- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
331

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Montelius, Alvar - 4. Montelius, Carl - Montell, Gösta - Montén, Lars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Montelius

331

Montelius

3. Montelius, Alvar Henning,
jurist, f. 2 sept. 1880 i Stockholm.
Föräldrar: häradshövdingen Lars
Henning August M. och Hilda Carolina
Bergman. Brorson till M. 1. — M.
avlade mogenhetsex. i Växjö 1899, fil.
kand.-ex. i Uppsala 1902 och
hovrätts-ex. där 1905. Efter tingstjänstgöring
1906—09 samt kortare anställningar
i Fångvårdsstyr. och vid Stockholms
fattigvårds- och hälsovårdsnämnd
återvände M. till Uppsala, där han
1912—14 var amanuens vid univ:s
kansli och räntekammare och
samtidigt fortsatte sina studier, vilka ledde
till jur. kand.-ex. 1914 och jur. lic.-ex.
1917; han blev 1918 jur. dr. M. gick
1922 i tjänst hos Svea hovrätt, där
ban efter fiskalsförordnanden och
ad-junktion var assessor 1924—31 och
hovrättsråd 1931—32. Han var
revisionssekr. 1932—36 och
häradshövding i Folkungabygdens domsaga
1936—47. M. tjänstgjorde 1919—20
som sekr. hos sakkunniga för frågan
om dödsstraffets avskaffande samt
var 1920—22 led. och sekr. i den s. k.
lilla strafflagskommissionen. Utom
drsavh. "Om försökslärans objekt"
(1918) liar M. publicerat bl. a, "Om
vanhederlighets rättsverkan"
(Uppsala univ:s årsskrift 1920), "Om
internering av vissa
återfallsförbryta-re" (1923) och "Häradsnämnden är
i fara" (1944). — Gift 1912 med
Hedvig Anna Gustava Eberstein. Spr.

4. Montelius, Carl Oscar Josef,
ingenjör, uppfinnare, f. 7 okt.. 1881 i
Stockholm. Föräldrar:
bankosekreteraren Carl Wilhelm M. och Ida
Hedvig Wilhelmina Nordlund. Kusin till
M. 3. — M. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1S99, blev fil. kand. vid
Uppsala univ. 1902 ocli
utexaminerades från Tekn. högskolans
elektro-tekn. avd. 1904 samt fullbordade sin
utbildning vid Siemens-Schuckert
verkens Schnellbahnbureau i Berlin.
Återkommen till Stockholm 1905 trädde

Carl Montelius.

han i tjänst hos Statens järnvägar,
först som bitr. ingenjör vid dess
elektriska försöksbana, från 1908 som
underingenjör vid byrån för elektrisk
drift och från 1910 som byråingenjör
av första klass där. Åren 1915—29
var lian anställd vid Sv.
ackumulator-ab. Jungner, Stockholm, från 191S
som överingenjör. Sedan 1929 idkar
ban egen uppfinnarverksamhet ocli
liar sedan 1931 helt ägnat sig åt
ledningen av det på basis av lians
uppfinning grundade ab. Imoindustri,
Stockholm. Den s. k. Imoprincipen
tillämpas för både pumpar och
motorer ocli utmärker sig för hög
verkningsgrad. Konstruktionen har fått
vidsträckt användning i alla
industriländer. Den bygger på tre intill
varandra liggande skruvar med
ändamålsenlig utformning av gängornas
ytor, vilket ger stor täthet. I en skrift,
"Imoskruven — en ny motor- och
pumpkonstriiktion" (1933) ,liar M.
behandlat sin uppfinning. För sina
konstruktioner belönades ban 1941 med
Ing. vet. akad:s guldmedalj. — Gift
1906 med Laura Amalia (Lillemor)
Gagge. G. Lj.

Monte||, Karl Gösta, etnograf, f.
7 nov. 1S99 i Pajala skn, Norrb. län.
Föräldrar: jägmästaren Arvid M. och
Emnm Lovisa Rosenius. — Efter
stu-dentex. i Stockholm 1918 blev M. vid
Göteborgs högskola fil. kand. 1924,
fil. lic. 1926 och fil. dr 1929. Han var
amanuens vid jubileumsutställningen
i Göteborg 1920—23, utförde
hantverksundersökningar för Nord. mus.
1925—29 och var samtidigt
amanuens vid Göteborgs mus:s etnografiska
avd. Åren 1929—33 ledde han den
etnografiska sektionen av Sven Hedins
expedition till Mongoliet ocli Kina,
och 1934—35 deltog han i Statens
etnografiska mus:s expedition till
Mexiko. Sedan 1936 är ban docent i
allm. ocli jämförande etnografi vid
Stockholms högskola och sedan 1938
amanuens vid Statens etnografiska
mus. — Under Erland Nordenskiölds
ledning inriktades M:s forskning
först på sydamerikansk etnografi.
Inom detta område gjorde han en
betydande insats med sin drsavh., "Dress
and Ornaments in Ancient Peru"
(1929). Genom att han deltog i
Hedinexpeditionen har lians verksamhet
därefter kommit att helt förläggas
till asiatisk etnografi, och han är
obestridligen vårt lands främste
kännare inom detta område. Han
lyckades under expeditionen sammanföra
ett synnerligen betydande material,
av vilket numera huvudparten tillhör
Statens etnografiska mus.
Omfångsrika samlingar ha även tillförts The
Arehæological Trust of Chicago samt
Göteborgs mus. En färd till trakten

Gösta Montell.

av Edsen-gol gav mycket rikt utbyte.
M. samlade huvudsakligen
lamais-tiska kultföremål, ocli lian studerade
såväl lamaismens ceremonier, riter,
arkitektur och konst som materiell
kultur. Sedan 1936 är ban red. för
Sven Hedin-expeditionens
vetenskapliga publikationsserie. —- M. har
behandlat asiatisk etnografi i ett stort
antal arbeten, ss. "The Chinese Lama
Temple Potala of Jehol" (1932), "Sven
Hedin’s Archaeological Collections
from Khotan" (1936 och 1938) och
"As Ethnographer in China and
Mon-golia 1929—1932" (1945). Han är
även framstående som
populärvetenskaplig förf. och har utgivit "Våra
vänner på steppen" (1934),
"Mexikanskt. Indianliv i forntid och nutid"
(1936) och ’’Bland gudar och vanliga
människor. Minnen från lyckliga år i
Peking" (1942). — Ogift. H.An.

Montén, Lars, fabriksidkare,
affärsman, f. 3 jan. 1785 i Axbergs skn.
Örebro län, † 8 april 1S72 i
Stockholm. Föräldrar: bonden Olof
Pehrsson ocli Cherstin Larsdotter. — M.,
som växte upp i ett lantbrukarhem,
tillbringade något år i Örebro
trivialskola men måste avbryta skolgången
och ägna sig åt jordbruksarbete. Han
utskrevs för v. armén till Norge 1S08
och avancerade snabbt till
underofficer. Då lian ej liade någon utsikt till
fortsatt befordran, lämnade lian
militärbanan och reste till Stockholm, där
ban blev bokhållare först på
bryggerikontor och sedan hos
grosshandelsfirman Ekernian. Ända sedan ban
lämnat skolan, hade lian bedrivit
självstudier, bl. a. i kemi. Han kom
därvid i kontakt med J. J. Berzelius,
fick undervisning av denne och blev
sedan en av hans personliga vänner.
— M. startade egen handelsrörelse
1823 och vid sidan därav en såpfabrik,
Klara tekniska fabrik (sedermera
Klara stearinljusfabrik). Sedan han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free