Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Montgomery, Robert - 3. Montgomery, Magdalena (Malla) Sofia, memoarförfattarinna, dotter till M. 2 i hans andra gifte, se Silfverstolpe, bd 6 - 4. Montgomery, Gustaf Adolf - 5. Montgomery-Cederhielm, Mathilda, grevinna, tonsättarinna, svägerska till M. 3, se Gyllenhaal (bd 3 s. 186) - 6. Montgomery-Cederhielm, Robert - 7. Montgomery, Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Montgomery
333
Montgomery
Gustaf Adolf Montgomery. Gravyr av L. H.
lioos 1823.
1S61); Vivi Horn, "Den sturske M.,
kvinnotjusare, kungagunstling,
statsfånge" (1938, byggd på M:s på
Segersjö i Närke förvarade
levnadsbeskrivning) . A. Åg.
3. Montgomery, Magdalena (M a
l-l a) Sof ia, memoarförfattarinna,
dotter till M. 2 i lians andra gifte, se
Silfverstolpe, bd 6.
4. Montgomery, G u s t a f Adolf,
arméofficer, ämbetsman, f. 24 maj
1791 i Kemi skn, Österbotten,
Finland, † 26 maj 1861 i Stockholm.
Föräldrar : majoren Gustaf Adolf M. och
lledvig Helena Löthman. ■— M., som
växte upp i ett fattigt hem, tog vid
tio års ålder anställning som
trumslagare vid Österbottens reg. År 1805
utnämndes han till rustmästare vid
Kajana bataljon och arbetade
samtidigt som biträde på
häradsskrivar-kontoret och postkontoret i Kaj ana.
Vid finska krigets utbrott 1808
åtföljde den sextonårige M. bataljonen,
som ingick i Sandels’ brigad. Han
utmärkte sig särskilt vid Koivisto,
belönades med tapperhetsmedalj,
befordrades efter striden vid Taipale till
fältväbel och i början av 1809 till
fänrik. Omedelbart före freden
utnämndes han till löjtnant, övergick
till Värmlands fältjägarkår 1810 ocli
deltog som adjutant lios general von
Vegesack i fälttåget i Norge 1814; i
general Gahns rapport över
träffningen vid Medskog heter det om M., att
ban, "fastän kringränd, genom mod,
fintlighet och beslutsamhet i farans
stund, räddat en betydlig styrka". M.
blev kapten i Generalstaben 1817,
major vid Jämtlands fältjägarreg 1818
ocli chef för arméns n. inspektionsstab
s. å. samt utträdde på grund av
sjuklighet ur aktiv tjänst 1821. Han
utnämndes till överstelöjtnant i armén
1826 och fick avsked med överstes
fullmakt 1835. — M. medarbetade i flera
tidn. ocli utgav 1827—28
Medborgerlig Militaire Tidn. Mest bekant blev
ban för sin livfulla "Historia öfver
kriget emellan Sverige och Ryssland
åren ISOS och 1809" (1—2, 1842) och
sina biografier över finska
krigskamrater. Åren 1834—41 var M.
förvaltare vid Gustavs och Karlbergs
kopparverk vid Åre. Han anlade där
landsväg, upprättade kyrka ocli skolhus
och bildade en egen pensionsanstalt
för bruket. Det värdefulla arbete han
utförde för ortens ekonomiska och
andliga liv var en av anledningarna
till att han 1841 blev tf. landshövding
och 1842 landshövding i Jämtl. län.
S. å. utnämndes lian dock till
landshövding i Västerb. län, från vilken
befattning ban erhöll avsked 1S56.
M. deltog i alla riksdagar 1817—48 och
1856—60; framför allt 1823 var lian
synnerligen aktiv och yrkade bl. a. på
hög beskattning av brännvin. — M. var
en livlig, intensiv, frihetsälskandf
natur, som i tal och skrift förfäktade
sin mening ined värme, öppenhet och
skärpa. Bl. a. deltog lian genom
artiklar i Journalen 1S31—32 i den
omfattande striden kring G. Adlersparres
"Handlingar rörande Sveriges
historia". Bland hans skrifter märkas i
övrigt "Anmärkningar och Ideer om
våra försvars-anstalter" (1829) och’
"En röst från Fjällen. Politiska
åsigter" (1840). Han ombesörjde även en
utgåva av C. G. Tessins dagbok 1757
(1S24). Sedan han utgivit sitt arbete
om finska kriget, blev ban led. av flera
in- och utländska lärda och vittra
samfund. Han invaldes 1829 i Krigsvet.
akad.–Gift 1826 med Hedvig
Elisabeth Wallmark. F. M.
5. Montgomery-Cederhielm, M
a-thilda, grevinna, tonsättarinna,
svägerska till M. 3, se Gyllenhaal (bd
3 s. 186).
6. Montgomery-Cederhielm, R
o-b er t Nils Germund, lanthushållare,
politiker, f. 4 dec. 1820 i Stockholm,
† 20 april 1888 därstädes. Föräldrar:
översten Josias M.-Cederhielm ocli
grevinnan Mathilda d’Orozco (M. 5).
— Efter studentex. i Uppsala 1837 och
kansliex. där 1839 ingick M. 1840 vid
Livgardet till häst, där lian 1841—
44 tjänstgjorde som underlöjtnant.
Efter avsked sistn. år ägnade han
sig åt skötseln av sina omfattande
egendomar: fideikommisset Segersjö
i Närke, Djursholm i Boslagen ocli
Styrsta i Närke. Han var även
delägare i Uddeholmsverken i Värmland.
—■ M. deltog i samtliga
ståndsriksdagar från 1847, varunder lian
bekämpade representationsreformen, ocli
var från 1868 till sin död led. av
Första K. Han var led. av statsutskottet
1S68—70, 1872 samt 1875—87, var
deciderad sparsamhctsvän ocli räkna-
Robert Montgomery-Cederhielm. Målning
(detalj) av G. U. Troili.
des till de tongivande inom den s. k.
filialen av Lantmannapartiet, vars
krav på avskaffande av grundskatter
och indelningsverk han kraftigt
understödde. Då tullstriden bröt ut, tog
ban med sådan iver parti för
frihandeln, att lian 1887 sjuk lät sig bäras
upp för att deltaga i den avgörande
voteringen om spannmålstullarna. —
I hemorten anlitades M. för
mångahanda uppdrag, bl. a. som ordf. i
öre-bro läns landsting 1869—70 och 1872
—87. Det var främst han, som
genomdrev Hjälmarens sänkning 1877—88.
Han tillhörde även ett flertal statliga
kommittéer, däribland
skjutskommittén 1S76—78,
skatteregleringskom-mitén 1879—83 samt kommittén för
lantbruksundervisningens ordnande
1882—84, vars ordf. ban var. Åren
1858 och 1867 var lian statsrevisor.
Han blev led. av Lantbruksakad. 186S
och hedersled, där 1884. — Gift 1844
med Cecilia Nordenfeldt. S. Sw.
7. Montgomery, nampus Edvar d,
bergsingenjör, bruksägare, f. 12 maj
1S52 på Bo gård i Boo skn, Stock-
Edvard Montgomery.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
