- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
378

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Möller, Gustav - Möller, Herman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Möller

378

Möller

(Tiden 1918) och broschyren
"Socia-liseringsproblemen" (1920) äro de
mest betydande, framlade M. sin
principiella ståndpunkt i
socialiseringsfrågan. Först sedan arbetarpartiet
nått majoritet i riksdagen, kan enligt
M. socialiseringsprogrammet genom
lagstiftning successivt genomföras.
Socialisering, som av M. ofta betecknas
som planhushållning, syftar inte i
främsta rummet till
inkomstutjämning utan till produktionens
effektivisering och därmed till en allm.
höjning av levnadsstandarden. — Sedan
191S tillhör M. riksdagen; lian var
led. av Andra K. 1918—19 men
flyttade 1919 över i Första K., för vars
socialdemokratiska grupp han varit
ledare 1919—24 och 1927—32. Som
led. av författningsutskottet hade lian
del i författningsrevisionen 1918, och
han hörde till de mest
uppmärksammade förkämparna för
åttatimmars-dagen, som förverkligades 1919. Han
var därutöver led. av hemliga
utskottet 1919, rösträttsutskotten 1918 och
1919 samt de särskilda utskotten för
behandling av handelsavtal med
Ryssland (1922), försvarsfrågan (1924)
och stöd åt jordbruket (1930). Han
var led. av socialiseringsnämnden från
dess tillkomst 1920 (ordf. 1926—33).
F. ö. var lian verksam i Socialistiska
arbetarinternationalens
exekutivkommitté 1922—24 och 1926—32 samt sv.
ombud till samma internationals
kongresser 1907, 1910, 1919, 1921. 1923,
1925, 1928 och 1931. Han var 1917—
18 led. av den av
arbetarinternationa-len tillsatta holländsk-skandinaviska
kommitté, som framlade utkast till
ett detaljerat fredsprogram vid första
världskrigets slut. — Sin
betydelsefullaste insats liar M. gjort som
socialminister. Efter att först ha varit chef
för Socialdep. i Brantings och
Sandiers ministärer (18 okt. 1924—7 juni
1926) inträdde han på samma post i
P. A. Hanssons ministär 24 sept. 1932.
Han avgick i samband med
regeringskrisen 19 juni 1936 men blev åter
socialminister 28 sept. s. å. och har sedan
dess innehaft denna post, med avbrott
endast för 16 dec. 193S—13 dec. 1939,
då lian i stället var handelsminister.
Han överlämnade 1944 det löpande
arbetet i sitt dep. i andra händer, och
1947 överfördes en del av ärendena
i hans dep., bl. a. polisärendena, för
vilka M. visat föga intresse, till
ett nyorganiserat inrikesdep. Spec.
från 1932 har han varit föremål för
mycken uppmärksamhet, från
oppositionens sida tidtals även för hätska
angrepp. Under lågkonjunkturen i
förra hälften av 1930-talet fick lian på
sin lott att utforma regeringens
ar-betslöshetspolitik; därvid lades
tyngdpunkten på s. k. beredskapsarbeten,

där arbetarna fingo samma löner som
i öppna marknaden, icke som tidigare
skett på nödhjälpsarbeten med så låga
löner som möjligt. Det väsentliga i
M:s insats är emellertid inte
bemästrandet av krissituationer utan det
planmässiga genomförandet av ett
stort socialt reformprogram. Under
1930-talets kris lade M. grunden till
betydelsefulla delar av vår moderna
socialpolitik, t. ex. bostadspolitiken
och arbetsmarknadspolitiken. Det
andra världskriget föranledde en
reformpaus i vårt land. Under denna tid
bedrevs inom Socialdepartementet
under M:s ledning ett omfattande
utredningsarbete, berörande praktiskt taget
hela det socialpolitiska
verksamhetsfältet. Socialvårdskommittén tillsatte
M. 1938 och befolkningsutredningen
1941. Dessa systematiska
förberedelser möjliggjorde för M. att efter
krigets slut i rask takt förverkliga ett
omfattande reformprogram.
Vägledande för M:s strävanden inom
socialpolitiken har varit dels önskan att
genom lagstiftning skapa frihet för
den enskilda förvärvsarbetande
medborgaren, dels att öka medborgarnas
frihet genom att bereda dem en
vidsträckt i lag fastställd ekonomisk
trygghet vid sjukdom, ålderdom,
barnrikedom, arbetslöshet o. s. v. Bland de
reformer, som antagits genom
riksdagsbeslut under M:s tid som
socialminister, märkas på
socialförsäkringens område:
arbetslöshetsförsäkringen 1934 och dess förbättring 1941,
blindhetsersättningen 1934,
änke-barnspensioneringen 1937,
förskottsbidragen för utomäktenskapliga barn
s. å. (dyrtidstillägg 1941) samt
framför allt den förbättrade
folkpensioneringen 1935, 1937 och 1946 och den
obligatoriska sjukförsäkringen med
fri sjukhusvård 1947. Samtidigt
härmed har M. på den familjevårdande
socialpolitikens område genomdrivit
åtskilliga riksdagsbeslut, ägnade att

