- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
341

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mossberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mothander

341

Muhr

1933 verkst. dir. för Dalkarlshytte ab.,
Ludvika, från 1934 chef för Stripa
grufvebolag, Guldsmedshyttan, och
från 1939, då detta bolag
omvandlades till ab., dess verkst. dir. samt från
s. å. även verkst. dir. för Idkerbergets
gruf ab., Ludvika. Alla dessa företag
moderniserades under M:s ledning,
och han nedlade bl. a. stort intresse
på högtrycksborrningens möjligheter
och på gruvornas transportproblem.
Med fast hand styrde M. sina företag
genom 1930-talets ekonomiska
vanskligheter. — Gift 190S med Signhüd
Fogelqvist. G. M—e.

Mothander, Karl Gunnar,
ingenjör, industriman, f. 29 juli 1877 i Nors
skn, Värml. län. Föräldrar:
lantbrukaren Karl Gustaf Larsson och Maria
Vilhelmina Mothander. — M. avlade
mogenhetsex. i Karlstad 1896 och
utexaminerades från Tekn. högskolan
1899. Efter studier vid Technische
Hochsehule i Berlin-Charlottenburg
kom ban 1900 till Förenta staterna och
var till 1903 anställd hos olika bolag
där, bl. a. Westinghouse Electric &
Manufacturing Company, Pittsburg.
Sistn. år blev han filialchef hos
Elektriska ab. Magnet, sedermera Nya
förenade elektriska ab., i Malmö samt
1913 försäljningschef och v. verkst.
dir. för Nya förenade elektriska ab. i
Ludvika. År 1916 kom M. i ASEA:s
tjänst som chef för dess
Bergslagsfilial i Ludvika ocli var 1920—42 chef
för samtliga dess sv. filialer. M. var
led. av styr. för Elektriska
arbets-givarefören. 1907—13 och 1922—43,
ordf. i Sveriges elektriska
entrepre-nörsfören. 1921—43, fullmäktig i
Sveriges tekniskt-industriella skilj
edoms-inst. 1926—46 ocli i Fören. för
elektricitetens rationella användning 1927
—44. M. har visat stort intresse för
Sv. röda korset och det frivilliga
försvaret och var bl. a. led. av Sveriges
landstormsfören: ars överstyr, ocli dess

Gunnar Mothander.

verkst. utskott 1919—44. Sedan 1942
är lian bosatt i Stockholm. — Gift
1902 med Gunhild Ingeborg Maria
Carlander. G. M—e.

1. Mouradgea d’Ohsson,
Igna-t iu s, diplomat, historiker, f. 31 juli
1740 i Konstantinopel, † 27 aug. 1807
i Bièvre, Frankrike. Föräldrar: förste
tolken vid svenska konsulatet i
Smyrna, armeniern Johannes Mouradgea
och Claire Pagy. — M. anställdes 1763
vid sv. beskickningen i
Konstantinopel och avancerade 17 68 till förste tolk
(dragoman) där. Han utnämndes till
k. sekr. 1780, varefter han 1792 blev
sv. legationsråd och 1795 ministre
plénipotentiaire i Konstantinopel;
därjämte förestod han sv. konsulatet
i Turkiet. Han blev tjänstfri 1799
och återkallades 1805. Från 1801
bodde han i Bièvre nära Paris. Han
adlades 1780 med namnet
Mouradgea men fick 1787 Gustav III:s
tillstånd att efter sin farbroder
upptaga och tillägga namnet d’Ohsson. —
M. ägde en intim kännedom om
orientaliska förhållanden, särskilt Turkiet
och dess historia. På grundval av
mångåriga studier utgav lian med
prof. J. Mallet du Pans bistånd det
värdefulla, rikt illustrerade verket
"Tableau général de 1’Empire
Otlio-man" (1—2, 1787—90), som 1788—90
översattes till tyska av D. Beck och
som varit en viktig källa för
kännedomen om Turkiets historia i Europa
(del 3 utgavs 1821 av hans son M. 2).
Dessutom publicerade han ett mindre
arbete "Tableau historique de 1’Orient"
(1804). — Gift 1) 1774 med Eva
Cou-lely från Turkiet, † 17S2; 2) 1789 med
Marie Antoinette Amélie Baillard de
Vaubieourt från Frankrike. T. M.

