Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Murray, släkt - 1. Murray, Johan Andreas - 2. Murray, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Murberg 357 Murray
1200-talet. En gren av ätten
överflyttade under Cromwells regering till
Preussen. Denna grens äldste kände
stamfar Johan M. (f. 1665, † 1721),
jordägare i Preussen, hade sonen
Andreas M. (f. 1695, † 1771), som 1735
överflyttade till Sverige ss. kyrkoherde
i Tyska förs. i Stockholm; han blev
pastor primarius där 1738 och teol.
dr 1752. Han hade sönerna läkaren och
botanisten Johan Andreas M. (M. 1),
biskopen Gustaf M. (M. 2) och
ana-tomen Adolph M. (M. 3). M. 2 adlades
1S10 med bibehållet namn. Han blev
farfar till bröderna grosshandlaren
Carl Vilhelm Otto M. (f. 1836, †
1919), som från 1890 var
föreståndare for egen kontorsskola, kallad
Stockholms praktiska kontorsskola,
och apotekaren Axel M. (M. 4).
Med den förres son, sjukgymnasten
John Otto Cornelius (Conny) M. (f.
1865, † 1934), utdog den adliga ätten
M. på manssidan. Från M. 3
härstammar den nu levande borgerliga
släkten M. Hans son i första giftet,
grosshandlaren och amerikanske
konsuln i Göteborg Carl Adolph M. (f.
1785, † 1847), blev far till prof. ocli
överläraren vid Gymnastiska
central-inst., med. lic. Kobert M. (f. 1846, †
1932). En son till M. 3 i lians andra
gifte, grosshandlaren i Stockholm
Enik Fredrik Uno M. (f. 1791, †
1870), blev farfar till bröderna
arméofficeren och idrottsfrämjaren
Adolf M. (M. 5) oeh ämbetsmannen
Walter M. (M. 6). En son till M. 5 är
överstelöjtnanten Charles Gustaf Uno
M. (f. 1904), som är chef för
Krigsskolan sedan 1949.
1. Murray, Johan Andreas,
läkare, botanist, f. 27 jan. 1740 i
Stockholm, f 22 maj 1791 i Göttingen,
Tyskland. Föräldrar: pastor
prima-rius teol. dr Andreas M. ocli Johanna
Christina Golitz. — M. blev 1756
student vid Uppsala univ. och läste
medicin och naturvetenskap bl. a. för Linné,
av vilken han rönte stark påverkan.
Han fortsatte 1760 studierna vid univ.
i Göttingen i Hannover. M.
undervisade från 1763 i botanik i Göttingen,
blev där s. å. med. dr, 1764 e. o. prof.
samt 1769 prof. i medicin och
naturalhistoria och föreståndare för botaniska
trädgården och erhöll 1782 titeln
hovråd. —- M. gjorde en viktig insats som
vetenskaplig förf. Hans mest
betydande arbete är det farmakologiska
verket på 3 200 sidor ’Apparatus
me-dicaminum tam simplicium quam
prse-paratorum et compositorum ..." (1—
5, 1776—90; 6, postumt 1792; 2:a
uppl. 1793—94), där han utförligt
redogör för de vegetabiliska
läkemedlen. Han publicerade botaniska,
medicinska ocli patologiska skrifter ss.
"Medicinisch-praktische Bibliothek"
(1—4, 1774—7S) och "Opuscula . .."
(1—2, 1785—86), innehållande
medicinska och naturvetenskapliga avh.,
samt utgav under namnet "Systema
vegetabilium" den botaniska delen av
13:e och 14:e uppl. (1774, 1784) av
Linnés "Systema naturae". Därjämte
översatte han flera betydande sv.
arbeten till tyska ss. P. Kalms resa till
Nordamerika, P. af Bjerkéns arbete
om kräfta, O. af Acrels "Chirurgiske
händelser" och K. Rosén von
Rosensteins arbete om barnsjukdomarna. —
M. var "en stjärna af första
ordningen" (Th. M. Fries i "Linné") med stor
ryktbarhet inom den lärda världen.
Han blev led. av Vet. akad. 1768 och
fil. hedersdr i Göttingen s. å. samt
invaldes i ett tiotal utländska
vetenskapssamfund. Efter honom
uppkallade Linné växtsläktet Murraya. Till
naturen var M. stel och otillgänglig.
— Gift 1772 med Margareta Eleonora
Conradi. S. L.
2. Murray, Gustaf, biskop, f. 28
mars 1747 i Stockholm, † 4 maj 1825
i Västerås. Bror till M. 1. — M.
studerade i Uppsala 1760—66 med bl. a.
Linné och Ihre som lärare och
fortsatte studierna i Göttingen, där han
1768 promoverades till fil. magister.
Prästvigd 1770 tjänstgjorde lian som
präst i Tyska förs. i Stockholm till
1773 och kallades följ. år till
hovpredikant. År 177S promoverades han
till teol. dr, blev 1780 kyrkoherde i
Johannes och Jakobs förs. i
Stockholm, 1S01 pastor primarius i
Stor-kyrkoförs. i Stockholm, 1S09
överhovpredikant, s. å. biskop i Serafimer
orden och slutligen 1811 biskop över
Västerås stift. M. adlades 1810. — Sin
mest betydande insats gjorde M. som
kyrkoherde och pastor primarius i
Stockholm, då han grundade eller
effektiviserade äldre kyrkligt-sociala
institutioner, ss. Norra arbetshuset
och fattigskolan i Storkyrkoförs. Hans
sociala patos inspirerade åtskilliga
Johan Andreas Murray. Gravyr.
Adolph Murray. Gravyr av E. Åkerland efter
N. Hagelberg.
Gustaf Murray. Målning (detalj) av C. P.
von Breda (Västerås domkapitel).
donationer till behövande i Stockholm,
och han förmådde förmögna
stockholmare att genom hembesök hos de
fattiga ta ansvar för denna del av
befolkningen. M. tillhörde kretsen kring
hertig Karl, sedermera Karl XIII,
och hans karriär befordrades genom
denna förbindelse. En viss politisk roll
spelade M. genom den kamp lian i
prästeståndet vid 1796 års riksdag
förde mot planerna på tronföljarens
giftermål med den ryska
storfurstinnan Alexandra, Vid
grundlagsriksdagen 1S09 företrädde M. en utpräglat
konservativ ståndpunkt vid
behandlingen av frågan om konungahusets
bundenhet vid den evangeliska läran.
— De skrifter M. efterlämnat utgöras
huvudsakligen av predikningar vid
högtidligheter, griftetal och liknande,
alla typiska för den gustavianska
högtravande och milt sentimentala
pre-dikostilen, understundom präglade av
en äkta innerlighet och värdighet, som
ännu gör dem läsvärda. Hans mest
kända arbete är "Barnabok, II. K. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
