- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
374

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Mårtensson, Torsten - Måås-Fjetterström, Märta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mårtensson

374

M åås- F jette rst rom

Märta Måås-Fjetterström.

2. Mårtensson, Claes Torsten
Gabriel, museiman, f. 10 juni 1889
i Hälsingborg. Son till M. 1. — M.
avlade mogenhetsex. i Lund 190S och
blev vid Lunds univ. fil. kand. 1911,
fil. lic. 1920 och fil. dr 1934. Ilan var
amanuens vid Lunds univ:s historiska
mus. 1910—12 och är intendent vid
Hälsingborgs mus. sedan 1913. Av de
uppdrag han erhållit märkes, att han
blev led. av estetiska nämnden i
Hälsingborg 1919 och av stadens
historik-kommitté 1920, styr.-led. i Skånea
hembygdsförb. 192S och ordf. i Sv.
museimannafören. 1946. Han har bl. a.
utgivit "Hälsingborgs slott under
medeltiden" (1934, drsavh.;
"Hälsingborgs historia", 2:2), "Gamla
Dra-garelaget i Hälsingborg" (1946) och
"Helsingborgs handelsförening 1847—■
1947" (1947) samt publicerat div.
uppsatser i tidskr. — Gift 1916 med
Anna Margareta Strömberg. S. L.

Måås-Fjetterström, J[ärta
Li-via Vilhelmina, textilkonstnärinna,
f. 21 juni 1873 i Kimstads skn,
öster-götl. län, † 13 april 1941 i
Hälsingborg. Föräldrar:
kontraktsprostenRu-dolf Fjetterström och Livia Billsten.
■— M. växte upp i Vadstena och
genomgick i mitten av lS90-talet Högre
konstindustriella skolan i Stockholm.
Efter kortare tids lärarinneverksam-

het, bl. a. i Jönköping, anställdes hon
av intendent G. F. Karlin vid
Kul-turhist. museets i Lund
konstslöjd-anstalt och var föreståndarinna vid
dess textilskolor för konstsömnad och
konstvävnad 1902—05. Hon blev sistn.
år föreståndarinna för Malmöh. läns
hemslö j dsfören: s "hemslöj dsmagasin"
i Malmö. Efter en tid av
självständig verksamhet som
textilkonstnärinna i Halmstad 1909 kom M. till
Lilli Zickerman i Vittsjö och blev där
s. å. ledare av Sv. hemslöjds
vävnads-central. År 1919 grundade hon i
Båstad en egen verkstad för sv. mattor
och vävnader, där ett tjugutal
väverskor, bonddöttrar från trakten
runtomkring, arbetade under hennes
ledning. Denna verkstad innehade hon
till sin död. M. företog i studiesyfte
ett flertal resor, bl. a. till Schweiz,
Italien, Frankrike och England. Sina
reseintryck kunde hon förvandla till
textila skapelser som t. ex.
röllakan-draperierna "Perugia" (1 ex. i Malmö
mus.), "Ladbrook Square" (1 ex. i
Nat. mus.), "Duvorna"’, och
flossamattan "Slottet". M. var redan under
studietiden lidelsefullt intresserad av
att "teckna figurer inställda i svårt
dekorativt sammanhang". Hennes
intresse för orientalisk textilkonst
väcktes första gången på den mattutställ-

ning, som den kände orientalisten F. R.
Martin anordnade i Stockholm omkr.
1900, och varade sedan livet ut.
Synnerligen! betydelsefull för M:s
utveckling blev tiden vid Kulturhist. mus. i
Lund, där hon ingående fick studera de
skånska allmogevävnaderna, vilka till
motiwalet äro befryndade med
bysantinsk och persisk konst. M:s första
mera uppmärksammade arbete var
liautelissetapeten "Staffan
Stalledräng" (utställd på
Stockholmsutställningen 1909, Röhsska konstslöjdmus.,
Göteborg). Det t a arbete blev
anledningen till att hon ansågs "olämplig" för
sin befattning som föreståndarinna för
Malmöh. läns hemslöjdsfören., då hon
inte ville nöja sig med trogen
kopiering. M. vann emellertid i Malmö en
enastående teknisk skicklighet. Under
vittsjöperioden tilläts det henne att
arbeta fritt och av de gamla sv.
teknikerna skapa mattor åt moderna hem.
Under båstadtiden slutligen nådde
M:s konst sin mognad. -— M. räknas
som vår ojämförligt största
textilkonstnärinna. Hon- tecknade ständigt
och gjorde otaliga skisser efter
naturen av landskap, figurer, rörliga
motiv, blommor och djur, vilka hon
sedan omsatte i textila mönster. Hästar
intresserade henne särskilt; de
återkomma bl. a. i "Vildhästen",
"Bäckahästen", "Högdjuret" och
"Enhörningen". Bland blommor väljer hon de
för en sv. sommaräng mest typiska,
ss. i de kända röllakandraperierna
"Taraxacum" och "Juniblommor"
eller i "Tistlar", "Skvattram",
"Råg-ax" m. fi. Även bokstäver förmår M.
göra ornamentalt sköna. I
"Ordspråks-mattan" liksom i en bonad i tvistsöm,
utförd 1938 för American-Swedish
Memorial Museum i Philadelphia,
be-sitår mönstret nästan uteslutande av
bokstäver. I sina antependier (t. ex. i
Blåkyrkan i Vadstena) använder M.
även gärna bokstäver som ornament.
"Det är linjernas fart, renhet och
spänst liksom ytorna, de ornamentala,
vilket mest intresserar mig." M. var
emellertid även en stor färgkonstnär.
Materialet i hennes vävnader är
företrädesvis ylle och linne, teknikerna
företrädesvis rya, flossa, lialvflossa,
röllakan, basse-lisse. — Bland de 662
textila arbeten M. efterlämnat må
ytterligare nämnas "Hjortskogen"
(utställd på Baltiska utställningen 1914),
"Hästhage" och "Röda
trädgårdsmattan" (utställda på
Göteborgsutställningen 1923), "Betande får" (utställd
på Stockholmsutställningen 1930, Nat.
mus.). M. utställde separat i Malmö
och Köpenhamn 1930 samt i grupp i
Stockholm 1934. Internationellt
framträdde hon på Metropolitan Museum,
New York, och på Parisutställningen
1937 samt på New-Yorkexpo 1939. En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free