2. Mouradgea d’Ohsson,
Abraham Constantin, friherre,
diplomat, se d’Ohsson, bd. 2 s. 269.

Mr Jones, pseud. för Jonason,
David, bd 4 s. 109.

Muhl, Augusta Margareta
(Greta), barnläkare, f. 13 juni 1883 i
Borås. Föräldrar: överstelöjtnanten
Carl Johan M. och Maria Hollander.
— Efter mogenhetsex. i Stockholm
1902 blev M. med. kand. 1907, med.
lic. 1913 och med. dr 1924, allt i
Stockholm. Hon hade förordnanden bl. a.
vid Barnsjukhuset Samariten 1913—
14, Allm. barnhuset 1913—18 och
1921—24, Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt 1918—19, var läkare vid
Stockholms folkskolor och vid
Åhlin-ska skolan i Stockholm samt utövade
praktik i Stockholm 1920—25. M. är
sedan 1926 överläkare vid
Flensburg-ska vårdanstalten (barnsjukhuset) i
Malmö. Hon är sekr. i Sydsv.
pedia-triska fören. sedan 1926. Hon har
företagit flera utländska studieresor
och har publicerat ett antal skrifter

Ignatius Mouradgea d’Ohsson. Målning
(detalj) av L. Pasch d. y.

i pediatriska ämnen. Åren 1935—42
var hon stadsfullmäktig i Malmö (väld
av Folkpartiet). — Ogift. P. H. T.

Muhr, CarlAdolph, bruksman,
f. 1 aug. 1783 i Snavlunda skn, Örebro
län, † 4 nov. 1839 i Ramundeboda skn
i samma län. Föräldrar:
kronolänsmannen Karl Fredrik M. och Greta
Lisa Egnell. — Efter att en tid ha
praktiserat på ett
häradsskrivarekon-tor antogs M. 1799 till elev vid
öls-boda bruk i Nysunds skn, Karlskoga,
där ban 1804 blev bruksinspektör.
Åren 1815—39 var han
bruksinspektör på Laxå bruk i Närke. Dess ägare,
dispaschören Carl Cassel, var bosatt
i Stockholm, varför skötseln av bruket
nästan helt kom att påvila M. Denne
var vida känd för sin skicklighet att
utbilda brukstjänstemän och mottog
under årens lopp ett femtiotal elever
på Laxå. Han författade även en
handledning med titeln "Laxå Contoir Till
Minnes", vilken i många avskrifter
spreds till andra bruk och allmänt
kallades "Muhrs brukskatekes". Dess
i stenstil avfattade regler ha ofta
blivit citerade, t. ex. "Taga skriftligt på
allting ocli gifva skriftligt på intet".
Brukskatekesen, som härrör från
något av åren 1816—20, befordrades
första gången till trvcket 1892 ocli
utkom i 4:e uppl. 1929. M.
författade även ett
"Bruksskogvaktareregle-mente", som utan hans vetskap
trycktes 1830 och sedermera (under titeln
"Skogsordning") utkommit i en mängd
omarb. uppl. ända in på 18S0-talet.
Därjämte publicerade han i Örebro
Tidn. många uppsatser med råd och
anvisningar för hyttedrift ocli
skogsskötsel m. m. —■ M. var ogift men hade
med sin husföreståndarinna Hedda
Christina Ringström tre barn. — Litt.:
C. Sahlin, "Bruksförvaltaren vid Laxå,
Karl Adolf M." (Med hammare och
fackla, 10, 1939). T. M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free