- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
404

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Natorp, Arthur - Natt och Dag, ätt - 1. (Natt och Dag), Bo Nilsson - 2. (Natt och Dag), Sten Bosson - 3. (Natt och Dag), Knut Bosson - 4. (Natt och Dag), Bengt Stensson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Natt och Dag

404

Natt och Dag

till sin död var han verksam i Sv.
filmindustri som regissör av
företrädesvis dokumentärfilmer. — N.
utformade sina roller med fantasi, intelligens
och ambition. Bland hans
rollframställningar kunna nämnas Furst
Ob-resky i L. Tolstojs "Det levande liket",
Konditorn i Strindbergs "Oväder" och
Fiscur i F. Molnàrs "Lilionv". Han
framträdde även som
karaktärsskådespelare i ett antal mindre filmroller.
Som kortfilmsregissör gjorde N. en
god insats genom en del upptagningar
från den sv. industrin. Han var
dessutom en omtyckt uppläsare i radio. —
Gift 1913 med skådespelerskan Gull
N., f. Ericsson (N. 1). H. U.

Natt och Dag, urgammal ätt,-»ë-st
ittea-Bielke den äldsta frälsesläkten
med rent sv. ursprung. Ättens vapen,
en delad sköld, övre fält guld, nedre
fält blått, belagt med spjälverk,
sålunda ljust och mörkt, gav
genealogerna vid 1500-talets slut aniedning
att benämna ättens medl. Dag och
Natt, på 1600-talet ändrat till Natt
och Dag. Ätten själv började dock
först på 1720-talet använda
släktnamnet N. Den äldste med full säkerhet
kände stamfadern Nils Sigridsson (†
troligen 1299), som möjligen på grund
av moderns förnämligare börd
kallades efter modersnamnet, var
konungens råd 128S ocli lagman i Värend 1286
—99. Hans son, lagmannen i
östergöt-land Bo Nilsson (N. 1), blev farfar till
bröderna riddaren och riksrådet Sten
Bosson (N. 2) och biskopen Knut
Bosson (N. 3). N. 2 blev far till
riksråden Bengt Stensson (N. 4), Bo
Stensson (N. 5) ocli Nils Stensson (N. 6).
N. 5 var gift med Katarina
Svensdotter († omkr. 1469), dotter till riddaren
och riksrådet Sven Nilsson Sture.
Efter denne upptog N. 5: s yngste son
Nils Bosson († 1494), riddare och
riksråd, namnet Sture och blev stamfar
för Stureätten av Natt ocli
Dagsläkten eller de s. k. Yngre
Sturarna (se Sture). N. 4:s son,
riksrådet och lagmannen Måns
Bengtsson (N. 7), blev far till riksrådet och
hövitsmannen Johan Månsson (N. 8).
Den yngre av dennes två söner, Åke
Johansson (f. omkr. 1500, † omkr.
1534), blev farfars far till
ämbetsmannen Åke Axelsson (N. 10), som
1652 upphöjdes i friherrligt stånd.
Samtidigt med honom erhöllo hans
brorson, majoren vid Amiralitetet,
kammarherren Ture Turesson (f. 1626,
† 1660), och dennes brorson Carl
Axelsson (f. 1647, † 1664) friherrlig
värdighet. Med N. 10: s son, kammarherren
Åke Åkesson (f. omkr. 1654, † 1677),
utdog den friherrliga ätten N. — N.
S:s äldre son, riksrådet ocli
lagmannen Måns Johansson (N. 9), blev
farfar till hovmästaren Nils Nilsson (f.

1554, † 1613). Dennes yngste son,
landshövdingen och hovmarskalken
Ivar Nilsson (f. 1590, † 1651), blev
far till ämbetsmannen Arvid Ivarsson
(N. 12), som 1678 upphöjdes i
friherrligt stånd men ej introducerades.
En son till denne, generalmajoren
Sten Arvidsson (f. 1681, †
1730),’upphöjdes 1720 i friherrligt stånd under
namnet S t u r e. — Från hovmästaren
Nils Nilssons äldre son Per Nilsson
(f. 1584, † 1634), hertig Johans av
östergötland kansliråd, härstamma
alla nu levande medl. av ätten. Han
introducerades 1625 å ättens vägnar.
Hans son, godsherren Carl Persson (N.
11), blev far till kaptenlöjtnanten vid
Västgöta tremännings kavallerireg.
Axel N. (f. 1666, † 1736). En äldre son
till denne, majoren Johan Gustaf N.
(f. 1703, † 1760), blev stamfar för
ättens nu levande huvudgren; en yngre
son till Axel N., löjtnanten Hans
Gabriel N. (döpt 1715, † 1767), blev
stamfar för ättens yngre gren. Den
sistnämndes söner voro lantbrukaren Axel
Adam N. (f. 1739, † 1802) och
löjtnanten Johan Georg N. (f. 1748, † 1796),
far till arméofficeren och
skriftställaren Otto N. (N. 13). Bland Axel Adam
N:s sonsöner märkas bröderna
kommendörkaptenen Knut Lechard N. (f.
1813, † 1873), far till sjöofficeren
och sjökrigshistorikern Svante N. (N.
14), och dir. för ångbåtsab.
Bohuslänska kusten, bryggaren Svante Elof
N. (f. 1829, † 1893), farfar till
ämbetsmannen Åke N. (N. 15).

