- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
364

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Müntzing, Gustaf Wilhelm - 2. Müntzing, Alvar - 3. Müntzing, Arne - Myrbeck, se även Myrbäck - Myrbeck, Karl David

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Müntzing

364

Myrbeck

Strängnäs 1841 samt prästvigdes s. å.
Han förordnades 1841 till
pastorsadjunkt i Lerbäcks skn, Örebro län,
och blev skolpräst där 1845. Sedan
han därjämte tjänstgjort som v.
pastor i Askersund 1861, tillträdde han
följ. år konmiinisterbefattningen i
Viby och Tångeråsa, vilken han
innehade till sin död. — M., som till en
början intog en avog hållning mot
det vid denna tid i Närke florerande
läseriet, kom IS60 under påverkan av
godsägaren Olof Gabriel Hedengren
att genomgå en andlig kris. Därefter
blev han ledare för den folkrörelse
han tidigare motarbetat. M:s
verksamhet var i högsta grad stimulerande
på det religiösa intresset inte bara i
Viby utan även i trakterna
däromkring. Inom sin egen förs. höll han
strängt på kyrkotukten, men då han
företog sig att utesluta de i hans
mening ovärdiga från nattvarden, ådrog
ban sig missnöje hos de kyrkliga
myndigheterna. Han övergick då i stället
till enskilda nattvardsgångar med de
troende, vilket blev början till
"nattvardssamfundet" i Viby. M. hade
många sammanstötningar både med
sina församlingsbor och ämbetsbröder
samt med stiftsmyndigheterna och
kom därav till övertygelsen, att
"statskyrkan icke kunde vara Kristi förs."
utan i stället "dotter till den stora
skökan". Trots sin antikyrkliga ocli
separatistiska inställning kvarstod
han i kyrkans tjänst till sin död,
varjämte han även var verksam som ett
av Evangeliska fosterlandsstiftelsens
ombud i Närke. — Gift 1847 med
Johanna Sköldberg. — Litt.: R.
Rede-lius, "G. W. M." (1921); C. Lönroth,
"Ur väckelserörelsernas historia i
Närke under 1800-talet" (1936). T.M.

2. Müntzing, Alvar, ingenjör,
industriman, f. 29 dec. 1S4S i
Lerbäcks skn, Örebro län, † 22 aug. 1917
i Varberg. Son till M. 1. — M.
utexaminerades från Tekn. elementar-

Alvar Müntzing.

skolan i Örebro 1867, blev kemist vid
Sörkvarns fabriker i Västmanland
s. å., anställdes vid Inedals
sockerbruk i Stockholm 1869 och blev
fabriksföreståndare där 1872. Han
övergick 1877 till pappersindustrin som
disponent vid Gustavsfors
pappersbruk i Dalsland och blev 1879
fabriksföreståndare vid Munksjö
pappersbruk i Jönköping samt var 1893—97
verkst. dir. därstädes. År 1S97
uppförde och igångsatte han
pappersbruket vid Thimsfors i Småland och var
verkst. dir. för Thimsfors ab. 1897—•
1902. År 1902 startade han i
Stockholm en egen konstruktionsfirma för
pappersmasse- och trämassefabriker,
Sv. pappersbyrån, som han drev till
1917. —■ M. var en framstående och
mångsidig uppfinnare. Han utarbetade
nya metoder för framställning av
kraftmassa (vid Munksjö 1S85),
portlandscement ur sv. råvaror och lim ur
leror samt metoder för däckning av
socker i centrifuger, införde
diffusionsmetoden vid sodautvinning i
natrium-cellulosafabriker och uppfann metoder
för indränkning av takpapp och
asfalterad papp. För exploatering av sina
uppfinningar bildade han ab.
Münt-zings cellulosapatent. Han var sekr.
i Sv. pappersbruksfören. 1902—17 och
huvudred, för Sv. papperstidn. 1903—
17. Han tog också initiativ till
bildande av ångpanneföremar. — Gift
1882 med Amalia Maria Lovisa
(Marie-Louise) Klingberg. B. G.

3. Müntzing, Arne, botanist,
ärftlighetsforskare, f. 2 mars 1903 i
Göteborg. Föräldrar: ingenjören
Nathanael M. och Elim Esselius. Brorson
till M. 2. — M. avlade studentex. i
Göteborg 1922 och blev vid Lunds
univ. fil. kand. 1926, fil. lic. 1929,
efter disp. 1930 docent i
ärftlighets-lära s. å. samt fil. dr 1931. Han var
amanuens vid institutionen för
ärftlighetsforskning i Lund 1925—29,
förste assistent vid Sv.
sockerfabriks-ab:s betförädlingsinstitution i
Hil-leshög (nära Landskrona) 1929—31
och avd.-föreståndare vid Sveriges
ut-sädesfören. i Svalöv 1931—38. Sistn.
år kallades han till prof. i
ärftlig-hetslära vid Lunds univ. Han har
gjort flera studieresor inom Europa
samt 1933—34 till Förenta staterna,
där han som research associate var
knuten till Californiauniv. Efter
inbjudan föreläste han i Tyskland 1937
och 1938, i Holland 1938, i Norge
1939 och i England 1945. År 1946
besökte han Ecuador. ■— M. har som
växtcytolog och botanisk
ärftlighetsforskare utfört uppmärksammade
undersökningar. Han har betr. en stor
mängd arter studerat den betydelse
cytologiska förhållanden ha för
deras variation och växtsystematiska

Arne Müntzing.

ställning. På experimentell väg har
lian som den förste löst- problemet att
medelst kromosomökning framställa
en linnéansk art (Galeopsis tetrahit)
genom korsning av två andra arter
(G. pubescens och G. speciosa); bl. a.
härför redogör han i sin drsavh.,
"Outlines to a genetic monograph of
the genus Galeopsis" (i Hereditas, 13,
1929—30). M. har vidare bl. a.
arbetat med framställning av nya
sädesslag med summerat eller fördubblat
kromosomantal (rågvete, tetraploid
råg och korn) samt inavelsproblem.
För sina resultat har ban redogjort i
talrika arbeten, huvudsakligen
publicerade i Hereditas. Av lians populära
skrifter må nämnas "Mutations- och
kromosomforskning" (i "Vetenskap av
i dag", 1940). — M. blev ordf. i
Men-delska sällskapet i Lund 1939, led. av
styr. för Alnarps lantbruks-,
mejeri-och trädgårdsinst. 1945 och led. av
styr. för Statens rasbiologiska inst.
1947. Han invaldes i Lantbruksakad.
1945. — Gift 1933 med Gudrun
Lewis-Jonsson. S. L.

Myrbeck, se även Myrbäck.

Myrbeck, Karl David, geodet,
f. 15 juli 1887 i Uppsala. Föräldrar:
manufakturhandlaren Carl
Pettersson och Augusta Bergman. •— M.
avlade mogenhetsex. i Uppsala 1906,
fil. kand.-ex. där 1912, lantmäteriex.
1915 och kulturtekn. ex. 191S. Han
hade från 1915 flera olika
lantmäteri-förordnanden, var assistent vid
Stockholms läns lantmäterikontor 1920,
blev tf. byråingenjör i
Lantmäteri-styr. 1920 och byråingenjör där 1925
samt var distriktslantmätare i
Norbergs distrikt 1928—35. Därjämte
var han 1918—32 bitr. lärare i
jord-värderingslära vid
Lantmäteriundervisningen och 1932—35 lärare i samma
ämne vid Tekn. högskolan. Sedan
1935 är han prof. i skifteslära vid
denna högskola. M. har, delvis med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free