- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
356

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Murbeck, Svante - Murberg, Johan - Murén, Per - Murray, släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Murberg

356

Murray

och av hans många övriga skrifter
märkas framställningar i fem delar
(1S97—1905) över floran i
Nordvästafrika, särskilt Tunisien, och i två
delar (1922—23) över floran i
Marocko samt omfattande monografier
över växtsläktena Celsia (1925) och
Verbascum (1933, suppl. 1936). Han
utgav exsickatverk över Sveriges
Viola-arter (18S6—93, tills, med L. M.
Neuman och L. J. Wahlstedt) samt
över växter från Nordafrika (1907).
—■ M. invaldes i Vet. akad. 1907, var
led. eller hedersled, av flera in- och
utländska lärda samfund och blev
lie-dersdr vid Algers univ. 1932. Han
erhöll bl. a. av Fysiografiska sällskapet
i Lund dess minnesmedalj i guld 1920
ocli av Vet. akad. Letterstedtska priset
1935. Växtsläktena Murbeckia och
Murbeckiella lia namn efter M. —
Gift 1919 med Anna Wilhelmina
Christiansen. — Litt.: biografier i
Botan. notiser ocli Sv. botan. tidskr.
1946. S. L.

Murberg, J oh a n, skolman,
historiker, f. 4 dec. 1734 i Gävle, † 27 mars
1805 i Stockholm. Föräldrar:
koffer-difararen Jöns M. och Malin
Larsdotter. — M. gick i skola i Gävle och
blev student i Uppsala 1754, fil. mag.
1761 och docent i hebreiska där 1763,
senare även i grekiska. Han
befordrades 1772 till e. o. adjunkt vid univ.
och blev 1773 lektor i historia vid
Gävle gymnasium. Han blev rektor
vid Stockholms storskola 1777, vilken
tjänst lian innehade till sin död; från
1788 var lian dock ständigt
tjänstledig. M. uppmärksammades först
genom sin övers, av Raeines drama
"Athalie" (1776), som ban utförde på
uppdrag av Gustav III. Efter sin
överflyttning till Stockholm invaldes
lian 1786 i Vitt, akad. och året därpå
i Sv. akad., i vars arbete på
utgivandet av en sv. ordbok M. var en flitig

Johan Murberg. Målning tillskriven P. Krafft
d. U.

Per Murén. Målning (detalj) av C. T. Staaff
(Rådhuset, Gävle).

medarb. Dessutom blev lian 1792 led.
av Bibelkommissionen. Han var
fullmäktig i Riksgäldskontoret 1792—
1801 och i Riksbanken 1801—05. —
M. var 1S04—05 medl. av
Kanslersgillet (styr. för rikets högsta
undervisningsväsen) och utarbetade
därunder förslag till en ny läroverksstadga,
som visserligen aldrig blev
förverkligad men är märklig för sin tid och
vittnar om hans pedagogiska framsynthet.
Han föreslog, att en sorts realskola
skulle inrättas som förstadium till
gymnasiet. Såväl realskola som
gymnasium skulle delas på två linjer av
olika karaktär. M. var även en
framstående historisk forskare, särskilt
inom kulturhistorien. I Vitt. akad:s
liandl. offentliggjorde han en rad
gedigna avli., som än i dag ha sitt värde
på grund av de noggranna källstudier,
på vilka de vila. Bland dem kunna
nämnas "Anmärkningar om kläder
och ylletyg, som mest nyttjades i
Sverige i konung Gustaf I:s tid" (1793),
"Historiska anmärkningar om
brännvinets ålder och bruk i allmänhet och
i synnerhet i Sverige" (1795) samt
"Historiska anmärkningar om
svenska mynten och myntningen under
Gustaf I:s regering" (1796). — Gift
omkr. 1775 med Lovisa Catharina
Moberg. T. M.

Murén, Per, köpman,
industriidkare, politiker, donator, f. 12 maj
1805 i Gnarps skn, Hälsingland, † 2 maj
1888 i Gävle. Föräldrar:
bruksförvaltaren Olof M. och Anna Sofia Norelius.
— M. blev tidigt faderlös och måste
hjälpa till med skötseln av moderns
hemman i Ockelbo skn. År 1821 kom
ban som biträde till en minuthandel i
Gävle, oeh 1S29 öppnade han där egen
affär. Efter hand utvidgades den till
grosshandel. M. gjorde sig snabbt
bemärkt för ovanlig duglighet,
förvärvade en ansenlig förmögenhet och in-

valdes vid unga år i borgerskapets
äldste, där han sedermera blev ordf.
Åren 1863—64 var lian ordf. i Gävle
stadsfullmäktige och 1864—69 i
Gävleborgs läns landsting. — Redan
1847 tog M. plats i borgarståndet som
repr. för Gävle; han bevistade sedan de
flesta riksdagarna under gamla
representationsskicket samt efter det nyas
införande riksdagarna 1867 och 1868
som led. av Andra K. M. var under
ståndstiden medl. av flera utskott, och
vid de båda sista ståndsriksdagarna
var ban borgarståndets v. talman.
M. var en av frihandelns ivrigaste
anhängare. Särskilt närings- och
tullfriheten samt de Ericsonska
stambaneplanerna ägnade lian ett omfattande
och framgångsrikt arbete. Vid 1856
års riksdag föreslog ban "allmän ocli
oinskränkt näringsfrihet med
upphävande av gällande handelsordning";
förslaget föll visserligen denna gång
men kom snart upp på nvtt, och M:s
inflytande gjorde sig gällande i 1864
års näringsfrihetsförordning. Vid
riksdagen 1S62 väckte han motion om
borttagandet av skyddstullar och
utförselavgifter; endast finanstullar borde
behållas. Förslaget föll, men den
fri-liandelsvänliga regeringen insatte M.
i den kommitté, som skulle förbereda
en handelstraktat med Frankrike;
genom traktatens förverkligande 1865
hade frihandelssystemet slagit
igenom. För Nils Ericsons
järnvägsplaner var M. en entusiastisk
förespråkare i tal och skrift och bidrog starkt
till deras förverkligande. En delvis av
personliga skäl föranledd schism
mellan M. och Albert Björck ledde till en
klyvning inom borgarståndet med M.
som ledare för den mera konservativa
gruppen; vid sina två sista riksdagar
spelade han dock en underordnad roll;
1868 lämnade han politiken för att
helt ägna sig åt sina affärsföretag.
För Gävles industriella och
merkantila utveckling hade M. stor betydelse.
Hans främsta, alltjämt bestående
skapelser voro Gefle manufakturab.
med Strömsbro bomullsspinneri, vars
verkst. dir. han var 1847-—S4, Korsnäs
sågverk (1855), Gefle—Dala jernväg
(1S55—59), vars dir. ban var 1855—•
65, och Sandvikens jernverk, som ban
återupprättade 1868; dessutom var
han verksam vid stiftandet av
Gefleborgs enskilda bank, Gefle
sjöassu-ransfören. och Norrlands nya
ångbåtsbolag. — En stor del av sin
förmögenhet donerade M., som avled
barnlös, till olika offentliga inrättningar,
de flesta i Gävle. — Gift 1830 med
Kristina Selggren. E. Rn.

Murray [mure’j], släkt, enligt
traditionen härstammande från den
urgamla ätten M. i grevskapet Perth i
Skottland, känd sedan mitten av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free