Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. (Natt och Dag), Bengt Stensson - 5. (Natt och Dag), Bo Stensson - 6. (Natt och Dag), Nils Stensson - 7. (Natt och Dag), Måns Bengtsson - 8. (Natt och Dag), Johan Månsson - 9. (Natt och Dag), Måns Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Natt och Dag
405
Natt och Dag
berövade honom Tälje slott. Trots
ingången förlikning med Engelbrekt,
som numera hade Örebro slott i
förläning, lät han sonen Måns (N. 7) mörda
folkhövdingen, då denne var på färd
till Stockholm 1436. Senare s. å. blev
X. jämte brodern Bo Stensson (N. 5)
hövitsman på Kalmar slott. År 1439
arbetade lian jämte denne och sin
andre broder, Nils (N. 6), på att
inkalla kung Erik i riket igen, men den
av Karl Knutsson ocli biskoparna
ledda sv. separatistregeringen befäste
sin makt i landet, och N. miste
Kalmar. Under Kristofers regering (1441
—4S) nyttj ades han i åtskilliga
offentliga uppdrag. Sin avvisande hållning
till Karl Knutsson bibehöll lian: han
stod på Krister Nilssons (Väse) sida
under den uppgörelse 1441, då den
förre berövades en stor del av Finland,
och vid kungavalet 1448 är lian
tydligt att räkna till det oxenstiernska
partiets män. — Gift 1) före 1399 med
Kristina Magnusdotter (kluven sköld,
i högra fältet en leopard, i vänstra en
halv lilja); 2) med Anna Andersdotter
(Tre rutor). — Litt.: Kj. Kumlien,
’’Karl Knutssons politiska
verksamhet" (1933); G. Carlsson, "Senare
medeltiden. I. Tidsskedet 1389—144S"
("Sveriges historia till våra dagar",
3:1,1941). Kj. K.
5. (Natt och Dag), Bo
Stens-s o n, riddare, riksråd, † efter 20 aug.
1469. Bror till N. 4. — N. var riddare
redan den 23 okt. 1408. Han måste ha
blivit förhållandevis gammal och
intog en rätt framskjuten ställning som
godsägare och ämbetsman under en
tid av inemot sextio år. Hans
besittningar tyckas huvudsakligen lia legat
i Småland. Räfstetingsförrättare i
Östergötland 1413 var han verksam som
häradshövding i Bankekind, troligen
under många år. Han gick med i
frihetskampen 1434 och fick jämte
brodern Bengt (N. 4) befälet på Kalmar
1436.1 likhet med sina bröder tycks N.
emellertid i det längsta ha hållit fast
vid Erik av Pommern, och av den
anledningen fråntogs honom Kalmar
1439, det år då exkonungen gjorde ett
försök att återtaga Sverige. N. synes
också under Kristofer ha tagit en mot
konungen lojal hållning och var med
i dennes råd. Då Karl Knutsson blivit
konung, uppträdde han även som
dennes rådgivare men var å andra sidan
med om att på mötet i Skara 1458
välja Kristian I:s äldste son till hans
efterträdare. Någon särskilt
princip-fast eller betydande person förefaller
ban inte ha varit. — Gift före 26
april 1426 med Katarina Svensdotter
(Sture). Kj. K.
6. (Natt och Dag),
NilsStens-s o n, riksråd, † i dec. 1439 i
Norrköping. Bror till N. 4 och N. 5. —
N. deltog 1434 i det engelbrektska
frihetskriget, blev på Arboga riksmöte
i jan. 1435 utsedd till hövitsman för
Småland och deltog 1436 i belägringen
av Kalmar. Om hans ansedda ställning
vittnar Rimkrönikans uppgift, att
han hösten 1435 nämndes som en av
kandidaterna till det drotsämbete, som
då skulle återbesättas. Som svåger till
Karl Knutsson stödde han till en
början denne och erhöll också vid den
stora uppgörelsen på hösten 1436 det
viktiga Stegeborgs slottslän. Så
småningom anslöt sig N. emellertid till
sina bröder Bengt (N. 4) och Bo (N.
5) i deras opposition mot Karl
Knutsson. På nyåret 1439 bröt det löst;
efter härjningar i Östergötland flydde
N. till konung Erik på Gotland,
varifrån lian återvände med
truppförstärkningar. N. utnämndes av
konungen till marsk i Karl Knutssons
ställe och tilldelades
skatteuppbörds-rätt i Linköpings stift. Försöket
misslyckades emellertid, fastän Erik själv
gjorde ett kortare besök i
östergöt-land. N. måste lämna Stegeborg åt
Karl Knutsson (sept, 1439), blev
därefter tillfångatagen i en strid och
avled i fångenskapen. —• N:s företag
utlöste i Sverige en starkt patriotisk
stämning, som fick sin tolkning i
biskop Thomas’ frihetssång. —- Gift
med Margareta Stensdotter (Bielke).
