- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
347

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Munktell

347

Munktell

tenfallsstyr., uppehöll 1916—17
expeditionschefsämbetet i
Lantförsvars-dep., blev 1917 tf. expeditionschef i
Ecklesiastikdep. ocli var 1917—30
statssekr. där. Efter att lia tjänstgjort
som tf. landshövding i Kronob. län
1929—30 var M. 1931—38
landshövding i Jämtl. län. Som landshövding
verkade M. i synnerhet för
förbättrande av vägväsendet inom länet och
fölen intensifierad sjuk- och hälsovård.
Han ägnade också mycken
uppmärksamhet åt länets kulturella liv och var
bl. a. stiftare av Humanistiska och
Naturvetenskapliga fören:na i
Östersund. — Gift 1) 1907 med Ingeborg
Beijer, † 1926; 2) 1929 med fil. dr
llanna Rydh (bd 6). G. M—e.

Munktell, Muncktell, släkt
från Västmanland, känd från slutet
av 1500-talet, då äldste kände
stamfadern, handlanden och borgaren i
Köping Oluff Oluffsson köpte egen
gård i Häljesta i Munktorps skn,
Västmanl. län. Hans son,
kyrkoherden i Säter Martinus Olai (f. 1620, †
1691), antog efter Munktorp
släktnamnet Muncktelius, ändrat till M.
av dennes son Johan M. (f. 167S, †
1744), slutligen direktör vid Falu
bergslags vedkontor. Från lians söner
Fredrik, Johan Martin och Andreas
M. härstamma släktens tre
huvudgrenar. Fredrik M. (f. 1710, † 1763),
konststatsinspektor vid Stora
Kopparberget och bankokommissarie, blev
farfar till prästen och
personhistorikern .Johan Fredric M. (M. 1). En son
till denne var mekanikern och
industrimännen Theofron M. (M. 3), far till
industrimännen Theofron M. (M. 4).
Johan M:s andre son, Johan Martin
M. (f. 1713, † 1790), blev 175S
direktör vid Bergslagens vedkompani och
övertog och skötte senare Grycksbo
pappersbruk, grundlagt av fadern 1740,
samt anlade en klädesfabrik i Falun.
Hans son, bergsrådet Johan Jacob J[,
(f. 1774, † 1847), som ägde
Grycksbo ocli klädesfabriken i Falun, där
lian anlade ett boktryckeri, blev far
till bruksägaren ocli musikern
Henrik J[. (M. 2). Bland dennes barn
märkas bruksägaren Henrik M. (M.
5), farfar till rättshistorikern Henrik
M. (M. 7), och tonsättarinnan Helena
M. (M. 6). En yngre son till Johan M.,
kaptenen Anders M. (f. 1720, † 1779),
anlade 1751 ett bomullsspinneri och
1770 en bomullsfabrik i Leksand. Hans
äldste son var kyrkoherden i
Kungsåra och Kärrbo, Västmanl. län,
prosten Johan Martin M. (f. 175S, † 1829).

1. Muncktell, Johan Fredric,
präst, personhistoriker, f. 26 sept.
1764 i Stora Kopparbergs skn,
Ivop-parb. län, † 5 mars 1S48 i Irsta skn,
Västmanl. län. Föräldrar:
geschwornern vid Stora Kopparbergs gruva

Johan Erik M. och Magdalena
Nordman. — M. blev student i Uppsala
1784, prästvigdes för Västerås stift
1790, blev komminister i Kärrbo 1794
samt utnämndes till kyrkoherde i
Se-valla IS 15 och i Irsta 1820. Han var
respondent vid prästmötet 1804. År
1834 blev lian led. av Samfundet för
utgivande av handskrifter rörande
Skandinaviens historia. Åren 1843—
46 utgav han i tre bd "Vesterås stifts
herdaminne", som är det förnämsta
resultatet av lians historiska
forskningar. M. blev 1S44 teol. hedersdr i
Uppsala. — Gift 1796 med Christina
Charlotta Nohrborg. —- Litt.: B.
Boethius, "Grvcksbo 1382—1940" (1942).

G. C.

2. Munktell, Johan Henrik,
bruksägare, musiker, f. 9 okt. 1804
i Grycksbo, Stora Kopparbergs skn,
Kopparb. län, † 8 april 1S61 i Falun.
Föräldrar: bruksägaren, bergsrådet
Johan Jacob M. och Eva Gahn.
Syssling till M. 1. — M. blev student i
Uppsala 1816 och avlade kansliex. där
1824, varefter ban några år
tjänstgjorde i K. M:ts kansli. Ären 1828—
30 företog ban resor till kontinenten
för att studera
papperstillverkningens teknik, som vid denna tid
genomgick en revolutionerande utveckling
genom övergången från
hantverksmässiga till maskinella metoder. År
1834 övertog M. Grycksbo
pappersbruk i bolag med föräldrarna, och 1844
köpte han det belt för egen räkning.
Han lät utföra ett omfattande
moderniseringsarbete, byggde en ny
fabriksbyggnad och införde moderna
maskiner — den första pappersmaskinen i
Sverige hade 1832 installerats vid
Klippans bruk, den andra var M:s i
Grycksbo (1S36). M. införde också
skiftarbete. Genom dessa åtgärder
ökades produktionen starkt.
Avsättningen gick framför allt till den vid
denna tid uppblomstrande
tidn.-pres-sen. M. var även delägare i
Kopparbergs och Hofors sågverks ab. och i
Sågmyra nickelbruk, Kopparb. län.
Han medverkade vid tillkomsten av
Gefle-Dala järnväg 1855—59 ocli
tillhörde dess styr. IS60—61. Dessutom
var han styr.-led. i Kopparb:s
enskilda bank, Kopparb. läns sparbank och
Kopparb. läns brandstodsbolag samt
led. av länets lasarettsdirektion och
av hushållningssällskapets
förvaltningsutskott. — Redan vid unga år
gjorde sig M. känd som en tekniskt
skicklig pianist; hans rykte på detta
område nådde sin höjdpunkt på
1830-och 1840-talen. Under lS50-talet var
lian en nitisk främjare av
Musiksällskapet i Falun. Han blev led. av Mus.
akad. 1859. M:s brev till fadern under
resorna 1S28—30 lia utgivits av
Valborg Olander (1939). — Gift 1S36 med

Henrik Munktell (2). Målning (detalj) av C.
B. Källström 1877.

Christina Augusta Eggertz. — Litt.:
B. Boethius, "Grycksbo 1382—1940"
(1942). " T. M.

3. Munktell, Johan Theofron,
mekaniker, industriman, f. 20 mars
1S05 i Kärrbo skn, Västmanl. län, †
2 juli 1887 i Eskilstuna. Son till M.
1. — M. anställdes 1S22 vid
Myntverket, där lian blev verkmästare
1S26. År 1823 blev lian därjämte
ingenjör vid Brolingska degelstålverket
i Stockholm, varvid han inför
Brukssocieteten styrkte sin kompetens
genom att uppvisa en räknesticka, som
han liade konstruerat och som
befanns vara så utmärkt, att societeten
beställde ett ex. av den till samtliga
bruk, som voro medl. i Jernkontoret.
M. blev snart den egentlige ledaren av
degelstålverket, som lian 1828 övertog
på arrende. Han behöll detta till 1837,
då verket lades ned. År 1832
grundade han Eskilstuna mekaniska
verkstad, som till en början arbetade
främst med reparationer åt den
sörmländska bruks- och textilindustrin.
Efter en med anslag av allm. medel
1S35 företagen resa till England för

Theofron Munktell (3).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free