Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Myhrman, Christopher, d. y. - 3. Myhrman, Gustaf - Müller, Alexander, lantbrukskemist, jordbrukare, se s. 362 - Müller, Carolina, operasångerska, skådespelerska, se s. 362 - Müller, Christian Friedrich, violinist, se s. 361 - Müller, Daniel - Müller, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Myhrman
360
Muller
franska litteraturen. Han assisterade
fadern vid uppförandet av Liljendals
bruk samt gjorde resor till gruvor,
järnverk och andra industriföretag
inom landet; 1771 antogs ban som
auskultant vid Bergskollegium. Vid
faderns död 1775 övertog M. ss. ende
kvarlevande son Rämen och Liljendal,
vilka lian sedan ledde till sin död. År
1810 fick han bergsråds titel. Som
bruksman visade M. noggrannhet ocli
driftighet. Särskilt lyckades lian,
genom att erhålla privilegier för
manu-faktursmide 1778, utvidga rörelsen
vid Liljendal. Invid Bämen anlade ban
en stångjärnshammare, kallad
Mvhr-mansfors (privilegierad 1S08). — M.
hade rika kulturella intressen. Han
bekostade till övervägande del
uppförandet av en kyrka vid Rämen, som
därigenom blev egen förs.; den
invigdes 1786. På Bämen samlade M. ett
betydande bibliotek, spec. av antika
och franska förf. Ehuru patriarkalisk
ss. brukspatron var han politiskt
tämligen radikal och sympatiserade till
en början med revolutionsmännen i
Frankrike, senare med Napoleon. Hans
åsikter voro i mycket präglade av den
franska upplysningen; bl. a. var han
en hetsig motståndare till adelns
företrädesrättigheter. — För eftervärlden
har M. måhända främst blivit känd
ss. svärfar till Esaias Tegnér. Denne
vistades redan under sin uppväxttid
långa perioder hos M. och tog
säkerligen starka intryck därav, särskilt
för sin politiska åsiktsbildning. "Med
sin blandning av barskhet och
jovialisk välvilja, med sitt kvicka och käcka
väsen, där det spelade in ett stänk av
nykter skepsis och lätt cynism, med
sin ömtåliga frihetskärlek i teorin
och sina suveräna härskarvanor i
praktiken, med sin världskloka
duglighet och sin intelligensaristokratiska
aktning för den klassiska bildningen
var Kristoffer Myhrman skickad att
sätta många liemiiga strängar i
dallring lios femtonåringen. Det var första
gången det unga snillet mötte en
överlägsen personlighet" (Böök, "Esaias
Tegnér", 1, 1946). — Gift 1777 med
Anna Maria Tingberg. — Litt.: E.
Wrangel, "Tegnérs kärlekssaga"
(1916). U.D.
3. Myhrman, Gustaf
Christofer, läkare, f. 10 juni 1903 i
Stockholm. Föräldrar: översten Sam
Gustaf Laurentius M. och Anna Ester
Margareta Kjelleström. Sonsons
sonson till M. 2. — M. avlade
stu-dentex. i Eksjö 1921 och blev med.
kand. 1925, med. lic. 1930 och med.
dr 1938, allt i Stockholm. Efter olika
förordnanden, bl. a. vid
Serafimerlasarettet 1930—33 och 1935—43,
vid Östersunds lasarett 1933—35 och
vid S:t Görans sjukhus 1943—44,
blev han sistn. år överläkare vid
medicinska avd. vid Garnisonssjukhuset
i Boden. Åren 1931—32 var han
ombudsman i Sveriges yngre läkares
fören. —- M. liar flitigt framträtt
som populär- oeh socialmedicinsk
skriftställare och hållit
radioföredrag i dessa ämnen. I boken "Den
stora cellstaten" (1932) har han givit
en populär skildring av
människokroppen och i "Vår hälsa och
samhället" (1946) en studiehandledning
till en radiokurs i ämnet. Han
redigerade 1928—30 Medicinska fören:s
tidskr. och 1940—44 Sv. läkartidn.—
Gift 1933 med Brita Brandel. M. B.
Müller, Alexander,
lantbrukskemist, jordbrukare, se s. 362.
Müller, Carolina,
operasångerska, skådespelerska, se s. 362.
Müller, Christian
Friedrich, violinist, se s. 361.
