- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
355

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Murbeck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Murbeck

355

Murbeck

Peter Murbeck. Målning (detalj) av J. J.

Streng (Kulturhistoriska museet, Lund).

dan 1946 är han facklärare i
figurteckning vid Konstfackskolans högre
konstindustriella avd. M. arbetade
till en början helst i svartkrita ocli
pastell, senare även i olja ocli
litografi. Han hämtar sin inspiration
från franska mästare, främst Degas
och Toulouse-Lautrec, vilkas
motivvärld — scener från gator och
restauranger, teatrar, cirkusarenor eller
ryt-tartävlingar ■—■ och okonventionella
kompositionsmaner han gjort till
sina. Hans teckningar äga
monumentalitet och mustig svärta. Som
kolorist odlar han speciellt det blå i ett
nyanserat valörspel. Hans signum är
ett raffinerat artisteri med spirituell
litterär touche. M. har bl. a.
illustrerat Hj. Bergmans "Lotten Brenners
ferier" (1928). Han utställde separat
i Stockholm 1936, 1940 och 1942 samt
i Göteborg 1938. Han är repr. i Nat.
mus. med måleri och litografi. — Gift
1936 med konstnärinnan Greta
Falk-Simon. R. S.

Murbeck, Peter, präst,
väckelsepredikant, f. 25 april 170S i
Karlskrona, † 8 dec. 1766 i Fridlevstads
skn, Blek. län. Föräldrar: smeden
Jöns M. och Maria Sporzelius. ■— M.
blev student i Lund 1723. Den
tämligen vilde, mest för sina
kroppskrafter berömde ynglingen blev omvänd i
samband med ett drunkningstillbud;
han prästvigdes 1731. Han tillhörde
den konservativa pietistiska
riktningen, och under intryck av de väckta
kretsarna i Danmark åstadkom lian
med sin botförkunnelse bland enkla
människor på olika platser i Skåne
ett religiöst uppvaknande. Genom sina
andaktsmöten och sina
temperamentsfulla och drastiska predikningar
orsakade han dock mångenstädes
förargelse. Han anmäldes för domkapitlet
1737 för brott mot
konventikelplaka-tet och svarade med en inlaga i form

av en "trosbekännelse", vilken var en
blodig satir mot den "döda"
ortodoxismen. Han suspenderades 1741 av
domkapitlet, som ansåg, att lian
förfarit irrlärigt i sin prästutövning.
Genom ingripande från regeringen,
som fann, att domkapitlet farit för
hårt fram, blev han 1746 återinsatt i
sitt ämbete och placerad i Stockholm,
först vid Finska förs., sedan (1747)
som medhjälpare åt Tolstadius i
Jakobs och Johannes förs. och från
1750 som komminister i
Ladugårdslands förs. Då lians motståndare,
lierrnhutaren A. C. Rutström, 1757
blev kyrkoherde där, blev M:s
ställning olidlig, och 1761 utnämndes lian
till kyrkoherde i Fridlevstad, där lian
kom att utöva ett vidsträckt
inflytande och bl. a. lyckades bryta uråldriga,
hedniska seder (t. ex.
bältespänningen), vilka dittills trotsat både kyrkan
och staten. — M. liar i Malmö och
Stockholm fäst sitt namn vid
pedagogiska och filantropiska
institutioner, bl. a. Murbecks inrättning för
fattiga flickor i Stockholm (grundad
1749; från 1920 Murbeckska
stiftelsen). Efter hans död utgåvos bl. a.
samlingar av lians predikningar, 176S
ett kateketiskt arbete samt lians
berömda inlaga till domkapitlet i Lund
under namn "P. Murbecks
Trosbekännelse" (1770). — Gift 1) 1733 med
Catharina Kragg, † 1744; 2) 1746 med
Christina Maria Cederbeck. —- Litt.:
A. Rvdberg, "P. M:s verksamhet i
Skåne" (1904) och "P. M:s lif och
verksamhet i Stockholm" (i
Kyrko-hist. årsskr. 1913); H. Pleijel,
"Herrnhutismen i Sydsverige" (1925). G. C.

Murbeck, Svante Samuel,
botanist, f. 20 okt. 1S59 i Hardeberga skn,
Malmöli. län, † 26 maj 1946 i Lund.
Föräldrar: inspektören Johan Anders
Ludvig M. och Oliva Lovisa Lindgren.
— Efter mogenhetsex. i Lund 1879
blev M. vid univ. där fil. kand. 1884,
fil. lic. 1889 samt fil. dr och docent i
botanik 1891. Han var amanuens i
geologi i Lund 1887—89, assistent vid
Bergianska trädgården i Stockholm
och amanuens vid Riksmus :s
botaniska avd. 1S92—93, tf. lärare i
botanik vid Högre lärarinneseminariet
samma tid och lärare i botanik vid
Alnarps lantbruksinst. 1897—1903.
Är 1902 kallades lian till e. o. prof. i
botanik vid Lunds univ., blev 1909
prof. i detta ämne ocli avgick 1924.
Under hans ledning blev det botaniska
museet i Lund färdigt 1913. Han
företog botaniska forskningsresor bl. a.
till Bosnien och Hercegovina 1889, till
Algeriet och Tunisien 1896, 1903—04
och 1907—08, till Sahara 1907—08
och till Marocko 1921. — M:s
mångsidiga forskargärning under mera än
sextio år gällde främst fanerogamer-

Svante Murbeck.

nas systematik, morfologi och
embryologi. Ilan lämnade en rad bidrag till
kännedomen om Skandinaviens,
särskilt Sveriges, flora genom
upptäckten av flera hybrider och genom
värdefulla kritiska utredningar av de
nordeuropeiska formerna av släktena
Agrostis, Cerastium, Rumex och
Stel-laria. Av stort intresse är hans
påvisande (1892) av säsongdimorfism
hos Gentiana, d. v. s. förekomsten av
artpar med morfologiskt lika men till
årstiden skilda arter. M. blev
internationellt berömd genom en viktig
upptäckt inom fanerogamernas
embryologi. I en förberedande uppsats,
pionjärarbetet "Om vegetativ
embryobildning hos flertalet Alchemillor . .."
(Botan. notiser 1897), och framför
allt i den klassiska avh.
"Partheno-genetische Embryobildung in der
Cat-tung Alchemilla" (Lunds univ:s
årsskr., 36, 1901) klarlägger ban
fortplantningsförloppet hos Alchemilla
(daggkåpa); embryosäckmodercellen
går under, men ur laterala celler
uppstå genom delning dotterceller, ocli en
av dem utvecklas till embryosäck, som
utan befruktning bildar embryo.
Därmed hade partenogenes för första
gången konstaterats hos en högre växt.
Av M:s övriga embryologiska arbeten
märkas undersökningar över
embryologin hos Ruppia rostellata (1902) och
över partenogenes lios Taraxacum och
llieracium (1904). Han studerade
morfologin hos olika växter, bl. a.
blommans morfologi hos familjerna
Papaveraeeæ och Rosaceæ, samt
undersökte spridningsbiologiska och andra
förhållanden hos ökenväxter. Hans
viktigaste insats torde dock vara det
väldiga växtsystematiska arbete, som
han från 1889 nära nog till sin död
ägnade åt utforskandet av
växtvärlden i länderna kring Medelhavet. I
sin drsavh. (1891) behandlade M.
flo-ran i Sydbosnien och Hercegovina,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free