1. (Natt och Dag),B oNilsson,
lagman, † 1322. Son till
Värendslag-mannen och riksrådet Nils Sigridsson.
—• N„ som hade jordbesittningar i
Östergötland, tillhörde de stormän, som
efter konung Birgers
tillfångatagande 1306 anslöto sig till dennes
motståndare, hertigarna Erik och
Valdemar. Han förmälde sig med en dotter
till Knut Jonsson (av Aspenäsätten),
vilken han 1318 efterträdde som
lagman i Östergötland. Efter hertigarnas
död blev han som en av deras
testamentsexekutörer medl. av det råd, som
övertog riksstyrelsen och fullföljde
kampen mot konung Birger. A. S—k.

2. (Natt och Dag), Sten
Bosson, riddare, riksråd, † 1410.
Föräldrar: riksrådet Bo Bosson (N.) och
Karin Pedersdotter (fargalt). Sonson
till N. 1. — N., som skrev sig till
Ek-hult, Björsäters skn, Östergötland, var
en av de herrar i Östsverige, som
anslöto sig till Albrekt av Mecklenburg.
Han återfinnes på dennes sida som en
av undertecknarna av det s. k.
Edsviks-fördraget av 15 april 1371; lian var
då väpnare. Iian blev häradshövding
i Östkinds härad, Östergötland, 1381
och innehade redan under Albrekts
regering ämbeten på olika håll. Då

drotsen Bo Jonsson dog 1386, blev N.
en av verkställarna av den avlidnes
testamente och var några år senare,
13S8, med bland dem, som inkallade
drottning Margareta. Under hennes
regering fungerade han som
häradshövding i Östergötland, Dalarna,
Södermanland och Finland, där lian 1405
förrättade räfsteting i enlighet med
Nyköpings mötes beslut. — Gift före
137S med Ingeborg Karlsdotter
(sju-uddig stjärna). Kj. K.

3. (Natt och Dag), Knut
Bosson, biskop, f. 1360, † i mars eller
april 1436. Bror till N. 2. — Efter
studier vid Prags och Leipzigs univ.
gjorde N. sin prästerliga karriär vid
Linköpings domkapitel; lian blev
kantor 1388, dekanus 1390 och var biskop
i Linköping från 1391 till sin död.
N. tog livlig del i Kalmarunionens
upprättande. Hans episkopat
präglades av att han tillhörde en bland
rikets främsta ätter och av att hans
affärer ständigt voro trassliga. Från
åren vid sekelskiftet 1400 omvittnar
ett fylligt källmaterial N: s tvister med
domkapitlet. Vadstena kloster förde
en till slut framgångsrik kamp mot N.,
som tagit parti för en högättad
abbedissa, vars regim väckt anstöt.
Särskilt känd är Karlskrönikans
dramatiska skildring av hur Engelbrekt vid
1434 års underhandlingar i Vadstena
hotade att kasta ut N. till bönderna,
därest han ej ville uppsäga Erik av
Pommern tro och lydnad. I själva
verket torde han dock ha fjärmats från
konungen genom dennes
våldshandlingar mot den sv. kyrkan. N., som
icke var nå^on av sin tids ledande
personligheter, tog som stiftschef ett
lysande initiativ, som visserligen
förverkligades helt först långt senare.
Han avstod fast egendom till nya
kapellstiftelser i Linköpings
domkyrka, och behovet av utrymme för
dem framdrev planläggandet av den
största korbyggnad, som någonsin
funnits i Sverige. — Litt.: A. Romdahl.
"Linköpings domkyrka 1232—149S"
(1932); Y. Brilioth, "Den svenska
kvr-kans historia" (2, 1941). S. Kft.

4. (Natt och Dag), Bengt
Stensson, riddare, riksråd, f. omkr.
1380, † 1451. Son till N. 2. — N. blev
riddare 1396 eller 1397 och senast
1410 lagman i Närke, där lian bebodde
Göksholm vid Hjälmaren. N. intog
under årtiondena fore
Engelbrektsfej-den en framskjuten ställning; sålunda
bevittnade han förbundstraktaten med
Polen av 1419. Flera omständigheter
antyda, att han stått Erik av
Pommern jämförelsevis nära. Visserligen
anslöt lian sig till 1434 års resning
men kom snart i ett mindre gott
förhållande såväl till Engelbrekt ocli Erik
Puke som till Karl Knutsson. Puke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free