- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
342

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mossberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Munch-Petersen

342

Munck

Munch-Petersen, Alfhild
Valfrid Matilda Palmgren,
språkforskare, bibliotekarie, pedagog, f. 3
juni 1877 i Stockholm. Föräldrar:
rektorn Karl Edvard Abraham
Henning Palmgren och Ida Teresia Pohl.
— Efter mogenhetsex. i Uppsala 1895
tjänstgjorde M. som lärarinna vid den
av fadern grundade Palmgrenska
samskolan i Stockholm 1S96—1907,
varunder hon även bedrev studier. Hon
blev fil. kand. 1901, fil. lic. 1903 ocli
fil. dr 1905 på avh. "Observations sur
l’infinitif dans Agrippa d’Aubigné",
allt i Uppsala. Hon var e. o. amanuens
vid K. bibi. 1905—11. Med
statsunderstöd företog lion 1907 en resa till
Förenta staterna för att studera
amerikanskt bibl.-väsen, och hon omsatte
snabbt sina lärdomar i hemlandet.
Sålunda började hon 1908 efter
amerikanskt mönster bibi.-kurser i
Stockholm och inrättade 1911 i Stockholm
Nordens första barn- och
ungdomsbibi. Hennes bok "Bibliotek och
folkuppfostran" (1909) väckte uppseende
även utom hemlandets gränser och
blev översatt till många språk. Som
medl. av 1911 års
folkbibliotekskommitté och av flera
bildningsorganisationer uträttade M. ett betydelsefullt
arbete på folkbildningsområdet.
Sedan hon vid sitt giftermål flyttat till
Danmark, anställdes hon 1914 som
lärare i svenska vid Danmarks
Lærer-lioj skole i Köpenhamn, och två år
senare blev lion lektor i svenska vid
Köpenhamns univ.; hon avgick från
denna tjänst 1948. Åren 1918—36 var
M. även medl. av styr. för Köpenhamns
Kommunebiblioteker samt ordf. i Sv.
föreläsningsfören. i Köpenhamn. —
M. liar i Danmark genom
skriftställarskap, radioföreläsningar m. m.
verksamt bidragit till kännedomen om sv.
språk, sv. litteratur ocli sv. kultur.
Av hennes språkliga skrifter må
nämnas "Svensk-dansk Ordliste" (1925,
i samarbete med Mörten Borup),
"Svensk-dansk Ordbog" (1929,
skol-uppl.), "Svensk-dansk Ordbog, større
Udgave" (1, 1941), "Svensk-dansk
Lommeordbog" (1, 1941) och "Farlige
Ord og lumske Ligheder i Svensk og
Dansk" (1944), några i samarbete med
Ellen Hartmann. Hon har dessutom
utgivit "Säg mig en svensk bok, som
jag kan läsa" (1941), "Fem svenske
Författare" (1942), ett par sv.
läseböcker m. m. — Gift 1911 med
professorn Jon Julius Munch-Petersen.

H. Fr.

Munck, Munck af Fulkil a,
ätt, härstammande från Anders
Jönsson till Huovari i Vehmo skn, Åbo och
Björneborgs län, som levde i början
av 1500-talet. Hans sonson Mikael
Påfvelsson (se nedan) till Nuhjala i
Velimo skn, Fulkila i Halikko skn och

Valfrid Palmgren Munch-Petersen.

Käldinge i Nagu skn adlades 15S5.
Med dennes sonsons sonson, majoren
Hans Jakob M. af Fulkila (f. 1692,
† 1778), utdog denna ätt M. af
Fulkila på svärdssidan.

