- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
359

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Murbeck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Myhrman

359

Myhrman

Maximilian Myhrberg. Träsnitt.

sand. M., som med modern
kvarstannade i Finland, genomgick Uleåborgs
trivialskola och blev 1815 student i
Uppsala, där han 1818 avlade
kansli-ex. Följ. år fortsatte han sina studier
i Åbo i avsikt att söka finsk tjänst.
Vid faderns död 1822 återvände han
till Sverige och började på
Mariebergs kadettskola. Romantisk och
besatt av ett glödande frihetspatos
mönstrade ban följ. år på ett finskt
fartyg för att komma till Spanien.
I Lissabon rymde han för att sluta
sig till den spanske
revolutionsledaren Riego men råkade i fransk
fångenskap och hamnade i Marseille. Där
enrollerade lian sig som menig i
general Fabviers franska styrkor ocli
medföljde till Grekland, där lian 1824—
30 deltog i frihetskriget mot
turkarna. Genom tapperhet och
duglighet, intygad av Fabvier själv ocli
krigets skildrare, engelsmannen Thomas
Gordon, M:s vän, avancerade lian
snart till stabsryttmästare och
adjutant hos Fabvier. M. säges ha
deltagit i en mångfald dramatiska
drabbningar, bl. a. vid de misslyckade
försöken att erövra öarna Eubea 1825
och Kios 1827—28 samt i försvaret
av Atens Akropolis 1S26. År 1830
utnämndes han av grekernas
president Kapodistrios till kommendant på
den viktiga fästningen Palamedes invid
staden Xauplia. Missnöjd med
Kapodistrios’ styrelse lämnade han
emellertid Grekland 1831 för att bege sig hem
till Sverige på permission. På
genomresa i Paris entusiasmerades han
av Fabvier för den polska
frihetsrörelsen. Om M:s deltagande i det
polska upproret är med säkerhet
endast känt, att han råkade i rysk
fångenskap men lyckades fly. Under
resten av 1830-talet bodde M. i Paris
med undantag för ett kortvarigare
deltagande i det spanska
inbördeskriget på don Carlos’ sida mot fri-

hetsrörelsen 1833. År 1840 återvände
han till Sverige, där han 1842 blev
major och s. å. av Karl XIV Johan
utnämndes till militärchef på S:t
Barthélemy. År 1848 återvände han
till hemlandet, där ban, med
undantag för ett par år 1852—54, som han
tillbragte i Finland och på flera
utlandsresor, bodde i Stockholm. I
Finland begagnades M. som Oscar I:s
personlige agent för att sondera, om
folkstämningen var för Finlands
återvändande till Sverige. Före
Krimkrigets utbrott tvingades M. av
ryssarna att lämna landet. Han blev
mot slutet av sitt liv en mycket känd
gestalt i stockholmslivet. Omgiven av
ett legendariskt skimmer berättade
han sällan om sina äventyr; den forne
frihetshjälten hade f. ö. genom sina
negativa erfarenheter i Grekland och
på andra håll utvecklats i starkt
konservativ riktning. — Ogift. — Litt.:
C. Forsstrand, "Sv. lyckoriddare i
främmande länder" (1916). B—z.

Myhrman, gammal värmländsk
bruksägarsläkt. Äldste kände
stamfadern, klensmeden i Filipstad Johan
Eriksson (f. omkr. 1659, begravd 1732),
var far till handlanden och
vågmästaren i Filipstad, brukspatronen Johan
M. (f. 1682, † 1716). Son till denne
var bruksägaren Christopher M. d. ä.
(M. 1). Från hans son, bergsrådet
och bruksägaren Christopher M. d. y.
(M. 2), härstamma alla nu levande
medl. av släkten. Hans son, sekr. ocli
ombudsmannen i Jernkontoret,
kanslirådet Gustaf M. (f. 17S0, † 1872), som
tillhörde stiftarna av Götiska förb.
1811, var farfar till översten och
chefen för Kalmar reg. Sam Gustaf
Laurentius M. (f. 1868, † 1926). Dennes
son är läkaren Gustaf M. (M. 3).

1. Myhrman, Christopher,
d. ii., bruksägare, f. 5 sept. 1712
i Filipstad, † 16 sept. 1775 på
Rä-men i Rämens skn, Värml. län.
Föräldrar: brukspatronen och
vågmästaren Johan Ht. och Elisabeth Fernell.
—- Efter skolgång i Karlstads
gymnasium studerade M. vid Uppsala
univ. 1729—33, huvudsakligen
klassiska språk. Han fortsatte även
senare att utbilda sig i olika ämnen och
hade vid sidan av sin kommersiella
verksamhet vidsträckta både
humanistiska och naturvetenskapliga
intressen. Våren 1733 inskrevs han som
auskultant i Bergskollegium och
studerade de följ. åren bergsbruk. År
1737 började han praktisera och
kallas vid 1740-talets början
brukspatron. Vid mitten av 1740-talet
förvärvade lian dels betydande delar i
Rämshyttan, dels de i n. Gåsborn
belägna Fagerbergsgruvorna. I Rämen
anlade han 1748—49 ett gjuteri, som
efter en del motgångar drevs i en för

Christopher Myhrman d. ä. Målning av J. H.
Scheffel.

tiden stor skala. År 1747 anlade han
även Stöpafors bruk, som emellertid
såldes, då M. 1764 fick privilegier på
ett stålverk vid Fjällrämsälven, 7 km
n. om Rämen. Detta, som uppfördes
följ. år, erhöll namnet Liljendals bruk,
men ståltillverkningen var föga
lönande och lades 1774 ned. Till 1757
bodde M. i Filipstad, som han
representerade på riksdagen 1746—47.
Sedan flyttade han till Rämen, där han
uppförde den nuv.
herrgårdsbyggnaden. — Gift 1738 med Eva Christina
Bratt. H. Wn.

2. Myhrman, Christopher,
d. y., bruksägare, f. 2 dec. 1751 i
Filipstad, † 19 juni 1811 på Rämens bruk,
Rämens skn, Värml. län. Son till M. 1.
— M:s mor dog några månader efter
lians födelse, och han vistades stora
delar av sin uppväxttid hos släktingar
i Filipstad. Han tycks varken lia
studerat vid gymnasium eller univ., men
ban fick en omsorgsfull
privatuppfostran; bl. a. blev han tidigt förtrogen
med den latinska och den moderna

Christopher Myhrman d. y. Målning av N.
Hagelberg 1S00.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free