Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nannfeldt, Axel - Nathhorst, Nathorst, Nathurst, släkt - 1. Nathhorst, Janne - 2. Nathorst, Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nathhorst
400
Nathorst
Axel Narmfeldt,
vid botaniska trädgården i Uppsala
1923—26, blev docent i botanik vid
univ. där 1932, var tf. prof. kortare
tider vid Lantbrukshögskolan 1934
och i Uppsala 193S—39 och är sedan
sistn. år prof. i botanik, särskilt
systematik och morfologi, vid Uppsala univ.
Han har gjort botaniska, främst
myko-logiska, resor särskilt inom
Skandinavien. — N. har publicerat talrika
botaniska arbeten. Som mykolog har han
huvudsakligen ägnat sig åt
disksvamparna, över vilka han bl. a. utgivit
"Contributions to the Mycoflora of
Sweden" (1—6, 1928—42), "Studien
über die Morphologie und Systematik
der nicht-lichenisierten inoperculaten
Discomyceten" (1932, drsavh.) och
"The Geoglossaceae of Sweden" (1942).
Tills, med S. Lundell utger ban sedan
1934 exsickatverket "Fungi exsiccati
suecici" (14 centurior t. o. m. 1946),
och tills, med E. Melin har han
studerat rötsvampar, som orsaka blånad
hos slipmassa (blåytesvampar). Inom
fanerogamsystematiken och
växtgeografin har N. bl. a. behandlat
campa-nulacéer, orchidéer och grässläktet
Poa, ss. i "Taxonomical and
Plant-Geographical Studies in the Poa laxa
Group" (1935) och "Ön the
Polvmor-phy of Poa arctica" (1940). Åren 1938
—39 var ban utgivare av Acta
phyto-geograpliica suecica, och sedan 1942
(fr. o. m. bd 6) utger han jämte E.
Melin Symbolae botanicae upsalienses. I
det stora verket "Vilda växter i
Norden" (1—3 av T. Lagerberg) liar N.
redigerat den fjärde delen (1945),
behandlande kryptogamerna, där lian
författat kapitlet om svamparna. Han
är led. av stvr. för
Lantbrukshögskolan sedan 1945. — Gift 1935 med
Ragnhild Birgitta Grundell. S. L.
Nathhorst, Nathorst, N a
-t hur st, släkt, ursprungligen
härstammande frän England, varifrån en
gren av släkten överflyttade till Bres-
lau i Schlesien. Läkaren Johan
Theo-phil N. (f. 1723, f 1793) inflyttade
1744 från Breslau till Stockholm, där
han blev stadsfältskär. Hans son,
regementsläkaren vid Smålands
kavalleri, assessorn Johan Theophil N. (f.
1760, † 1798), blev far till
agronomen och ämbetsmannen Janne N. (N.
1), från vilken alla nu levande medl.
av släkten härstamma. En äldre son
till honom var agronomen Hjalmar N.
(N. 2). Denne blev far till a) geologen,
botanisten och polarforskaren Alfred
N. (N. 3), far till
bergsvetenskapsmannen Harry N. (N. 6) och sv. kyrkans
missionär i Kina Ruth N. (N. 7), b)
jordbruksläraren John N. (N. 4) och
c) polisofficeren i Förenta staternas
tjänst Carl N. (N. 5). N. 2:s yngre
bror, brukspatronen och
domänintendenten i Kopparb. län Richard
Wilhelm N. (f. 1833, † 1911), blev farfar
till ingenjören och industrimannen
Janne Nathhorst. Litografi.
Carl-Bertel N. (N. 8). En dotter till
N. 1, Selma Louise N. (f. 1826, † 1905),
blev i gifte med godsförvaltaren, v.
häradshövdingen Jonas Böös mor till
advokaten Ernst Nathorst-Böös (s.
403) och lanthushållspedagogen Louise
Nathorst-Böös (s. 403). — N. 5 skrev
i likhet med andra till Förenta
staterna utvandrade medl. av släkten
namnet Nathurst. N. 2:s släktgren
skriver släktnamnet Nathorst, övriga
släktmedl. Nathhorst.
1. Nathhorst, Johan (Janne)
Theophil, agronom, ämbetsman, f. 19
mars 1794 på Knutstorp i Flisby skn,
Jönköp. län, † 2 sept. 1862 i
Stockholm. Föräldrar: regementsläkaren
och assessorn Johan Theophil N. och
Hedvig Meurling. — N. blev student
vid Uppsala univ. 1811 ocli avlade
kansliex. där 1813. Efter att en tid ha
tjänstgjort i K. kansliet övertog han
skötseln av fädernegården Näs i
Ade-lövs skn, Jönköp. län. Han ägnade sig
där med stort intresse åt jordbruket
och efter hand också ät fårskötsel;
1823 övertog han det av Karl Johan
upprättade merinoschäferiet på
Flyinge, vilket han flyttade till Näs.
Efter en studieresa till Sachsen och
Preussen 1S24 utgav han "Handbok
i ullkäimedom och fårskötsel" (1827).
för vilken han erhöll Patriotiska
sällskapets stora guldmedalj. N. grundade
1826 ett statsscliäferi på Näs genom
att från Preussen för statens och
enskildas räkning inköpa elektoralfår,
och 1831—39 ledde han där en
statsunderstödd skola för utbildning av
fårherdar. Han uppmärksammades för
sitt deltagande i en av Lantbruksakad.
1S32 utlyst pristävlan över ämnet
"Förslag till läroanstalt i
landtbruket", där hans skrift var den enda,
som belönades; den fick betydelse som
vägledare för E. Nonnen vid
upprättandet av Degebergs lantbruksinst. i
Västergötland. N. var 1841—48
föreståndare för Södermani. läns
hushållningssällskaps lantbruksskola på
Väderbrunn i Bergshammars skn. Han
invaldes 1S41 i Lantbruksakad., och som
dess sekr. 1S41—61 främjade han
verksamt det sv. jordbruket. Han
publicerade småskrifter ocli talrika
uppsatser i lantbruksämnen och
redigerade akad:s årsskrift Handlingar
rörande landtbruket och dess binäringar.
Han blev 1S34 led. av Vet. akad. ocli
1862 hedersled, av Lantbruksakad. —
Gift 1817 med Lovisa Sophia
Jons-dotter. S. L.
2. Nathorst, Hjalmar Otto,
agronom, f. 10 sept. 1821 på Näs i
Ade-lövs skn, Jönköp. län, † 7 mars 1S99
i Lund. Son till N. 1. — N.
genomgick Degebergs lantbruksinst. i
Västergötland 1841—42, blev efter fortsatta
studier i Tyskland och Schweiz
under-lärare 1S42 vid den av fadern ledda
lantbruksskolan på Väderbrunn i
Bergshammars skn, Södermani. län,
samt skötte även jordbruket där;
Hjalmar Nathorst. Träsnitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
