- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
413

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naumann ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Neander

413

Neander

Han lämnade värdefulla utredningar
om Norrbottens kommunala,
ecklesiastika och ekonomiska förhållanden,
bl. a. i samlingsverket "Norrbotten"
(1921). Därjämte utgav ban
lappmarksromanen "Vainio" (1924) samt
liembygdsboken "Norrbotten" (1—2,
192S, tills, med G. Bergfors). Han var
sakkunnig och statistiker i
renbeteskommissionerna 1912—13 och 1921—
22. —■ N. publicerade åtskilliga
astronomiska avh., bland vilka märkes
"tiber die jährliche Parallaxe des
Doppelstemsystemes 6 Cvgni" (1907),
samt utgav en läsebok i astronomi,
"Aristarkos. Berättelser om
stjärnhimmeln" (1923). — Gift 1914 med
Emy Karolina Svanberg. K. L.

3. Neander, Jakob Ser man
Natanael, präst, f. 19 mars 1SS5 i
Finnerödja skn, Skarab. län. Bror till N.
1 och N. 2. — N. avlade
mogenhetsex. 1904 i ürebro, studerade sistn. år
vid Stockholms högskola och fortsatte
1’905 i Uppsala, där han avlade
teologisk-filosofisk ex. 1906 samt blev teol.
kand. 1909 och teol. lie. 1924. Han
blev teol. hedersdr vid univ. i
Marburg, Tyskland, 1925. N.
prästvigdes 1909 för ärkestiftet, där lian blev
komminister i Ockelbo 1912 och var
kyrkoherde i Estuna 1920—34; sedan
sistn. år är han kyrkoherde i
Staffans förs. i Gävle. Åren 1932—34 var
ban kontraktsprost i Lyhundra
kontrakt. Som Olaus Petri-stiftelsens
stipendiat vistades han 1910—11 i
Grekland, Palestina och Ryssland. Under
första världskriget var N. i tjänst
lios Sv. röda korset och besökte
krigsfångelägren i Tyskland,
öster-rike-Ungern, Ryssland, Sibirien och
Japan, delvis i samarbete med Elsa
Brändström. I den ekumeniska
rörelsens tjänst gjorde lian en insats, då
han som N. Söderbloms personliga
ombud besökte den grekisk-ortodoxa
kyrkans ledande män och lyckades förmå
dem att acceptera dennes inbjudan till

Herman Neander.

det ekumeniska mötet i Stockholm
1925. N. har sedan utvidgat det
ekumeniska programmet till att gälla
samarbete med alla högre religioner.
År 1933 deltog han i den stora
religionskongressen i Chicago i samband
med världsutställningen. Även i
dogmatiskt avseende är N. en syntesens
man. Han tillhör styr. för Sveriges
religiösa reformförb. sedan 1929 (ordf.
1938—39). — N. har bl. a. utgivit
"Gammal-Svenskby" (1912), "Bland
krigsfångar i Ryssland, Sibirien och
Japan" (1920), "Orientens kyrkor
och den ekumeniska tanken" (1926),
"Grubblaren på Jasnaja Poljana"
(1928) samt "Med Nathan Söderblom"
(1932). — Gift 1913 med Hildur
Elisabet Andersson. G. C.

