- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
345

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Munck, Petrus - 2. Munck af Rosenschöld, Eberhard - 2. Munck af Rosenschöld, David - 4. Munck af Rosenschöld, Peter Samuel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Munck af Rosenschöld

345

Munck af Rosenschöld

Eberhard Munck af Rosenschöld. Litografi av
M. Körner.

och swedenborgianismen. Han sökte
därvid bl. a. förhindra distributionen
av dessa riktningars skrifter i Lunds
boklådor. M. har påverkat Gustav IV
Adolfs mot upplysningsidéerna
fientliga tänkesätt och hans benägenhet
för censur även på det teologiska
området. Stor uppmärksamhet
väckte polemiken i Lärda tidningar 1769
—72 mellan M. och den pietistiske
teologen Andreas Ivnös ang.
människans omvändelse. Som biskop
verkade M. nitiskt för undervisningen. Han
deltog i riksdagarna 1792 och 1S00.
Hans barn adlades 1799 med namnet
Munck af Rosenschöld. — Gift 1)
1765 med Anna Christina Bring, †
1767; 2) 1769 med Ulrika Eleonora
Rosenblad. — Litt.: E. Meyer, "En
teologisk strid under frihetstiden" (i
Kyrkohist. årsskr. 1903). O. II.

2. Munck af Rosenschöld, Eb
er-h a r d Zacharias, läkare, politiker,
f. 3 aug. 1775 i Lund, † 17 maj 1S40
i Köpenhamn. Son till M. 1 i hans
andra gifte. — M. erhöll först privat
undervisning och gav tidigt prov på
ovanlig begåvning. Han blev redan
1786 student i Lund och 1791 fil. kand.
där, studerade 1792 i Köpenhamn och
promoverades 1793 som primus till fil.
magister i Lund. Där erhöll lian 1794
även den medicinska graden och blev
s. å. med. adjunkt. Från 1796 verkade
M. som praktiserande läkare och
åtnjöt som sådan stort anseende. Han
adlades 1799 tills, med syskonen och blev
s. å. kir. magister i Stockholm. Efter
att i Köpenhamn 1801 ha lärt känna
smittkoppympningen införde han s.
å. denna i Sverige — i Skåne hade ban
före årets slut vaccinerat omkr. 2 000
människor — och verkade sedan
energiskt för vaccinationens utbredning,
bl. a. genom skrifter och resor. År
1S16 utarbetade han för
Sundhetskollegium ett förslag om åtgärder

för främjande av vaccinationen. År
1803 blev M. läkare vid Ramlösa
brunn och 1805 prof. i teoretisk
medicin vid Lunds univ.; från denna
befattning erhöll lian ständig
tjänstledighet 1832. Han blev 1812
hedersled. av Collegium medicum och var
s. å, samt ånyo 1825 univ:s rektor.
Han företog studieresor till England
1808—10, Tyskland 1811—12, Paris
1828 och Tyskland 1830. Han var
livligt intresserad för den allm.
hälsovården och bekämpade bl. a. kraftigt
bruket av brännvin. Varm anhängare av
franska revolutionens idéer tillhörde
M. som riksdagsman
oppositionspartiet på Riddarhuset. Han deltog bl. a.
i riksdagarna i Norrköping 1800, i
Örebro 1812 samt i Stockholm 1815
och 1817—18; vid de sistnämnda
tillhörde han konstitutionsutskottet. Då
1810 valet av ny tronföljare var
aktuellt och bl. a. Fredrik VI av
Danmark uppställdes som kandidat,
förde M. underhandlingarna i
Köpenhamn. Villkoren voro redan antagna
av Fredrik VI, då i stället Karl
Jo-lian valdes. — M. skrev talrika
artiklar och smärre skrifter i medicinska,
hygieniska och politiska ämnen. Han
erhöll 1813 av K. M:t
vaccinationsmedaljen i guld för att han infört
vaccinationen i Sverige. Han blev 1817
led. av Vet. akad. och var även led. av
flera utländska lärda samfund. M. var
en av sin tids främsta sv. läkare,
kunnig oeh inspirerad som diagnostiker
och överlägsen som personlighet och
föredöme. — Ogift. — Litt.: biografi
i Vet. akad:s handl. 1840 och i Sv.
läkartidn. 1945; H. Schönbeck,
"Prelater" (1927). M. B., P. H. T.

