- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
330

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Montelius, Oscar - 2. Montelius, Agda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Montelius

330

Montelius

saker" (1S72—74) och "Minnen från
vår forntid" (1917), den senare blott
omfattande sten- och bronsåldern. I
densamma erhöllo perioderna ej blott
en viss ordningsföljd utan även
ungefärliga årtal. M:s ordnande och
systematiserande verksamhet liar stundom
förskaffat honom benämningen
"arkeologiens Linné". — Men M. har icke
endast kronologiskt kartlagt
europeisk förhistoria utan även lämnat
viktiga bidrag till kännedom om
forntida religion, särskilt soldyrkan
under bronsåldern, till frågan om
runskriftens ålder, kvinnans sociala
ställning i forntiden, sv. sedehistoria,
forntida begravningsskick,
germanernas urhem. Han förklarade sålunda
1918 som sin uppfattning, att
germanerna härstamma från den yngre
pa-leolitiska befolkningen i Västeuropa
ocli att de under yngre stenåldern
utsöndrat sig från övriga indoeuropéer
inom ett område omfattande s. och
mell. Skandinavien, nordligaste
Tyskland och s.-v. Finland. Många sv.
landskaps förhistoria har M. skildrat, och
han har populärt framställt Sveriges
hednatid ("Lifvet i Sverige under
hednatiden", 1873, 3:e uppl. 1905,
även på franska, tyska och engelska;
"Forntiden" i "Sveriges historia från
äldsta tid till våra dagar", 1919, I:a
uppl. 1S75—77). En rad av M:s
undersökningar utfördes på det
religions-historiska området, Dit höra
"Solgudens yxa ocli Tors hammare" (1898),
"Hjulet som en religiös sinnebild i
förkristen ocli kristen tid" (1901),
"Solens hjul och det kristna korset"
(1904) och "Ivristusmonogramnien,
deras uppkomst och ursprungliga
betydelse" (1913). En "Bibliographia
Monteliana" med 408 nummer är
tryckt i Vitt. akad:s bandi., 34, 1922.
— Som museiman sökte M. på många
sätt popularisera sitt museums
skatter, och under de första decennierna
av sin anställning där liar lian den
tyngsta arbetsbördan, då det gällde
såväl utgrävningsverksamhet som
undersökning och beskrivning av
nyförvärv; museitekniska finesser ocli
hänsyn till det estetiska momentet vid
den museala uppställningen
intresserade honom mindre. Under M:s
korta riksantikvarietid genomdrevs en
nv lönereglering vid lians institution,
ocli ban gav uppslaget till en rad
större publikationer av museets material.
En av M:s mest betydande gärningar
som riksantikvarie var räddandet av
det gamla birgittinklostret i
Vadstena, vars murar man föreslagit att
bryta igenom för framdragande av
värmeledningsrör och elektriska
ledningar. Även det gamla klostret i
Ystad räddades genom M:s
ingripande. Som chef skattades lian mycket

högt av sina medarbetare, alla av
honom betraktade som kamrater och
vänner. —■ M. var mycket berest och
deltog i ett stort antal arkeologiska
kongresser i olika länder. Han var en
framstående talare ocli behandlade
skickligt i tal och skrift förutom
svenska även tyska, franska,
engelska och italienska. Under många år
höll han arkeologiska föreläsningar i
Stat, hist. mus. och på många andra
platser i Sverige och utlandet
(Finland, Norge, Danmark, England,
Förenta staterna, Tyskland och
Österrike). År 1907 erhöll M. genom
gene-raldir. för de statliga museerna i
Berlin von Bode anbud att bli chef för
Museum für Völkerkunde i Berlin
samt prof. i förhistoria vid Berlins
univ.; ban avböjde dock detta anbud.

— M. var från 1874 under många år
sekr. i Sv. fornminnesfören. och
därefter dess ordf. samt deltog 1873 i
stiftandet av Antropologiska
sällskapet, Vid den stora internationella
arkeologkongressen i Stockholm 1874
var lian en av sekr:na och vid den
första baltiska arkeologkongressen i
Stockholm 1912 ordf. — M.
redigerade 1875—1905 Sv. fornminnesfören :s
tidskr. och 1880—1921 den av
Letterstedtska fören. utg. Nordisk tidskr.

