Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Munktell, Theofron - 4. Munktell, Theoffron - 5. Munktell, Henrik - 6. Munktell, Helena - 7. Munktell, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Munktell
184
Munktell
Henrik Munktell (3).
studier av den engelska järnindustrin
utvidgade M. verkstaden till
"mekaniskt faktori", som pä 1840-talet
började tillverka smärre ångmaskiner,
finare mekaniska vävstolar m. m. Bl.
a. byggdes där det första sv.
lokomotivet 1847 till en gruvbana i Norberg.
Mer känt än detta, som kallades
"Förstlingen", blev doek det andra,
"Fryckstad", som byggdes 1S55 för
Frykstabanan. På 1850-talet omlades
produktionen till att omfatta
tröskverk, cirkelsågar och lokomobiler, och
1S59 utvidgades företaget ytterligare
genom anläggandet av Klosterströms
gjuteri i Eskilstuna. År 1853 anlade
M. för att motverka det allmänna
brännvinssupandet ett ölbryggeri i
Eskilstuna, och 1855—60 medverkade
han vid byggandet av Eskilstuna kanal,
vartill han utverkat medlen, samt
1869—71 vid anläggandet av
Sörsta-fors trämassefabrik, Västmanl. län,
till vilken eskilstunafabriken
levererade maskinerna. M. drog sig tillbaka
från den direkta ledningen av sitt
företag 1879, då företaget ombildades
till ab. med namnet Munktells
mekaniska verkstadsab. Han intresserade
sig dock alltfort för företaget och var
ännu som åttioåring dagligen
verksam vid sitt ritbräde eller på
inspektion i verkstaden. M. erhöll 1833 Illis
quorum, fick direktörs titel 1836, blev
led. av Lantbruksakad. 1865,
hedersled. där 1884 samt led. av Vet. akad.
sistn. år. — Gift 1S33 med Fredrika
Vilhelmina Hjertstedt. — Litt.: K.
Hellberg, "Järnets och smedernas
Eskilstuna" (2, 193S). K. Sn.
4. Munktell, Theofron,
industriman, f. 4 juli 1834 i Eskiltuna, † 28
aug. 1917 i Stockholm. Son till M. 3.
— M. blev student i Uppsala 1852,
fil. kand. där 1856 och fil. dr följ. år.
Han genomgick därefter Falu
bergsskola 1857—59 och ingick sistn. år
som delägare i faderns (M. 3) firma,
Eskilstuna mekaniska verkstad. Då
fadern 1879 lämnade firmans ledning,
ombildades företaget till ab. under
namnet Munktells mekaniska
verkstadsab.; M. blev s. å. disponent och
verkst. dir. Som sådan kvarstod han
till 1889. År 1894 bosatte han sig i
Stockholm. Under sin tid i Eskilstuna
deltog M. livligt i det kommunala
arbetet och var ordf. i stadsfullmäktige
1865—95; han var även led. av
landstinget 1S69—91. — Gift 1860 med
Anna Paulina Graaf. H. U.
5. Munktell, Henrik,
bruksägare, f. 20 aug. 1S41 i Grycksbo, Stora
Kopparbergs skn, Kopparb. län, † 21
febr. 1906 därstädes. Son till M. 2. —
Efter läroverksstudier i Falun 1853—
60 inskrevs M. vid Uppsala univ. 1861,
där han främst studerade kemi. Han
var dock mindre intresserad av
studier än av praktisk verksamhet och
ingick 1864 som delägare i Harmsarvs
gruva i trakten av Falun. Följ. år
anställdes lian vid Sågmyra
nickelbruk i Falun. Åren 1869—72 förestod
han gruvorna och tillverkningen där.
Sistn. år blev lian hyttingenjör vid
Falu kopparverk, där han 1874—87
förestod hyttorna. Under denna tid
uppfann lian en metod att utvinna
guld ur kopparmalmen, som
framgångsrikt utnyttjades till 1905. År
1887 blev M. disponent vid Grycksbo,
som s. å. ombildades till J. H.
