- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
371

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Månsson, Ivar - Månsson, Johan, sjömilitär, nautisk författare, se Johan Månsson - Månsson, Jöns, biskop, se Johannes Magni - Månsson, Lars - Månsson, Martin - Månsson, Nils, köpman, klädesfabrikör, se Nils Månsson - Månsson, Nils

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Månsson

371

Månsson

diga och flera särskilda utskott,
varjämte han även mycket togs i anspråk
för kommittéarbeten. Hans politiska
inflytande motsvarades av ett djupt
förtroende för honom hos valmännen
i hemprovinsen. Hans politiska tal i
Marieholm, Teckomatorp och
ISTack-arpsdal voro de stora
sommartilldragelserna i Skåne och
uppmärksammades som uttryck för den där
rådande opinionen. — Gift 1881 med
Sigrid Charlotta Larsson. S. Sw.

Månsson, Johan, sjömilitär,
nautisk författare, se Johan Månsson.

Månsson, Jöns, biskop, se
Johannes Magni.

Månsson, Lars, i Tranemåla,
lantbrukare, bibliofil, f. 6 maj 1S27 i
Asarums skn, Blek. län, † 4 april 1904
därstädes (sedan 1880 Ringamåla skn,
utbruten ur Asarum). Föräldrar:
lantbrukaren Måns Olsson och Elna
Larsdotter. — M. övertog efter faderns död
1851 gården Tranemåla, vilken ända
sedan 1650-talet gått i arv inom
släkten och som han själv brukade till
sin död. Han blev 18G1 nämndeman
och, efter de nya kommunallagarnas
tillkomst 1862, landstingsman och v.
ordf. i kommunalnämnden. Åren 1875
—78 var han led. av Andra K. — M.
är främst känd som bibliofil. Till en
bokhandlare i Karlshamn sålde han
årligen 50 famnar ved, för vilket han
uteslutande tog betalning i böcker.
Småningom skaffade han sig
förbindelser med antikvariat och gjorde
inrop på auktioner; under
riksdagsmannatiden lärde han bl. a. känna
överbibliotekarien G. E. Klemming och
antikvariatsbokhandlaren H.
Klemming, vilka blevo honom till hjälp i
hans samlande. Mest lade han an på
gammalt sällsynt sv. tryck, ss.
reformationslitteratur, Wisingsborgstryck, sv.
böcker tryckta i Rostock, Dorpat,
Riga, Reval samt i Holland; likaså
sökte han förvärva all litteratur om
Blekinge och Skåne samt alla verk av

Lars Månsson.

sv. författarinnor och lyckades
därvid komma över åtskilliga rariteter,
bl. a. Birgittas Revelationes i
medeltida tryck. Han uppförde 1885 i sin
trädgård ett särskilt bibliotekshus i
tre våningar, där till sist omkr. 25 000
nr voro inhysta. Då emellertid intet
av M:s tretton barn delade hans
passion för böcker, gjorde han på sin
ålderdom stora ansträngningar att få
samlingen i dess helhet försåld och
fann till sist 1898 en köpare i
hov-juveleraren Jean Jalmson,
Stockholm. Denne övertog samlingen för
S 000 kr. och avyttrade den s. å. till
grosshandlaren August Röhss,
Göteborg, vilken donerade den till
Göteborgs stadsbibl. — Gift 1) 1856 med
Maria Håkansdotter, † 1875; 2) 1877
med Johanna Olsdotter, † 1885; 3)
18S5 med Oliva Ilåkansdotter. —
Litt.: J. Viktor Johansson,
"Bokvandringar" (1945). S. Sw.

