsmän intressent
i Färna bruk i Västmanlands bergslag.
Mässingsbruket i Nyköping fick
betydande omfattning, men då det
nedbrann 1665, började svåra ekonomiska
motgångar för M., vilka ytterligare
skärptes genom depressionen och
krigen på 1670-talet. M:s ställning blev
då så svag, att endast ett ingripande
från svärsonen, David Klöcker
Ehrenstrahl, kunde rädda honom från
misär. — Fastän M:s egna företag vid
lians död icke hade stor betydelse, sy-
Petter Momma. Gipsmedaljong (Kungliga
biblioteket).
nes lian lia spelat en avsevärd roll för
den sv. brukshanteringens förkovran,
särskilt som initiativtagare ocli
finansiär, icke minst vid samarbetet
med de yngre bröderna Abraham och
Jakob (adlade Reenstierna). ■— Gift
omkr. 1628 med Maria de Bruijn från
Holland. — Litt.: N. G. Wollin,
"Industrierna vid Hargs ström under
fyra sekler" (1943). O. H—e.
2. Momma-Reenstierna,
Abra-h a to, industrimän, bror till M. 1, se
Reenstierna.
3. Momma-Reenstierna, J a k o b,
industriman, bror till M. 1 och M. 2,
se Reenstierna.
4. Momma, Petter, boktryckare,
publicist, bruksägare, f. 21 april 1711
på Harg, Helgona skn, Södermani.
län, † 17 mars 1772 i Stockholm.
Föräldrar: brukspatronen Rudolph
(Ro-lof) Isacsson M. och Elsa Dorothea
Kraak. Sonsons son till M. 1. — M.
inriktade sig till en början på
ämbetsmannabanan ocli var vid slutet av
1720-talet i tjänst lios stadssekr. i
Nyköping samt vann senare
anställning i Kansliet. Under en utlandsresa
beslöt ban emellertid att ägna sig åt
boktryckaryrket ocli tog 1733
anställning lios den ansedde boktryckaren
Anton de Groot i Amsterdam.
Återkommen till Sverige började M. en
mångsidig och initiativrik
verksamhet som boktryckare ocli förläggare;
ban inleder i många avseenden en ny
period i vår bokförlagshistoria. M.
betroddes 1737 med tryckningen av
Riksbankens sedlar och inköpte 1738
K. tryckeriet, vid vilket han
förutom officiellt tryck också utgav
böcker ocli kalendrar på eget förlag.
Såväl i fråga om innehåll som typografi
skilde dessa sig fördelaktigt från
hans föregångares arbeten. Han bedrev
från början bokhandel, varvid fransk
litteratur byttes mot svensk. Då detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