Müller, Daniel Andreas Joachim,
trädgårdsman, skriftställare, f. 9
nov. 1812 i Stralsund, Tyskland, † i
kolera IS sept. 1857 i Uppsala. Son
till en trädgårdsmästare. — Efter
utbildning bl. a. vid botaniska
trädgården i Greifswald och i Holland
kom M. 1839 till Sverige, där lian som
orangör fått hand om vården av
växthusen vid Uppsala univ:s botaniska
trädgård. Han flyttade 1841 till
Stockholm som trädgårdsmästare vid
Sv. trädgårdsfören. och var 1849—50
föreståndare för dess trädgård och
lärare vid dess elevskola. På Oscar
I:s bekostnad gjorde han 1846 en
studieresa till S:t Petersburg. Efter att
en kort tid ha drivit egen
handelsträdgård på Beimers holme i
Stockholm kallades M. 1851 till
örtagårds-mästare vid botaniska trädgården i
Uppsala. Inom sitt fack var han en
driftig och framstående man, som
tillförde trädgården flera tusen nya
växter och därjämte bl. a. arbetade för
Uppsala stads förskönande och för
utvecklingen av trädgårdsskötseln i
Erik Müller.
länet. Han utgav en rad betydande
arbeten, ss. "Trädgårdsskötsel" (1—
3, 1848—53; 3:e uppl., omarb. av A.
Sundius, 1886—88) ocli
"Trädgårdsvännen" (1S56; 3:e uppl. 1866), samt
medarbetade flitigt i sv. och
utländska tidskr. År 1848 tog han initiativ
till bildandet av Stockholms
gart-nersällskap, vars ordf. lian var 1848
—52. Han erhöll Uppsala läns
hushållningssällskaps guldmedalj 1857.
— Tills, med sin hustru, delvis även
med Fredrika Bremer och Thekla
Knös, publicerade M. flera
diktsamlingar. —- Gift 1839 med Clarissa
Luise Nernst (f. 1S10 på Riigen, † 187S
i Uppsala), som översatte dikter av
Runeberg till tyska. S. L.
Müller, Erik Gottlieb, anatom,
f. 5 aug. 1S66 i Hälsingborg, † 15 juli
1923 därstädes. Föräldrar:
hamnkassören Frans M. och Maria Forsberg.
— M. avlade mogenhetsex. i
Hälsingborg 1884 och blev med. kand. i Lund
1889, med. lic. i Stockholm 1S94 samt
efter disp. där s. å. med. dr i Lund
1895. Efter förordnanden i anatomi
och histologi i Lund 1886—89
uppehöll han undervisningen i histologi
vid Karol. inst. 1S91—94, blev sistn.
år tf. e. o. prof. och 1895 e. o. prof.
i detta ämne samt var från 1899 till
sin död prof. i anatomi där. Han gav
kurser vid Tandläkarinst, från 1899
samt vid olika gymnastikinst. — M.
var sedan ungdomen en lidelsefullt
engagerad forskare, som kom att ge
betydelsefulla bidrag inom många
områden av anatomi och histologi, främst
på den jämförande anatomins och
embryologins gebit. Hans arbeten ha
sålunda gällt bl. a. magsäckens
intra-cellulära kapillärkorgar, som han
upptäckte redan 1S92, bukorganens
läge, extremiteternas fylogeni, det
autonoma nervsystemet m. m. — Näst
vetenskapen var undervisningen M:s
käraste intresse. Han var en utmärkt
lärare med sällsynt gåva för konkret
muntlig framställning; lian utgav
även de högt skattade arbetena
"Lärobok i ryggradsdjurens jämförande
anatomi" (1916; 2:a uppl. 1922) ocb
"Lärobok i anatomi för
sjukgymnaster" (1905; 3:e uppl. 1920).’— M.
ägnade sig med stort intresse åt
filosofi och medicinens historia. Han liar
i flera av sina arbeten följt
utvecklingslinjer inom den medicinska
forskningen och där även skildrat
stormännen på detta område. Särskilt
fängslades han av Linné och hans gärning.
M. gjorde en uppmärksammad insats
som ordf. i Sv. Linné-sällskapet från
1919 och liar i dess årsskrift bl. a.
publicerat "Linné och Uppsala" (1919)
samt "Linné och Abraham Bäck"
(1921). Därjämte må erinras om hans
minnestal i Sv. läkaresällskapet vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
