- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
334

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montelius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Montgomery

334

Montgomery

holms län, † 5 nov. 1911 på Rottneros
bruk, Värml. län. Föräldrar: kaptenen
Carl Hampus M. och Sofia Carolina
Dahlqvist. — Efter mogenhetsex. i
Örebro 1878 blev M. elev vid
Teknologiska inst. 1874 och
utexaminerades 1877 från dess fackavd. för
metallurgi och hyttkonst. Under
studietiden praktiserade han bl. a.
sommaren 1875 som elev vid Motala
mekaniska verkstad och puddelverk. M.
anställdes som föreståndare för
mekaniska verkstaden och ångsågen vid
Sävsjöströms bruk i Kronob. län 1878
och som bruksförvaltare vid
Bäckefors bruk i Älvsb. län 1S80. Den sistn.
befattningen innehade han till 1882,
då han blev ägare av Rottneros bruk
samt av Skarped och öjervik i Värml.
län. Under M:s målmedvetna ledning
utvecklade sig Rottneros bruk till en
av Sveriges främsta
industrianläggningar för tillverkning av
lantbruksmaskiner. På hans initiativ anlades
1S87 ett träsliperi vid bruket. ■— M.
blev föreståndare för Värml. läns
mejeristation vid Rottneros 1S90. Han
var ordf. i Skandinaviska
trämasse-fören:s sv. sektion 1900—05, en av
initiativtagarna till Sv.
trämasse-fören. år 1890, led. av fören:s styr.
från s. å. och dess ordf. 1S99—1911.
M. var en av Sveriges industriförb:s
stiftare och styr.-led. där 1910—11.
Med stort intresse ägnade ban sig
även åt allm. värv. Han var bl. a. led.
av Värml. läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott från 1885 till sin
död samt led. av Värml. läns
landsting och av Första K. 1902—08. Han
blev led. av Lantbruksakad. 1901. —
Gift 187S med Ebba Christina Wærn.

G. M—e.

8. Montgomery, Jolin Samuel,
arméofficer, f. 20 aug. 1SG3 på
Nor-bro i Bro skn, Värml. län, † 1 mars
1936 i Stockholm. Föräldrar:
majoren Carl Otto Robert M. och Maria
Sofia Lalin. — M. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1SS0, blev
underlöjtnant vid Svea livgarde 1881,
utnämndes till kapten i armén 1899, major
vid Första livgrenadjärreg. 1905 och
överstelöjtnant vid Norra skånska
in-fanterireg. 1909; 1912 blev ban överste
och chef för Södra skånska
infan-terireg. och 1915 sekundchef för Svea
livgarde. Av hälsoskäl tog han
avsked 1920 före uppnådd pensionsålder.
Han utnämndes 1907 till adjutant
hos Oscar II och blev strax efter
avskedet tjänstgörande
kabinettskammarherre lios konungen men
befriades från tjänstgöringsskyldighet 1925
på egen begäran på grund av ohälsa.
•— M. var lärare vid Krigsskolan
på Karlberg 1888—1904. Han var
även led. av flera’ kommittéer, bl. a.
exercisreglementskommittén 1910—

12. I sin befälsföring visade M.
fasthet och allvar i förening med mycken
humor. Han invaldes i Krigsvet. akad.

1914. — Gift 1926 med Maria Rhodin.

F. M.

9. Montgomery, Louise Cecilia
Margareta, grevinna, författarinna,
godsägarinna, f. 11 juni 1879 i S:t
Anna skn, östergötl. län. Föräldrar:
godsägaren greve Adolf Nils Carl
Mörner och Margareta Montgomery.

— M. erhöll privat undervisning i
hemmet och studerade 1925 musik i
Dresden. År 1932 deltog hon i
undervisningen vid förutvarande
skogsskolan på Omberg samt i
skogsvårdskurser och exkursioner. Efter sitt
giftermål 1907 var hon bosatt i Stockholm
och 1917—31 i Linköping. Sistn. år
övertog hon den Mörnerska
släktgården Herrborum s.-ö. om Söderköping
och liar sedan främst ägnat sig åt
skötseln av denna gård, framför allt
åt vården av dess stora skogsområden.

