- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
390

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Mörner, Adolf - 14. Mörner, Axel - 15. Mörner, Hampus Vilhelm - 16. Mörner, Otto

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mörner

390

Axel Mörner. Självporträtt.

s. å. från sin kavaljerstjänst samt på
egen begäran även från tjänsten i
ut-rikeskabinettet. M. bosatte sig nu på
sätesgården Esplunda, där lian
ägnade sig åt lanthushållning, samtidigt
som han fördjupade sina historiska
ocli politiska kunskaper och även
uppträdde som förf. i
statsekonomiska ämnen. År 1S02 återinsattes han
som kavaljer hos hertiginnan och
blev 1809 kammarherre. — Vid
riksdagen 1809 bildade L. A.
Mannerheim, A. G. Silverstolpe och M. ett
ledande triumvirat inom det
konstitutionella parti, som företrädesvis avses
med beteckningen "1809 års män". I
en skrift, benämnd "Reflexioner i
anledning af närvarande politiska
ställning, april 1809", ger M. uttryck för
uppfattningar, som voro gängse
inom detta parti, och utvecklar ett
radikalt författningsprogram i nära
anslutning till Siéyès. Detta var
emellertid blott avsett som
framtidsprogram och kompletterades därför med
ett vida moderatare
handlingsprogram, motiverat med den upplysta
opinionens ringa styrka i det
aktuella läget. M. blev under sommaren
1809 invald i konstitutionsutskottet,
vars betänkande i
representationsfrågan av 24 mars 1S10 är författat av
honom och präglat av hans
åskådning. — Liksom andra av 1809 års
män drogs M. tidigt till tronföljaren
Karl Johan och kallades av denne
1812 till statssekr. vid handels- och
finansexpeditionen, vilken befattning
1815 utbyttes mot ett
statsrådsämbete, som lian innehade till sin död.
M. var också en av de kommissarier,
som 1814 underhandlade med norska
stortinget om förening med Sverige.
— M., som redan 1809 tagit
ståndpunkt mot bondeståndets
skatteut-jämningskrav, blev under
Karl-Johanstiden en bestämd motståndare
till den opposition, som icke minst

inom bondeståndet riktades mot det
rådande systemet. Han blev alltmer
en av detta systems stöttepelare. M.
förordnades 1837 att handha
utrikesärendena efter af Wetterstedts död
men avled själv, innan utnämningen
till utrikesstatsminister hann
verkställas. Han blev serafimerriddare
ISIS och led. av Mus. akad. 1814, av
Sv. akad. 1818, av Vet. akad. 1819,
hedersled, i Vitt. akad. 1S26, led. av
och dir. i Lantbruksakad. 1S21 samt
en av rikets herrar 1822. — Gift 1S06
med Katarina Ulrika Heijkensköld. —
Litt.: biografi av M. M. af Pontin i
Vet. akad:s handl. 1838; A.
Brusewitz, "Representationsfrågan vid 1809
—10 års riksdag" (1913). S. Sw.

14. Mörner, Axel Otto, greve,
arméofficer, politiker, f. 8 juli 1774,
† 20 okt. 1852 i Eksjö. Bror till
M. 9, M. 10, M. 11 och M. 12. — M.
blev 1792 adjutant vid
Sprengtpor-tenska reg., utnämndes 1794 till
kavaljer hos hertig Karl, befordrades
1803 till kaptenlöjtnant vid Hertig
Karls av Södermanland
livdrabantkår och blev s. å. överstelöjtnant i
armén och 1S08 sekundchef vid
Liv-reg.-brigadens grenadjärkår. Han
tillhörde under kriget Västra armén.
Efter Gustav IV Adolfs avsättning
utnämndes M. 1809 till
kaptenlöjtnant vid Konungens livdrabantkår,
blev 1810 adjutant hos konungen och
1811 hos kronprins Karl Johan,
transporterades 1812 till chef för
Smålands lätta dragoner och förde detta
reg. under 1S13 och 1814 års fälttåg,
varvid han bevistade slagen vid
Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig.
Han utnämndes 1818 till
generalmajor, blev tf. chef för
kavalleriinspektionen 1829 och befordrades till
generallöjtnant 1837. Åren 1840—43
var M. statsråd och chef för
Lantför-svarsdep. men begärde och erhöll
sistn. år avsked från sina
befattningar. — M. ägnade sig med framgång
åt målning, fick redan i sin ungdom
Konstakad:s "första medalj för
målning" 1797 och kallades 1801 till led.
oeli 1835 till hedersled, av akad. Han
var även mezzotintogravör. Han
invaldes 1S17 i Krigsvet. akad., där lian
blev hedersled. 1823. — Gift 1801 med
Ebba. Vilhelmina Modée. — Litt.: se
M. 11. F.M.

15. Mörner, Hampus Vilhelm,
friherre, arméofficer, ämbetsman, f. 22
juni 1775 i Uppsala, † 11 dec. 1855 i
Linköping. Föräldrar:
landshövdingen friherre Carl Claes M. och
Margareta Elisabet von Post. Sonsons
sonson till M. 4. — M. blev vid födelsen
underofficer vid Upplands reg.,
började 1791 tjänstgöra där samt blev
löjtnant 1793 och kapten 1800. Han
utmärkte sig i Pommern 1S07 i tredje

Otto Mörner. Målning (detnlj) av P. Krafft
d. y. 1823.

och fjärde koalitionskrigen mot
Napoleon och i Norge vid stormningen av
Liers skansar samt deltog 1809 i
slaget vid Oravais i Finland, varifrån
endast 300 man av reg. återvände. För
sin duglighet som adjutant hos
kommenderande generalen i affärerna vid
Sävar och Ratan utnämndes M. 1S09
till major i armén och 1813 till major
vid reg. Han blev överstelöjtnant i
armén 1814 ocli i Generalstaben 1815
samt överste där 1816 och var
kommendant för Stockholms garnison 1815
—20. Han var 1821—41 landshövding
i Västernorrl. län. Han blev led. av
Krigsvet. akad. 1817. — Från 1842
bodde M. i Linköping, där lian var
livligt intresserad av "Friherrliga
mör-nerska stiftelsen för husvilla". Han
var ordf. i Linköpings
nykterhets-fören. från 1843 och led. av flera
bibel-och missionssällskap. Han utgav
skrifter av religiöst och historiskt
innehåll, bl. a. "Läsning för svenska
soldater af alla vapen" (1844) och
"Läsning för arméns underofficerare,
kor-poraler och soldater" (1—3, 1852—
56). — Gift 1810 med Lucia
Margareta Liljenstolpe. Lfs.

16. Mörner, Carl Otto, friherre,
arméofficer, f. 22 maj 1781 i Uppsala,
† 17 aug. 1868 i Vaxholm. Bror till M.
15. —- M. blev fänrik vid Upplands reg.
1796. Efter en tids vistelse i Frankrike
tjänstgjorde han under kriget i
Pommern och fälttåget i Norge 1808 i
olika adjutantsbefattningar samt i
Finland, där lian blev svårt sårad vid
Oravais och måste återvända till
Sverige. M. har särskilt blivit känd
genom sitt ingripande i tronföljarvalet
efter kronprins Karl Augusts död
1810, då han tog initiativet till
valet av Bernadotte. Han erbjöd på eget
bevåg denne att bli sv. kronprins,
då han som regeringens kurir sänts
till Paris för att utröna Napoleons

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free