Månsson, Erik Martin,
grosshandlare, konstsamlare, f. 8 jan. 1880
i Ledbergs skn, östergötl. län.
Föräldrar: lantbrukaren Albert M. och
Carolina Andersdotter Persson. — M.
avlade 1903 ex. vid Göteborgs
liandels-inst:s studentkurs och fortsatte 1903
—06 sina studier i Tyskland,
Frankrike och England. År 1907 begav han sig
till Japan, arbetade där som köpman
till 1910 och flyttade följ. år till
Ryssland, där han bedrev affärsverksamhet
till 1919. Redan 1914 hade han
emellertid i Stockholm under firmanamnet
M. Månsson grundat ett eget företag,
som han fortfarande äger och
personligen leder. Denna grosshandelsfirma,
som sedan 1920 äger avd.-kontor i
Tokio och Osaka, exporterar järn och
stål till Japan, Brasilien och Italien
och importerar främst textilvaror.
M. var bl. a. led. av styr. för Sveriges
allm. exportfören. ss. repr. för Sv.
transmarina exportförb. 1924—47, är
ord. led. av styr. för Järnverksfören.
sedan 1927 och var kassaförvaltare i
Sv. slöjdfören. 1932—35. Han tillhör
styr. för ab. Pripp & Lyckholm sedan
1927. Bland hans uppdrag märkes
därjämte ledamotskapet i styr. för
Sv.-japanska sällskapet sedan 1924
och i Handelskammarens skiljenämnd
i Stockholm sedan 1931. — M. är även
känd som konstsamlare, framför allt
av japanska färgträsnitt. Hans
samling, som består av omkr. 200 i
yppersta skick bevarade blad från
huvudperioden 1600—1S50, uppköptes i
Japan 1939 ur japanska
privatkollektioner och anses ha få motsvarigheter
i världen. Samlingen utställdes på
Nat. mus. 194S. — Gift 1927—35 med
grevinnan Ellen Augusta Maria
Douglas. G. M—e.

Månsson, Nils, köpman,
klädesfabrikör, se Nils Månsson.

Nils Månsson. Etsning av L. H. Roos 1823.

Månsson, Nils, i Skumparp,
lantbrukare, politiker, f. 5 april 1776
i Starrarp, Fränninge skn, Malmöh.
län, † 25 juni 1837 i Skumparp i
samma skn. Föräldrar: åbon Måns
Persson och Ingår Lassesdotter. —
M. erhöll endast en kortvarig och
bristfällig skolundervisning, men då
han som dräng tjänade hos
riksdagsmannen Olof Andersson i Sjököp,
lärde han sig av honom att skriva,
och han tillägnade sig även sin
husbondes politiska åsikter. Från 1804
brukade M. en hemmansdel i Sniberup,
Östraby skn, som hans hustru
medfört i hemgift, men redan 1806
inköpte han ett hemman i Skumparp,
som han brukade till sin död, varjämte
han en tid även innehade en gård på
arrende. År 1810 valdes han på förslag
av sin förre husbonde till ombud för
Frosta och Färs härader i
bondeståndet, och detta uppdrag behöll han livet
ut. Vid riksdagarna verkade lian
framgångsrikt för sin orts befriande från
olika tryckande pålagor, ss.
dagsverksskyldigheten till Dalby och Flyinge
kungsgårdar. Hans iver för
sparsamhet och näringsfrihet förde honom till
oppositionens läger. Han stod också i
ett varmt vänskapsförhållande till
dennas ledare, västgötabonden Anders
Danielsson. M. vann stor ryktbarhet
genom sitt tal mot
indragningsmakten 26 febr. 1829, för vilket han bl. a.
hyllades vid en bankett på
Stockholms börssal. Hans namn och bild
förekommo på såväl
tobaksförpackningar som kakelugnsplattor. M. var
känd för sin "lätta talegåva", sin
skicklighet att improvisera
anföranden, och lian jämfördes i detta
hänseende med tidens främsta vältalare.
Ehuru impulsiv var han fridsam och
medlande. — Gift 1804 med Ingår
Olsdotter. — Litt.: P. Wieselgren,
"K. M. i Skumparp" (1874); E. Ingers,
"Ljusets bonde" (193S). S. Sw.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free