- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
411

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Naumann, Gösta - 4. Naumann, Erik - 5. Naumann, Einar - Naumburg, Peter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Naumann

411

Naumburg

Litt.: nekrolog av S. Lindqvist i
Hygiea 1925. M. B., P. H. T.

4. Naumann, Carl Erik,
arkivman, historiker, f. 11 dec. 1882 i
Hälsingborg, † 26 okt. 1927 i Stockholm.
Son till X. 3. — N. avlade
mogenhets-ex. i Göteborg 1901, studerade
därefter vid högskolan därstädes och blev
fil. kand. 1905, fil. lic. 1909 och fil.
dr 1911. Han antogs 1909 till e. o.
amanuens i Riksarkivet, där han
avancerade till andre arkivarie 1917
och förste arkivarie 1921. — X.
började sin bana i Riksarkivet under
Emil Hildebrands chefstid, och dennes
moderna syn på de arkivtekniska
problemen kom i hög grad att inspirera
hans verksamhet. Som sekr. åt
sakkunniga för utredning av frågan om
de under Kammarkollegium lydande
arkivens ställning inom det offentliga
arkivväsendet författade X. det 1919
avlämnade betänkandet, som låg till
grund för beslutet om
Kammararkivets förenande med Riksarkivet; i
samband därmed utarbetade ban tills,
med riksarkivarien Sam. Clason
"Anteckningar rörande Kammararkivets
historia och nuvarande innehåll"
(1919). Bland N:s talrika
arkivord-ningsarbeten i Riksarkivet märkes bl.
a. ordnandet av den 1919 inköpta
Hammerska samlingen, om vilken lian
författade en uppsats i Riksarkivets
meddelanden (1927). — X:s
historiska författarskap är något splittrat
men vittnar om hans vittfamnande
intressen och mångsidiga lärdom.
Drs-avh. "Om sekreta utskottet under
den tidigare frihetstiden 1719—1734"
(1911) utgör ett värdefullt bidrag
till vår riksdagshistoria. Till detta
ämne återkom K. bl. a. i uppsatserna
"Om riksdagsbesvären och formerna
för deras behandling" (i Skrifter utg.
av Svenska litteratursällskapet i
Finland, 1923) och "Adeln som riksstånd
under 1700- och 1800-talen" (i
Sveriges riddarhus, 1926). Med stor
intensitet ägnade sig N. åt
förvaltningshistoriska uppgifter; hans
forskningar satte spår bl. a. i uppsatserna "Om
centralförvaltningen under Karl XII:s
tid" (i samlingsverket Karl XII, 1918)
och "Justitiekanslersämbetet" (i
Historiska studier tillägnade Ludvig
Stavenow, 1924). X:s krafter togos
även i anspråk för flera
aktpublika-tionsarbeten, och han utarbetade
likaledes registret till bd 1—20 av
Historiska handlingar (1919). — Gift
1912 med Ingrid Ringia Rosenseliütz
Molin. " B. B—é.

5. Naumann, Einar Christian
Leonard, limnolog, f. 13 aug. 1891 i
Hörby, Malmöh. län, † 22 sept. 1934 i
Aneboda, Aneboda skn, Kronob. län.
Föräldrar: förste provinsialläkaren
Johan Leonard L. och Clara Berling.

Erik Naumann.

Brorsons son till X. 1 och X. 2. —
X. studerade i Lund, där han
avlade mogenhetsex. 1909 och blev fil.
kand. 1913, fil. lic. 1915 samt fil. dr
och docent i botanik 1917. År 1920
utvidgades docenturen att omfatta även
limnologi, i vilket ämne han från 1929
innehade personlig professur vid univ.
Från 1927 förestod han limnologiska
laboratoriet i Aneboda, som ban
byggde och inredde; det tillhör sedan
1929 Lunds univ. Han blev led. av
Lantbruksakad. 1932. — X. kan sägas
vara grundare av Sveriges moderna
limnologiska forskning. Han var
verksam inom nästan alla områden av
limnologin. Tidigt började han studera
sötvattnets växt- och djurvärld. Han
undersökte vegetationsfärgningar och
sjöarnas plankton, särskilt
växtplank-ton, samt beskrev våra sjö- och
myrmalmer. Han var en av grundarna av den på
jämförande geografisk grund
arbetande regionala limnologin. Under sina
sista år arbetade ban mest med
experimentell limnologi, ss. försök med
giftverkningar på hinnkräftor. Även

Einar Naumann.

inom den praktiska limnologin och
fiskeribiologin var X. verksam. Han
var känd som expert i
vattenlednings-och vattenföroreningsfrågor och
anlitades som sakkunnig i vattenrättsmål.
Hans praktiska läggning kom väl till
pass vid ledningen av laboratoriet i
Aneboda, vilket jämte
systerinstitutionen i Lund ej blott blivit
samlingspunkten för Sveriges limnologiska forskning
utan även vunnit internationell
ryktbarhet. X. kom tidigt i kontakt med
utlandets forskare och anses jämte
tysken A. Thienemann ha betytt mest
för limnologins utveckling. Hans
uppställning av olika sjötyper innebar
t. ex. ett mycket viktigt framsteg. Han
redigerade jämte Thienemann det
limnologiska standardverket "Die
Bin-nengewässer" (från 1925), där han
själv skrev om regional limnologi. Han
medarbetade även i Abderhaldens
"Handbuch der biologischen
Arbeits-methoden". Som popularisator
framträdde han bl. a. med "Sötvattnets
produktionsbiologi" (1918) och
"Sötvattnets plankton" (1924). År 1922
bildade N. och Thienemann den
internationella fören. för teoretisk och
till-lämpad limnologi. — Gift 1926 med
Signe Gurli Karolina Nelson. — Litt.:
biografi av II. Wallengren i
Fysiografiska sällskapets i Lund förhandl. (4,
1934). T. F.

Naumburg, Peter, hantverkare,
fabrikör, f. 4 febr. 1841 i Långaröds
skn, Malmöh. län, † 16 dec. 1902 i
Stockholm. Föräldrar:
liovslagare-mästaren Gottfrid N. och Maria
Persdotter. — X. fick tidigt klara sig på
egen hand, kom till Malmö och blev
1862 antagen som kopparslagargesäll.
Efter ett års anställning vid bl. a.
Kockums mekaniska verkstad i Malmö
flyttade lian 1863 till Stockholm ocli
arbetade först vid Djurgårds var vet,
sedan i Lagerbergs mekaniska
verkstad t. o. m. 1865. År 1870 öppnade
lian tills, med en arbetskamrat egen
verksamhet i Stockholm. Det var till
en början ett blygsamt företag för
rörledningsinstallationer men
utvecklades snabbt under de goda
konjunkturerna ocli lS70-talets ökade
byggnadsverksamhet. X. bytte 1877 kompanjon,
och det unga företaget beviljades 1879
rättigheter som
gasbelysningsentreprenörer under firmanamnet Xaumburg &
Hultman, ocli därmed fick företaget
än större möjligheter att vinna en
ledande plats i branschen. År 18S2
separerade X. från sin kompanjon och
fortsatte ensam verksamheten under
firmanamnet P. Xaumburg & co.
Omkr. sekelskiftet blev firman den
största i sitt slag i Stockholm med ett
tillverkningsvärde av omkr. 200 000
kr. och gjorde de flesta installationer
av rörledningar och sanitära anlägg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free