— Litt.’: Kj. Kumlien, "Karl
Knutssons politiska verksamhet 1434—144S"
(1933). Kj. K.
7. (Natt och Dag), Måns
(Magnus) Bengtsson, riddare, riksråd,
† omkr. 1477. Son till N. 4 i hans
första gifte. — N. återfinnes i
riksrådet 1434, men han förefaller eljest
icke lia spelat någon mera
framträdande roll under Engelbrektsfejdens
år, förrän han, den 27 april eller 4
maj 1436, på en holme i Hjälmaren
invid Göksholm mördade
folkhövdingen, som då var stadd på resa från sitt
slott Örebro till Stockholm. Efter
mordet sökte N. utan framgång bemäktiga
sig Örebro herrelösa slott. I en viss
utsträckning kunde N, som efter dådet
måste lämna hemtrakten, påräkna
stöd av sina ståndsbröder: man måste
erinra sig de farhågor, med vilka
Sveriges högre samhällsgrupper
betraktade de bondeoroligheter, vartill
folkhövdingens död gav anledning. N. blev
icke straffad — han blev tvärtom 1441
slagen till riddare och efter faderns
död lagman i Närke — men han synes
under den långa levnad, som
beskärdes honom efter 1436, ha spelat en
obetydlig roll i offentliga
angelägenheter. Han framstår som en bestämd
motståndare till Karl Knutsson, som
han motarbetade både 1439, då han i
likhet med sina närmaste fränder ville
kalla in Erik av Pommern i Sverige
igen, 1448 och 1457, men synes
fördenskull ej ha varit särskilt nära
lierad med Karl Knutssons främsta
motståndare inom högadeln, den
oxenstiernska släktkretsen. — Gift 1) före
1449 med Märta Klausdotter (Plata);
2) 1458 med Märta Månsdotter (Tre
rosor); 3) 1466 med Ermegård
Fik-kesdotter (Bulow). Kj. K.
8. (Natt och Dag), Johan
Månsson, riksråd, hövitsman, f.
omkr. 1470, † efter 10 febr. 1520.
Son till N. 7 i lians tredje gifte.
— N. var riksråd 1493, och han
anslöt sig 1497 till de mot Sten Sture
d. ä. upproriska herrarna kring
riksmarsken Svante Nilsson. Under
dennes regering blev han 1507 utsedd —
som en eftergift från
riksföreståndarens sida för rådsoppositionen — att
biträda Hemming Gadh vid
belägringen av Kalmar slott, som alltjämt
innehades av danskarna. Förhållandet
mellan N. och Gadh blev ej det bästa; N.
synes ha lämnat kritiska rapporter om
Gadh. År 1509 efterträdde han
doktor Hemming som hövitsman i Kalmar
län och residerade efter borgens
erövring 1510 som herre på Kalmar slott.
I denna befattning kvarstod han till
sin död. N. var med i
västeråskonfederationen 2 mars 1510, som avsåg
att hindra genomförandet av 1509
års köpenhamnsfred med dess
stadgande om årlig tribut till konung Hans
av Danmark. Vid rådsoppositionens
stormlöpning mot herr Svante 1511
stod N. på riksföreståndarens sida.
Under följ. års dragkamp om
riksföre-ståndarskapet höll han Kalmar slott
för Sten Sture d. y:s räkning och
bidrog därigenom till dennes seger över
riksrådet. Han förblev till sin död herr
Stens trogne anhängare. I samförstånd
med sin herre beredde han av allt att
döma bönderna i länet stora
skattelättnader för att dessa i gengäld skulle
ligga i ständig krigsberedskap. — Gift
II omkr. 1499 med Alfrid Jönsdotter
(Tre rosor), † före 1507; 2) 1514 med
Anna Eriksdotter (Bielke). R. B—m.
9. (Natt och Dag), Måns
Johansson, riddare, riksråd, lagman,
f. omkr. 1500, † julnatten 1555 på
Viborgs slott. Son till N. 8 i hans första
gifte. — Vid Gustav I:s kröning
152S blev N. riddare och upptogs följ.
år i riksrådet. Åren 1529—33 var han
befallningsman på Kalmar slott. Han
utnämndes 1543 till lagman över
Östergötland och Småland med
undantag av Tiohärads lagsaga, erhöll 1552
slottsloven på Vadstena slott och 1555
på Viborgs slott under oroligheterna
med Ryssland. Förutom sitt
fäderneärvda gods Bro (Brokind) i
östergöt-land innehade han en rad förläningar,
företrädesvis i Östergötland och
Småland. — N. synes ha ägt konung Gus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