— Genom att hjälpa sin make greve
Stenbock i lians personhistoriska
forskningsarbete leddes M. in på
självständig litterär verksamhet. Hon har
bl. a. utgivit memoarverken "Jungfru
Lotta och Mamsell Jeanette" (1916)
och "Fröken Ulla och hennes syskon"

(1918), romanen "Sälarnas hämnd"

(1919) samt topografiska arbeten om
Herrborum (1912), Thorönsborg (1913)
och Hofsta (1917). Åren 1918—30
medarbetade M. som litteraturrecensent i
Ostgöta Correspondenten. — M. liar
också utfört ett fruktbärande arbete
på vården av sin hembygds
kulturminnen, bl. a. inom liembygdsfören.
Vikingarna, Skällviks skn, till vilken
hon var initiativtagare och där lion
är liedersordf. sedan 1931, ocli som v.
ordf. i östergötland-Holavedens
bem-bygdsring 1927—41. M. var sekr. i
Stoekholmsfören. för kvinnans
politiska rösträtt 1909—11 och ordf. i
Fredrika-Bremer-förb: s
Linköpingskrets 1920—30. Hon tog initiativ till
bildandet av Moderata kvinnoförb.
1911 (från 1915 Sveriges moderata
kvinnoförb.) samt var styr.-led. i
stockholmsavd. 1912—16 och ordf. i
linköpingsavd. 1921—23. — Gift 1)
1907 med stiftsbibliotekarien greve
Wilfrid Carl Magnus Benvenuto
Stenbock, t 1923; 2) 1933 med kaptenen
Josias Carl Montgomery. 51. B.

10. Montgomery, Gustaf Arthur,
nationalekonom, f. 2 sept. 1SS9 på
Lindholmen i Orkesta skn, Stockholms
län. Föräldrar: godsägaren William
Cecil M. och grevinnan Hedda Maria
Amalia Mörner af Morlanda. Sonson
till 51. 6. — Efter mogenhetsex. i
Uppsala 1907 samt studier där oeh vid
Stockholms högskola blev 51. fil. kand.

1915, fil. lic. 1919 samt fil. dr 1921,
allt vid Uppsala univ., där lian var

Arthur Montgomery.

docent i ekonomisk historia 1921—24.
Han var 1924—39 prof. i
nationalekonomi och finansvetenskap vid Åbo
akad. ocli är sedan 1940 prof. i
ekonomisk ocli social historia vid
Handelshögskolan i Stockholm. Sedan 1929
är lian medl. av Inst. för ekonomisk
historia i Stockholm. M:s
vetenskapliga författarskap tillhör
företrädesvis det ekonomiskt-historiska
området; för forskningen rörande Sveriges
ekonomiska och sociala historia
under 1800-talet äro lians
framställningar grundläggande. Bland hans
arbeten kunna nämnas "Riksbanken och
de valutapolitiska problemen 1719—
1778" ("Sveriges riksbank 1668—
1918", 3:1. 1920), "Svensk tullpolitik
1816—1911" (drsavh. 1921),
"Industrialismens genombrott i Sverige"
(1931), "Svensk socialpolitik under
1800-talet" (1934), "How Sweden
overcame the depression 1930—1933"
(1938), "The rise of modern industry
in Sweden" (1939) och "Svensk
ekonomisk historia mot internationell
bakgrund 1913—1939" (1946). Sedan 1940
kommenterar 51. det samtida
ekonomiska förloppet i Sv. Dagbladet och
sedan 1944 i Bankfören:s tidskr.
Ekonomisk revy, vars inställning till den
ekonomiska politiken i hög grad får
sin prägel av M:s omsorgsfulla och
genomträngande analys. Han intar en
kritisk hållning särskilt till
efterkrigstidens försök inom ocli utom
landet att med politiska medel ändra det
ekonomiska tillståndet i samhället i
ett tempo, för vilket det enligt lians
åsikt inte finns tillräckliga
förutsättningar. — 51. är hedersled, av
Ekonomiska samfundet i Finland sedan 1939
samt led. av Samfundet för utgivande
av handskrifter rörande
Skandinaviens historia sedan 1933 och av Ing.
vet. akad. sedan 1941. — Gift 1939
med sin kusin grevinnan Eva Sofia
Mörner af Morlanda. A—n L—r.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free