— Politiskt liberal uppställdes M. vid
val till Andra K. 1914 som kandidat i
Stockholm på programmet "Försvaret
främst" utan att dock bliva väld. Han
framträdde även som en förkämpe för
kvinnans politiska rättigheter. — M.
blev led. av Vitt. akad. 1877, Vet.
akad. 1895 och Sv. akad. 1917. Ilan
var fil. och jur. hedersdr vid flera
utländska univ. samt hedersled, i ett
stort antal in- och utländska
samfund. Han erhöll 1913 Geografiska
sällskapets Retziusmedalj i guld, ocli
s. å. präglades över honom en
guldplakett. Bland ordnar, som ban
erhöll, skattade ban mest den sällsynta
"Pour le mérite". M. hyllades med
festskrifterna "Studier tillägnade O.
M." (1903) och "Opuscula
arcliæolo-gica Oscari Montelio dicata" (1913),
den senare av internationell karaktär.
M. testamenterade till Vitt. akad.
50 000 kr., bela sitt storartade bibi.
samt förlagsrätt till sina arbeten,
bildmaterial, brev ocli manuskript. —
Gift 1871 med Agda Georgina
Dorothea Alexandra M., f. Reuterskiöld
(M. 2). — Litt.: uppsats av O.
Almgren i Ord och Bild 1913, av H.
She-telig i Samtiden s. å.; biografi av S.
Lindqvist i Ymer 1921, av B. Salin i
Vitt, akad:s bandi. 1922, av T. J.Arne,
S. Beinach, G. Kossinna m. fi. i Nord.
tidskr. s. å„ av E. Lewenhaupt i Big
s. å., av T. ,1. Arne i Scandia 1944;
Hanna Rydh, "O. M. En vägrödjare
genom årtusenden" (1937). T. J. A.

Agda Montelius.

2. Montelius, Agda Georgina
Dorothea Alexandra, socialpolitiker, f. 23
april 1850 på Ullvi gård i Köping,
† 27 okt. 1920 i Stockholm. Föräldrar:
generallöjtnanten Alexander Fabian
Zcphanias Reuterskiöld och Anna
Brigitta Charlotta Schenström. — M.
genomgick Hammarstedtska flickskolan
i Stockholm. Efter sitt giftermål blev
hon en ledande kraft i den organiserade
kvinnorörelsen och var en av dem, som
1884 stiftade Fredrika-Bremer-förb.,
vars ordf. hon var från 1904 till sin
död. Hon hörde till överlämnarna av
den stora rösträttspetitionen 1899
och var en av Sveriges repr. vid den
första internat, rösträttskongressen i
Berlin 1904. M. var även led. av
kvinnosällskapet Nya Iduns nämnd 1885
—1901, under vilken tid hon var v.
ordf. 1892—1900 och ordf. 1900—01.
År 1912 inkallades lion till
lagberedningen för överläggning om
äktenskapslagstiftningens revision. — M.
deltog från 1870:talet aktivt i
fattig-vårdsarbetet inom Maria Magdalena
förs. i Stockholm ocli var en av
grundarna av Fören. för välgörenhetens
ordnande (F. V. O.); lion var dess
första ordf. 1S89—1911 och v. ordf.
från 1911 samt föreståndare 1892—
1910 och inspektör från 1911 för F. V.
0:s centralbyrå. M. tillhörde även
stiftarna av Centralförb. för socialt
arbete, vars v. ordf. lion var från
starten 1903 till 1909, samt var från 1909
till sin död led. av Sv.
fattigvårdsförbis styr., arbetsutskott och
barna-vårdsbyrå. Hon utgav "Hjälpare. Råd
och anvisningar för
fattigvårdsintres-serade" (1912) samt publicerade
tidskr.-uppsatser i sociala frågor. —
Politiskt och ideellt tillhörde M. den
borgerliga liberalismen, för vars
starka rättfärdighetspatos hon är en god
repr. Hon erhöll 1910 Illis quorum.
— Gift 1S71 med fornforskaren Oscar
M. (M. 1). E.-G. J., Lt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free