Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mosesson, Gustaf - Mossberg, Eije - 1. Mossberg, Erland - 2. Mossberg, Elis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mossberg
340
Mossberg
Eije Mossberg.
frihetskommittén 1925—27 oeh
dis-senterlagkommittén 1944 samt ordf.
för ungdomsarbetslöshetssakkunniga
1930—32. Han är även aktiv i det
kommunala livet i Lidingö. Bland
andra uppdrag, som M. innehaft,
märkes, att lian var ordf. i De kristna
samfundens nykterhetsrörelse 1920—
30 samt i Nykterhetsvännernas
lands-förb. under flera år. — Gift 1912 med
Sigrid Maria Svensson. G. W.
Mossberg, Hugo Karl Eije,
jurist, ämbetsman, politiker, f. 21 jan.
1908 i Vaxholm. Föräldrar:
kamreraren Karl Hugo M. ocli Ester Maria
Bergqvist. —- M. avlade studentex.
1926 i Karlstad och jur. kand.-ex.
1931 i Uppsala. Han blev extra fiskal
i Svea hovrätt 1935 och assessor där
1943. Bl. a. var M. sekr. i andra
lagutskottet 1941 ocli i Statens
utrymningskommission 1940—41,
kanslichef där 1941—42 och skötte
förberedelserna för att mottaga de finska
flyktingarna i norr vid den stora
flyktingströmmen 1944. Ären 1943—44
var han avd.-chef i Statens
arbetsmarknadskommission och 1944—45
led. av Statens utlänningskommission.
Han förordnades 1944 till statssekr.
i Socialdep. och blev efter
samlingsregeringens avgång 31 juli 1945
konsultativt statsråd i den
socialdemokratiska regeringen, med sina
arbetsuppgifter förlagda till Socialdep. och
särskilt omfattande polis-,
arbetsmarknads- och civilfrågorna. Sedan
1947 är han chef för det s. å. inrättade
Inrikesdep., vars omfattning till stor
del motsvarar M:s tidigare
arbetsuppgifter inom regeringen. — Gift
1936 med Sigrid Anna Kristina
Ahl-zén. K. Sn.
1. Mossberg, Erland,
arméofficer, f. 19 aug. 1S68 i Nordmarks skn,
Värml. län, † 8 okt. 1946 i Stockholm.
Föräldrar: gruvdisponenten Carl
Erland M. oeh Lovisa Maria Jansson.
— M. blev, efter mogenhetsex. i
Karlstad 1888, underlöjtnant i Jämtlands
fältjägarekår 1890, genomgick
Krigshögskolan 1S94—96 och blev kapten
1904 samt var 1914 stabschef i den
mobiliserade sjätte ställföreträdande
arméfördelningsstaben. Han blev
major vid Västerbottens reg. 1914,
överstelöjtnant i armén 1917, överste i
armén 1921 och därefter s. å.
överstelöjtnant vidKalmar reg. samtvar 1921
och 1923 en kort tid under
sommarövningarna tf. sekundchef för Göta
livgarde resp. Livreg:s grenadjärer. Han
var överste på reservstat 1923—28,
därefter i reserven t. o. m. 1943. — I
boerkriget i Sydafrika var M. först
tidningskorrespondent, sedan
militärattaché på engelska sidan dec. 1899—
aug. 1901. Genom insamling av medel
i Skandinavien, huvudsakligen frän
sv. armén, möjliggjorde ban resandet
1908 av "The Scandinavian War-Me-
Erland Mossberg.
morial" vid Magersfontein över den
skandinaviska kårens ärorika strid
därstädes 10—11 dec. 1899. Under
första balkankriget besökte M. okt.
1912—febr. 1913 bulgariska och
serbiska frontavsnitt samt Montenegro ocli
bevistade grekiska arméns belägring
av Janina. Han tjänstgjorde 1913—14
i de dåv. sv. försvarsberedningarna.
Åren 1915—26 var M. militärattaché
vid sv. beskickningen i London och vid
brittiska fältarmén på västfronten
under första världskriget. Åren 1918
—21 var han militärattaché även i
Bryssel. Fr. o. m. 1915, då Sverige
ännu icke hade flygattaché, följde lian
i tjänsten även engelska flygvapnets
organisation och utveckling samt var
1926—34 flygattaché i London —
Sveriges förste och då ende flygattaché.
M. uttalade sig tidigt i opposition
mot marinen för ett självständigt
flygvapen. Redan från början av
1930-talet framhöll ban flygets kommande
stora inverkan på krigets natur ocli
mot sjöstridskrafter. — M. intog en
särställning bland samtida sv.
officerare genom sin intima kontakt med
och uppskattning av armén och
flygvapnet i England. Sv. officerares
studier av desamma — jämte
vinterutbildning och sjukvård inom sv. armén
— har lian främjat genom
donationsfonder, sammanlagt uppgående till
omkr. en lialv mill. kr., vilka lian
anskaffat genom insamlingar. Under
första världskriget tog han initiativet
till och genomförde upprättandet av
ett sv. krigssjukhus i London. Även i
övrigt visade ban i tjänsten en
ovanlig förmåga att göra sitt hemland
respekterat av engelsmännen. Han
utgav 1943 sina memoarer, "Minnen
från tre krig". — Ogift. B. E—r.
2. Mossberg, Karl Elis,
industriman, f. 21 nov. 1881 i Persberg,
Färnebo skn, Värml. län, † 6 juli 1941 i
Ludvika. Bror till M. 1. — Efter
mogenhetsex. i Karlstad 1S99
utexaminerades M. från Tekn. högskolan
(Bergshögskolan) 1904. S. å. blev han
gruvmätare vid Grängesbergs
gemensamma förvaltning, sedermera andre
gruvingenjör vid samma företag.
Under sin anställning i Grängesberg
gjorde M. en längre studieresa till
Förenta staterna och var tekn. ledare för
den första sv. stenkolsexpeditionen till
Spetsbergen 1910. Ären 1912—17 var
han verksam som konsulterande
gruvingenjör i Ludvika ocli anlitades
därvid även av norska, finska och ryska
företag, ocli 1917—30 var han tekn.
clief för ab. Järnmalm, Ludvika.
Under 1920-talets förra hälft var han
verksam i Norge, bl. a. som verkst. dir.
för Fosdalens Bergverks A/S, som
under M:s ledning utvecklades till ett av
Norges förnämsta järnmalmsföretag
med en produktion av 250 000—
300 000 ton slig per år. År 1926 blev
M. verkst. dir. för Ställbergs grufve
ab., Ludvika. Han var dessutom från
Elis Mossberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