Neander-Nilsson, San fr id,
tidningsman, författare, f. 19 jan. 1S98
i Mjällby skn, Blek. län. Föräldrar:
sjömannen Nils Daniel Jönsson
Neander och Sissa Olsdotter Böös. — N.
avlade studentex. i Uppsala 1919 och
fortsatte sedan sina studier vid univ.,
där han särskilt ägnade sig åt klassisk
arkeologi. Han blev fil. mag. 1923 och
fil. lic. 1927 efter att ha deltagit i de
sv. utgrävningarna i Grekland 1924—
26. Därifrån skrev han resebrev till
sv. tidn. om det moderna Grekland,
senare samlade i boken "Grekiska
vardagar" (192S). De följ. åren vistades
han i Italien, bl. a. som sekr. vid sv.
arkeologiska inst. i Rom 1927—28
men även verksam som korrespondent
åt Nya Dagligt Allehanda från 1927.
Hans politiska intressen togo
emellertid överhand, och 1931 blev han
ut-rikesred. i nämnda tidn. Sedan 1937
är han chefred, för Göteborgs
Morgonpost, som under hans ledning ofta
närmat sig Sveriges nationella förb:s
inställning. — N. liar utgivit en rad
arbeten om de politiska förhållandena
på kontinenten, "Spöknippet och
korset" (1929)."Från Alperna till öknen"
(1931), "Européer" (1932),
"Kontinenten i kaos" (1933) samt "Möte med
tredje riket" (1934). Dessutom har
han framträtt med några
diktsamlingar samt med prosaboken "Byn under
berget" (1945), som ger
folklivsskild-ringar från hans blekingska
hembygd. — Gift 1) 1927—3l’med Elise
Aubert Lindbæk; 2) 1941 med Dagny
Seydel. T^ M.

Neess, Fredrik Engelbrekt,
affärsman, f. 11 dec. 1857 i Landskrona,
† 5 dec. 1938 därstädes. Föräldrar:
grosshandlaren Carl Fredrik N. och
Jörgine Frydensberg. —• Efter studier
vid handelsinst. i Lybeck 1876—77 och
i London 1S78—80 övertog N. 1895
den av fadern 1847 grundade
spannmålsfirman C. F. Neess i Landskrona,
vilken han innehade till sin död. Han
beklädde en mängd poster inom det

Sanfrid Neander-Nilsson.

skånska affärslivet, var bl. a. led. av
Skandinaviska kreditab:s lokalstyr. i
Landskrona och av styr. för ab.
Skånska handelsbanken, styr.-ordf. i ab.
Landskrona sparbank ocli i ab.
Landskrona—Eslövs järnväg samt verkst.
dir. i sistn. bolag. Han var brittisk
vicekonsul i hemstaden 1SS4—1914.
N. tog livligt del i det politiska livet,
var led. av Landskrona
stadsfullmäktige från 1900 till sin död, dess ordf.
1913—18 samt ss. högerman led. av
Andra K. 1906—08 ocli av Första K.
1917—19. N. var ordf. i bestyreisen för
den sv.-danska utställningen med
anledning av Landskrona stads
500-års-jubileum 1913. — Gift 1887 med
Hanna Ruth. J. M. F.

Nehrman, se Nerman.

Nehrman, David,
rättsvetenskapsman, se Ehrenstråhle.

Neikter, Jacob Fredrik,
universitetslärare, kulturhistoriker, f. 23
maj 1744 på Ullvi akademihemman i
Köpings landsförs., † 4 maj 1803 i
Uppsala. Föräldrar: kronofogden
Gustaf Neuchter och Margareta Fries.
—■ Från gymnasiet i Västerås kom N.
1764 till Uppsala, där han 1773 blev
fil. magister och följ. år docent i
filosofi på avh. "De poesi tragica" samt
1779 e. o. adjunkt. Under en
studieresa 1779—84 besökte lian
Tyskland, Holland, Frankrike, Italien och
England. Redan 1780 hade han
utnämnts till e. o. prof. vid Uppsala univ.
och 17S3 även till univ.-bibliotekarie;
efter hemkomsten till Sverige 1784
förestod han under tre år bibi. i
Uppsala, varvid han lade grunden till dess
samling av modern vitterhet, samt
uppehöll från 1785 den av honom själv
grundade första sv. professuren i
litteraturens historia. År 1787 lämnade
han dessa sysslor för att tillträda den
skytteanska professuren i vältalighet
och statskunskap, vilken han innehade
till kort före sin död. Han blev led. av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free