- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
406

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. (Natt och Dag), Måns Johansson - 10. (Natt och Dag), Åke Axelsson - 11. (Natt och Dag), Carl Persson - 12. (Natt och Dag), Arvid Ivarsson - 13. Natt och Dag, Otto

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Natt och Dag

406

Natt och Dag

Åke Axelsson (Natt och Dag). Kopia (detalj)
av L. Pasch d. y. (Riddarhuset).

tavs förtroende och begagnades av
denne för underhandlingar med
allmogen, dels i samband med
Västgötaherrarnas uppror 1529, dels och framför
allt i samband med Dackefejden.
Därunder var lian befälhavare över
den krigsmakt, som utgick från
öster-götland mot Småland och som led
nederlag mot bönderna vid Kisa 1542.
Följ. år förde han på konungens
uppdrag direkta förhandlingar med Dacke.
N. användes dessutom som diplomat,
var ombud vid sv.-danska mötet i
Kalmar 1540 och deltog i
förhandlingarna med kejsaren 1550—51 i Augsburg.

— Gift 1524 (möjligen 1529) med
Barbro Eriksdotter (Bielke). B. L.

10. (Natt och Daq), Åke
Axelsson, friherre, ämbetsman, f. i april
1594 på Göksholm, Stora Mellösa skn,
Örebro län, † 1 febr. 1655 på Rinkesta,
Ärla skn, Södermani. län. Föräldrar:
häradshövdingen Axel Johansson (N.)
och Ingel Bonde. Sonsons sonson till
N. 8. — N. studerande i Uppsala för
Messenius och i Tyskland, där lian
1614 disputerade i Tübingen. Han hade
1612 blivit Gustav II Adolfs
kammarjunkare och blev 1617 liovjunkare hos
hertig Karl Filip. Sin
ämbetsmannabana började lian 1621 som
kammarråd, blev 1627 ståthållare på Kalmar
slott och 1630 v. president i Svea
hovrätt samt 1633 riksråd och samtidigt
assessor i hovrätten. På
utskottsmötena 1631 och 1632 var han
lantmarskalk. N. deltog 1634—35 i de
förhandlingar med Polen, som ledde till
stilleståndet i Stuhmsdorf. Åren 1643
—51 var N. riksmarskalk, från 1644
lagman i Närke och från 1647
häradshövding på Gotland. Han upphöjdes
1652 till friherre av Ijo i Österbotten.
N. var svåger till Axel Oxenstierna.

— Gift 1) 1616 med friherrinnan Elsa
Oxenstierna, † 1651; 2) 1653 med Anna
Cruus. S. G.

11. (Natt och Dag), C ar
IPers-s o n, godsherre, f. troligen 16 juli
1628 i Linköping, † 1694 eller 1695.
Föräldrar: kanslirådet hos hertig
Johan av Östergötland Per Nilsson [N.)
och friherrinnan Christina Sof ia
Stenbock. — N. inskrevs 1640 som student
vid univ. i Uppsala, blev 1646 fänrik
och deltog 1647 i åtskilliga strider i
Sydtyskland. Åren 1648—50
tjänstgjorde han som kammarherre hos
pfalzgreven Karl Gustav. N. blev
ryttmästare vid Västgöta kavallerireg.
1655 och överstelöjtnant över en
skva-dron värvade ryttare 1660. I samband
med sin moders död ocli det rika arvet
efter henne 1661 tog lian avsked ur
statstjänsten och ägnade sig lielt åt
skötseln av sina ärvda gods, av vilka
Säby i Vists skn i Östergötland var det
förnämsta. Sammanlagt ärvde lian
omkr. sjuttio gårdar, de flesta i
öster-götland. Till en början förvaltade han
framgångsrikt dessa stora domäner,
men efter hand (särskilt, från
1680-talets början) försämrades hans
ekonomi alltmer, vartill hans dyrbara
livsföring bidrog. För att möta
fordringsägarnas, bl. a. Riksbankens,
växande krav pantförskrev N. en mängd
gårdar och drabbades sedan desto
hårdare av reduktionen; lian miste
nämligen därigenom till stor del
tillgångar, med vilka lian tänkt- tillfredsställa
sina kreditorer. Han förlorade även
huvudgården Säby och dog ruinerad.
— Gift 1) 1652 med Benedikta Posse,
† 1678; 2) 16S1 med grevinnan
Catharina Oxenstierna af Croneborg, † 16S3;
3) 16S6 med friherrinnan Beata
Juliana Sparre. — Litt.: H. Rosman,
"Bjärka-Säbv och dess ägare" (2,
1924). * B. B—é.