Munktells pappersfabriks ab. M., som ledde
bolaget till sin död. omvandlade detta
till ett modernt industriföretag. Han
utökade produktionsmöjligheterna
genom att till bruket återförvärva
gården Alvik jämte Finnsveden och
Kron-täkten ocli fick därigenom ett gott
tillskott av skog. Helt återsamlade
M. den tidigare bruksdomänen genom
att 1890 också inköpa Bengtsarvet
med Stallgården och Tjärntäktet. År
1896 anlade han en sulfatfabrik. I Sv.
pappersbruksfören. var M. styr.-led.
från 189S. M. hade en outtröttlig
arbetsförmåga, var energisk ocli
vilje-kraftig samt tog många fruktbärande
initiativ, varigenom bruket under
lians ledning trots depressionstiden
omkring sekelskiftet kraftigt
utvecklades. —■ Gift 1) 1874 med Augusta
Elisabeth Jacobson, † 1892; 2)’lS93
med Anna Paulina Lidback. — Litt.:
B. Boethius, "Grycksbo 1382—1940"
(1942). H.U.
6. Munktell, Helena Mathilda,
tonsättarinna, f. 24 nov. 1852 i
Grycksbo, Stora Kopparbergs län, †
10 sept. 1919 i Stockholm. Syster till
M. 5. — Efter skolgång i Fru
Hammarstedts skola i Stockholm besökte M.
Ivar Hallströms musikinst. och tog
sedan pianolektioner för prof. Fexer i
Stockholm. Hösten 1S70 studerade hon
för professorerna Epstein ocli Wolff i
Helena Munktell.
Wien och efter hemkomsten till
Sverige från mitten av 1870-talet
harmonilära och komposition för C.
Nordqvist och L. Norman, kontrapunkt för
J. Lindegren och orkester för J.
Dente. Vintrarna 1877—79 vistades M. i
Paris, där hon tog pianolektioner för
bl. a. Th. Ritter. Vid denna tid
började hon framträda som komponist;
vid en konsert i Mus. akad:s
hörsal 1885 rönte hennes sång "Sof!
Sof!" livligt bifall. Under 1880-talet
vistades M. längre eller kortare
perioder i Paris, där hon studerade
form och orkester för B. Godard,
samtidigt som hon komponerade flitigt.
År 1889 hade M:s enaktsopera "I
Firenze" med text av Daniel Fallström
urpremiär på K. teatern; senare
framfördes operan i Paris. Åren 1897—
1910 idkade M. tidvis studier i form
och orkester för Vincent dTndy i
Paris, där flera av hennes tonsättningar
framfördes, bl. a, av "Société
Natio-nale de Musique". M. skrev även
kantaten till invigningen av Sv. kyrkan i
London. —• De sista tio åren av sitt
liv bodde M. mest i Stockholm och
tillbragte somrarna i Dalarna, som
inspirerade henne till den s. k.
"Dalsviten" och "Valborgsmässoelden".
Enligt en av henne själv upprättad
förteckning skall hon lia skrivit
tjugufyra verk: bl. a, en ballad med
orkester, en sonat, en pianokomposition, två
kantater, sju damkörer. M:s musik
ansluter sig närmast till de franska
nyromantikerna. Hon blev led. av Mus.
akad. 1915. — Ogift, Lfs.
7. Munktell, Axel H e n r i k,
rättshistoriker, f. 1 dec. 1903 i Grycksbo,
Stora Kopparbergs skn, Kopparb. län.
Föräldrar: disponenten Henrik
August M. och Clara Mathilda
Sandström. Sonson till M. 5. — M. tog
stu-dentex. i Falun 1923 och blev vid
Uppsala univ. fil. kand. 1925, jur. kand.
1929, jur. lic. 1933 och jur. dr 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