Herman Möller.

ekonomiskt underlätta
familjebildning och barnuppfostran. En
slutpunkt i denna utveckling, till vilken
hörde även M:s initiativ om
folktandvård, genomförd 1938, var 1947 års
lag om allmänna barnbidrag. En
viktig del av M:s verksamhet har rört
arbetarskyddslagstiftningen; sålunda
ha under hans ministertid antagits
utom semesterlagarna 1938 och 1945
bl. a. lag om anställdas
förhandlingsrätt 1936, lantarbetstidslag s. å. (som
följts av förbättring 1937 och lett till
statsystemets avskaffande 1945) och
sjöarbetstidslag 1938. På M:s
initiativ har skyddshemsverksamheten
omorganiserats genom reformer 1936
och 1937 samt ett flertal
verkstadsskolor för arbetslös ungdom
upprättats, varjämte beslut fattats om
barnhemmens och ålderdomshemmens
reformerande 1945 resp. 1947.
Betydelsefulla lia M:s bostadssociala
åtgärder blivit, ss. lån till
arbetarsmå-bruk och bostadsförbättringar 1933,
statsbidrag till bostäder åt barnrika
familjer 1935 med utvidgning 1938.
Genom besluten vid 1947 och 1948 års
riksdagar har M. dragit upp
riktlinjerna för den fortsatta
bostadspolitiken i vårt land. —■ Under
1940-talet har M., i motsats till vad
tidigare varit fallet, jämte P. A.
Hansson blivit den (även på
motståndar-håll) mest uppskattade av den sv.
socialdemokratins ledare. Efter
Hanssons död i okt. 1946 blev M. en av de
bägge kandidaterna till posten som
partiledare (och därmed
statsminister) ; majoriteten i partistyr. och
riksdagsgrupp gav emellertid sina röster
åt den yngre medkandidaten,
ecklesiastikminister Tage Erlander (tidigare
statssekr. under M.). — M. blev jur.
hedersdr i Uppsala 1945 och med.
hedersdr i Lund 1947. — Gift 1)
1918—24 med Gerda Andersson-, 2)
1926 med journalisten Else Kleen (bd
4 s. 269). — Litt.: "Ett genombrott.
Den sv. socialpolitiken.
Utvecklingslinjer och framtidsmål" (festskrift till
M. 1944). R. A.

Möller, Herman Gustaf
Brandelius, industrimän, f. 5 aug. 1882 i
Stora Tuna skn, Ivopparb. län.
Föräldrar: stationsinspektoren Carl
Fredrik M. och Ellen Beata
Brandelius. — Efter anställning vid det av
Stora Kopparbergs bergslags ab. ägda
Skutskärs sågverk 1899—1912 var M.
chef för olika trävarubolag i Ryssland
1912—IS ocli verkst. dir. för ab. Kemi
o/y i Finland 1921—32. Han var 1932
—45 verkst. dir. och styr.-led. i
Marma-Långrörs ab. i Söderhamn
samt i dess dotterbolag Marma
sågverks ab., Sulfitab. Ljusnan och Adolf
Ungers industri ab. Han var även led.
av styr. i Sv. cellulosafören., Sv. trä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free