3. Munck af Rosenschöld, David,
präst, publicist, f. 20 sept. 17S6 i
Lund, † 21 nov. 1840 i Kvistofta skn,
Malmöli. liin. Bror till M. 2. — M.
inskrevs 1797 som student vid Lunds
univ. ocli blev 1805 fil. magister där.
Han blev 1807 docent i grekiska,
prästvigdes 1810 och blev teol. kand. s. å.
samt efterträdde IS 12 Tegnér som
v. bibliotekarie och adjunkt i estetik
vid univ. År 1S14 förestod lian även
professuren i detta ämne, ocli 1816
utnämndes han till kyrkoherde i
Kvistofta, vilken befattning ban behöll till
sin död. Han erhöll 1819 prof:s namn
oeh 1820 prosttitel. — M. hade stora
kunskaper och en betydande receptiv
begåvning samt var väl förtrogen med
sin tids idéer; i univ.-kretsar väckte
ban till en början stora
förhoppningar. Hans första disputation, "De vera
et perfecta eloquentia" (1S07), samt
lians föredrag vid 1S14 års prästmöte
i Lund om Schellings filosofi och
dennas oförenlighet med kristendomen
väckte respekt. Det senare, som
utgjorde ett fränt angrepp mot fosforis-

David Munck af Rosenschöld.

terna, påverkade den dåtida
idédebatten. Omsider visade det sig dock,
att M. blev allt mindre i stånd att
harmoniskt smälta sina intryck och
anpassa sina intressen till
verklighetens krav. Själv kallade lian sig ett
"brustet geni". Han hade stilistisk
talang och skrev tidn.-uppsatser, de
s. lc. Kvistoftaartiklarna, som
behandlade dagens frågor; de präglades av
stort bisarreri. M. kom i artiklarna
ofta in på sina personliga
förhållanden. Starkt intresserad av
krigshistoria skrev lian vitt och brett om sina
strategiska ingivelser. Han utgav 1S12
—13 Journal för Religionslärare ocli
1829 Den Patriotiske Forskaren.
Genom sin bisarra natur och vanvård av
sin yttre person kom ban att
betraktas som ett original; lian ägde dock
stor begåvning och var varmt religiös.
— Gift IS 11 med Hedvig Juliana
Bruzelius. O. H.

4. Munck af Rosenschöld, Peter
Samuel, kemist, fysiker,
musikteoretiker, f. 29 nov. 1804 i Lund, † 1 jan.
1S60 på Toppeladugård i Genarps skn,
Malmöli. län. Föräldrar: lagmannen
Johan M. och Maria Rebecka Lemchen.
Brorson till M. 2 och M. 3. — M.
inskrevs som student vid Lunds univ.
1821, blev där fil. magister 1S26 och
var docent i kemi 1829—32. Från 1832
till sin död var lian adjunkt i fysik
vid univ. Han var tf. prof. i astronomi
och fysik vt 1832 ocli i matematik
läsåren 1834—35 samt 1844—45. —
M. utgav (mestadels latinska)
dissertationer inom kemi, matematik och
fysik. I Poggendorffs Annalen der
Physik und Cliemie publicerade ban
1834—46 nio avh., huvudsakligen
rörande ämnen inom elektricitetslärans
område. Märklig är en lians upptäckt
(publicerad där 1835), att tennpulver,
som införts i ett glasrör, ökar sin
elektriska ledningsförmåga, när en
elektrisk gnista slår igenom. Skakas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free