Munck, Mikael Påfvelsson,
ämbetsman. partiman, † 10 nov. 1599
i Åbo. Föräldrar: fogden Påfvel
Andersson och Brita Andersdotter. — M.,
som 1574 var i tjänst hos Henrik
Klasson Horn, var under 1580- och
1590-talen fogde oeh lagläsare i olika
delar av Finland. Som belöning för
sina tjänster adlades ban 1585 av
Jo-lian III. Under striderna i Finland
mellan hertig Karl ocli Sigismund
1596—99 var M. en av den senares
pålitligaste anhängare. Hösten 1597
deltog ban i försvaret av Åbo slott mot
hertig Karls trupper, som efter en
kort belägring intogo slottet. Kedan
s. å. återtogs Åbo slott av Sigismunds
ståthållare i Finland, Arvid Stålarm,
som 159S utnämnde M. till
befallningsman över Åbo slott och län. I
början av hösten 1599 sände hertigen
för andra gången sjöledes en
expedition mot Åbo. Tills, med övrigt befäl
undertecknade M. i sept. s. å. en
skrivelse med erbjudande om
kapitulation under förutsättning av fri lejd
för skrivelsens undertecknare;
anledningen till denna åtgärd var
uppenbarligen, att slottets besättning ej
längre ansågs pålitlig. Ehuru hertigen
lovade, att slottets försvarare endast
skulle stå till svars inför rikets
ständer, lät lian dock på grund av sin
förbittring över den finska adelns
anslutning till Sigismund avrätta
åtskilliga av de efter slottets erövring
s. å. tillfångatagna befälhavarna;
bland dessa befann sig M. — Gift med
Margareta Thomasdotter (Starck).

J. T.

Munck, Munck af Fulkila,
ätt, härstammande från Anders
Jonsson M. († 1634), omnämnd första gång-

en 1604, kapten vid hovreg. 1615; han
tillhörde en enligt traditionen från
Danmark inkommen frälsesläkt ocli
anhöll kort fore sin död om
introduktion på Riddarhuset. Hans
yngre son, Anders M. († 1678),
slutligen överste för Viborgs infanterireg.,
adlades 1649 med namnet M. af
Sommernäs ocli slöt själv sin ätt.
Dennes äldre bror, ryttmästaren vid
Stålhandskes rytteri Johan M. (†
1639), hade sonen Anders M. (f. 1638,
† 1675), kapten vid Viborgs ö.
infanterireg. Dennes ättlingar infördes vid
upprättandet av Riddarhusets
stamtavlor i mitten av 1700-talet genom
misstag på den ovannämnda, 1778
utgångna ätten M. af Fulkilas
stamtavla. Två av kaptenen Anders M:s
söner, premiärkornetten Anders Erik
M. († 1709) ocli ryttmästaren Claes M.
(† 1716), blevo stamfäder för ättens
två huvudgrenar. Bland Anders Erik
M:s sonsöner märkas bröderna a)
Johan M. af Fulkila (f. 1716), löjtnant
vid Nylands infanterireg., vars son
översten Claes Johan M. af Fulkila (f.
1764, † 1S39), 1818 immatrikulerades
på Riddarhuset i Finland, samt b)
överstelöjtnanten Anders Erik M. af
Fulkila (f. 1720, † 1779). Tre av
dennes söner, landshövdingen i Nylands
och Tavastehus län,
överstelöjtnanten Johan Henrik 51. af Fulkila (f.
174S, † 1817), hovmannen Fredrik
51. (51. 1) och hovmarskalken Otto
51agnus 51. (f. 1764, † 1853). vilken
följde den avsatte Gustav IV Adolf
till Baden och sedan gick i rysk tjänst,
upphöjdes 1778 i friherrligt stånd
med namnet M. Johan Henrik 51. blev
far till friherre Johan Reinhold 51.
(f. 1795, † 1S65), slutligen rysk
general vid infanteriet, som 181S
immatrikulerades på Riddarhuset i Finland.
51ed dennes son, godsförvaltaren
friherre Carl Otto Alexander 51. (f. 1853,
† 1927), utgick den friherrliga ätten
51. på svärdssidan. 51. 1 erhöll 1788
grevlig värdighet; han slöt själv sin
grevliga ätt. Ovannämnde
ryttmästaren Claes 51. blev farfars far till
överstelöjtnanten Carl Johan 51. af
Fulkila (f. 1758, † 1S15). Dennes son,
översten och chefen för Göta artillerireg.
Bror Gustaf Reinhold 51. af Fulkila
(f. 1799, † 1881), blev far till
arméofficeren Carl 51. af Fulkila (M. 2).
En kusin till denne var arméofficeren
Bror 51. af Fulkila (51. 3), med vilken
ätten 51. af Fulkila 1935 utdog på
svärdssidan i Sverige. 51. 3:s syster
var Ebba 51. af Fulkila (51. 4), gift
med prins Oscar Bernadotte.

1. Munck, Adolf Fredrik, greve,
hovman, f. 2S april 1749 på
Ranta-kylä, S:t 51ichels skn, Savolaks,
Finland, † IS juli 1831 i 51assa-Carrara,
Italien. Föräldrar: överstelöjtnanten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 00:32:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free