12. (Natt och Dag), Arvid
Ivarsson, friherre, ämbetsman, f.
1 maj 1633 i Stockholm, † 31 jan. 1683
därstädes. Föräldrar: landshövdingen
Ivar Nilsson (N.) ocli Christina Posse.
Kusin till N. 11. — Efter 1643
påbörjade studier i Uppsala företog N.
resor utomlands ocli blev 1657
kammarherre hos Karl X Gustav. Han
deltog i dennes danska fälttåg, där han
utmärkte sig vid landstigningen på
Laaland. År 1663 blev lian v. president
i Svea hovrätt. — Från början
anhängare till Johan Gyllenstierna blev
N. medl. av 1675 års kommission för
granskning av Karl XI :s förmyndares
förvaltning. Snart inträdde dock en
uppseendeväckande brytning mellan
honom och Johan Gyllenstierna samt
dennes broder Jöran. Orsaken var, att
N. 1678 av den s. k. "Dulle" Banér
åberopades som vittne för att styrka
ett av denne framkastat påstående, att
Johan Gyllenstierna önskade tillrycka
sig makten på konungens bekostnad.
Följden blev en uppmärksammad,

Otto Natt och Dag. Träsnitt av Ida Falander.

ännu 1682 pågående rättegång, vid
vilken dock aldrig några för N.
graverande omständigheter torde ha
framkommit. Den urartade slutligen till
ren förföljelse mot N. — N. var också
kommersiellt verksam; 1671
instämdes han för att ha brutit mot ett av
regeringen utfärdat förbud att utan
Kommerskollegiets hörande försälja
sv. tonnage till utlandet. N. var
delägare i det 1676 privilegierade
glasbruk i Stockholm, som senare blev
känt under namnet Kungsholms
glasbruk. N. blev friherre 1678 men
introducerades ej. — Gift 1659 med
friherrinnan Märta Kurck. C.-F. C.

13. Natt och Dag, Jakob Otto.
arméofficer, politisk skriftställare, f.
14 febr. 1794, † 4 dec. 1865 i
Cincinnati, Förenta staterna. Föräldrar:
löjtnanten Johan Georg N. och
Margareta Maria Didron. — N. fick ISOS
sergeants fullmakt vid Bohusläns reg.,
antogs följ. år som kadett vid
Karlberg, blev 1812 utnämnd till fänrik vid
Svea livgarde och tjänstgjorde under
norska fälttåget 1814. Redan under
karlbergstiden lärde han känna J. A.
Hazelius, som stod honom nära hela
livet. Hos N. återfanns under denna
tid en extatisk fosterlandskärlek ocli
överspända yttringar av göticistisk
beundran för Sveriges forntid
samtidigt som han uttryckte hårda
för-kastelsedomar över den franska
smakens fördärvbringande inverkan på
folkets moral. Fattig och stolt
isolerade sig N. från sina
officerskamrater. Han ägnade sig enligt
egen utsago åt "studier och
ensamheten". År 1815 lät han trycka en
broschyr "Project till ny organisation
af svenska armén" för utdelning bland
vänner. Av misstag såldes några ex.,
och skriften väckte anstöt bland N:s
kamrater på grund av den skarpa
kritiken av officersutbildningen och
garnisonstjänsten. I mångt och mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free