- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
393

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Mörner, Robert - 23. Mörner, Birger - 24. Mörner, Axel - 25. Mörner, Marianne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mörner

3S6

Mörner

Robert Mörner.

andre lärare vid Älvsb. läns
folkhögskola 1895—1901, och han var 1901
—28 rektor för den av honom
inrättade Birka folkhögskola i Ås
skn, Jämtland. Under hans
organisation växte denna skola småningom ut
till ett helt komplex, som utöver den
rena folkhögskolan omfattade
lanthushållsskola, spädbarnshem med
barnsköterskeskola samt försöksstation för
köksväxtodling. M. var 1906—16
rektor för Åsgårds skolkoloni, en realskola
för gossar med praktiskt arbete
jämsides med läsningen. Själv
intresserad trädgårdsodlare drev han också
propaganda för ökad trädgårdsodling
i Norr "land. — M. har utgivit en rad
skrifter. I "Militärvanor" (1896)
riktade han en skarp kritik mot
förhållandena inom sv. armén; i en
genomgripande förändring såg han enda
möjligheten att framkalla ett allm.
försvarsintresse. I ett par
stridsskrifter "Tankar om nattvarden" (1941)
och "Trosbekännelsen och
sanningskravet" (1946) liar M. ss. repr. för en
radikal kristendomsuppfattning
angripit högkyrklig teologi, ritualism

Birger Mörner.

ocli sakramentalism. — Gift 1S9S med
Svea Hilma Emilia Palm. T. M.

23. Mörner, Carl Birger, greve,
författare, f. 3 maj 1867 i Nora, † 10
mars 1930 i Flen, Södermani. län.
Föräldrar: apotekaren greve Carl
Erik Herman Otto M. ocli Fanny
Teodolinda Augusta Öhrvall. — Efter
mogenhetsex. i Norrköping 1887
studerade M. vid Uppsala univ. till 1890
och därefter vid Lunds univ. till 1S93,
då ban avlade hovrättsex. Han
tjänstgjorde 1899—1906 vid sv. konsulaten
i bl. a. Helsingfors, Genua, Barcelona
ocli Konstantinopel och var 1906—10
konsul i Sydney. Han var bosatt i
Paris 1910—12 och inköpte sistn. år
Mauritzberg vid Bråviken, som han
innehade till omkr. 1920. Under
1920-talet bodde han först på gården
Skiringe invid Flen, därefter på
Magnus-gården i Flen. Han gjorde flera
vidsträckta resor; bl. a. besökte han 1913
i—14 Nya Guinea ocli 1914 den
turkiska fronten på Gallipolihalvön. År
1918 deltog han i finska frihetskriget.
■—- M. debuterade 1888 med dramat
"Juda" och skrev på 1890-talet
dramer, dikter och prosa, bl. a. de
historiska berättelserna "Dess höga plaisir"
(1S97) och "Fru Brahe till
Eriehs-holm" (1899), vilka liksom den till
samma genre hörande
herrgårdsromanen "Bråvallahus" (1916) präglas
av en knapp och pregnant tidsstil;
den sistnämnda skildrar i
romantiserad form M:s egendom Mauritzberg
och dess ägare under trehundra år.
Ett dokumentariskt biografiskt
arbete är "Maria Aurora
Königsmarck" (1913; 2:a uppl. 1934). Sina
intryck från händelserika år i
främmande länder återgav M.
fantasifullt och åskådligt i reseböckerna
"Aräfis tropiska år" (1914) och
"Aråfis irrfärder" (1915), vartill
sluta sig "Ti Ri Ti Ri" (1917), en
berättelse från Ceylon, och det
etno-grafiskt-historiska arbetet
"Söderhavet" (1, 1923). En värdefull
samling etnografika från Australien
skänktes av M. till sv. staten. Hans
insatser till den etnografiska
forskningens fromma belönades av Vet.
akad. med dess Wahlbergsmedalj. —
M. var en omtyckt sällskapsmänniska,
som tidigt knöt kontakter med
åtskilliga kulturella celebriteter. Han
var en av stiftarna av
stockholmssällskapet Utile Dulci 1S97, som
bland sina medl. räknade 1890-talets
ledande förf. och konstnärer, och
han umgicks förtroligt med bl. a.
Strindberg, Tavaststjerna,
Heidenstam och Albert Engström. I
memoarböckerna "Den Strindberg jag känt"

(1924) och "Ur mitt irrande liv"

(1925) gav lian en rad levande och
intima personskildringar. Han efter-

Axel Mörner.

lämnade en värdefull samling brev
och handskrifter, som inköpts av
Örebro läns mus. — Gift 1) 1893—
1908 med Anna Viktoria Sofia
Elisabeth (Ebeth) Brink; 2) 1910—12 med
Helen McMillar; 3) 1921 med Gertrud
Margareta Nissvandt. H. L—r.

24. Mörner, Karl Axel Göran,
greve, ämbetsman, f. 27 okt. 1868 i
Stockholm. Son till M. 18. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1S86 blev
M. jur. utr. kand. 1S91 vid Uppsala
univ. Han tjänstgjorde sedan i Svea
hovrätt, Nedre justitierevisionen,
Statsutskottet, Civildep. ocli
Jord-bruksdep. samt blev 1903 tf.
kansli-sekr. och 1906 kanslisekr. i sistn. dep.,
där lian blev kansliråd och byråchef
1912, expeditionschef 1913 och
stats-sekr. 1917. Åren 1920—35 var lian
landshövding i Hall. län. Han bosatte
sig därefter på sin egendom
Esplun-da i Närke och flvttade 1944 till
Stockholm. — M. blev 1902 led. av
Lantbruksakad. och 1909 av K.
samfundet för utgivandet av
handskrifter rörande Skandinaviens historia.
Han tillhörde som frisinnad 1911—
12 Första K. Under M:s
landshövdingetid togos hans krafter ocli
insikter i anspråk för en rad viktiga
uppgifter spec. på lånt- och
skogsbrukets samt vägväsendets områden.
Han var bl. a. ordf. för sakkunnige
ang. torrläggning av skogsmark och
ang. skogsvårdsstyr :nas ekonomi
1926—27 samt ang. den lägre
lantbruksundervisningen 192S—30. —
Gift 1894 med friherrinnan Kristina
(Stina) Natalia Djurklou. G. M—e.

25. Mörner, Agnes Mariann er
filolog, pedagog, f. 4 jan. 1886 i
Hälsingborg. Föräldrar:
ryttmästaren Olof Stellan M. och Agnes
Marika Dickson. — Efter mogenhetsex. i
Malmö 1904 studerade M. vid Lunds
univ. och blev fil. kand. 1908. fil.
mag. 1910, fil. lic. 1912 samt dispu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free