Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Nerman, Janne - 2. Nehrman, Hjalmar - 3. Nerman, Ture - 4. Nerman, Åke - 5. Nerman, Birger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nerman
41S
Nerman
J. & W. Nermans bokhandel; s. å.
antogos bröderna som kommissionärer.
Brodern utträdde ur firman 1S83. År
1906 drog X. sig tillbaka från affären.
— Gift 1885 med Atina Ida Adéle
Nordberg. G. M—e.
2. Nehrman, Karl II j almar
Abraham., ämbetsman, f. 28 jan. 1S59 i
Ålems skn, Kalmar län, † 22 okt. 1930
i Djursholm. Föräldrar: kronofogden
Carl Gustaf N. och Johanna Carolina
Wickbom. — Efter mogenlietsex. i
Växjö 1877 och hovrättsex. i Lund
1881 fullgjorde N. sedvanlig
tingstjänstgöring och blev v.
häradshövding 1S86. Han gick därefter i tjänst
hos Kammarkollegium, åt vilket
ämbetsverk han sedan ägnade
huvudparten av sin gärning. Befordrad till
advokatfiskal 1891 blev han tf.
kammarråd 1S93 och var 1896—1914
kammarråd. Åren 1914—27 var X.
gene-raldir. och chef för Kammarkollegium.
Han var sekr. i Andra K. 1892—94,
ombudsman i Skandinaviska kreditab.
1896—1914 och ordf. i 1911 års
väglagskommission. År 1927 blev N. jur.
hedersdr vid Uppsala univ. — Gift
1892 med Augusta Catharina (Carin)
Törnbohm. G. M—e.
3. Nerman, Ture, journalist,
politiker, författare, f. IS maj 1SS6 i
Norrköping. Son till N. 1. — Efter
mogenlietsex. i födelsestaden 1903 och
fil. kand.-ex. i Uppsala 190S blev N.
1909 redaktionssekr. i Nya Samhället
i Sundsvall och var 1910—15 tidn:s
red. Åren 1916—17 var N. red. för
Politiken och medarbetade sedan mera
tillfälligt i Folkets Dagblad Politiken,
lian grundade 1939 den demokratiska
kamptidn. Trots Allt!, vars huvudred,
han var till tidn:s upphörande 1946.
— Bedan under studietiden inträdde
N. i Socialdemokratiska ungdomsförb.
(1906). Han anslöt sig från början till
partiets vänstra flygel oeh följde
vänstersocialismen genom
kommunistpartiet till Socialistiska partiet, som lian
Ture Nerman.
företrädde i Första K. 1930—37. Han
tillhör sedan 1946 åter Första K.,
denna gång som repr. för
socialdemokraterna, till vilka lian återvände
1939. Under andra världskriget förde
N. i Trots Allt! en vaksam kampanj
mot nazism och kryptonazism och
brännmärkte undfallenhetspolitiken
mot Tyskland. Han erhöll 1946
konung Haakon VII:s frihetskors för
sina insatser för Norges sak. Han var
led. av den under 1946 inrättade
bedömningsnämnden rörande vissa
ämbetsmäns pålitlighet. Hans
politiska författarskap omfattar förutom
tidn.-artiklar en rad småskrifter och
dokumentariska arbeten; bl. a.
märkes en samling Trots-allt-artiklar från
åren 1939—45, "För människovärdet"
(1946). N. liar varit flitigt verksam
som folkbildare inom ABF oeh
nykterhetsrörelsen. Hans radikalism gäller
även språket; framför allt hans
stavning, delvis totalt ljudenlig, har väckt
ett visst uppseende. — N. debuterade
som skald 1909 med "Nidvisor och
sol-salmer", vilken följts av en rad
diktsamlingar, bl. a. "Kvinnokväden"
(1910), "I brynja och brånad" (1913)
och "Fruntimmer" (1918) samt "I
fiendeland" (1916) och "Massornas dag"
(1918). I de fyra förstnämnda
framträdde N. som en sorglös vagant,
vilken i schvungfulla rytmer och med
utmanande sensualism besjöng kvinnan
och erotiken. De övriga rymma
övervägande socialistisk kamplyrik. "Dikt
i dag" (1944) innesluter senare
tidsdikter. N:s flödande versifikatoriska
talang kommer också utmärkt till sin
lätt i övers, av främmande lyrik,
främst av R. W. Service (1917) och H.
Heina (1926, 1927 och 1929). Som
ro-manförf. har N. framträtt med
"Olympen" (1913) och "Fem friska" (1924),
vilka ha självbiografiskt underlag.
Han liar även utgivit historiska ocli
kulturhistoriska skildringar, bl. a.
monografierna "Cyrano de Bergerac"
(1919), "Otto Lindblad" (1930) och
"Wilhelm von Braun" (1—2, 1937—
38) samt reportagen "Fersenska
mordet" (1933) och "Crusenstolpes
kravaller" (193S). I "Svensk oeh ryss"
(1946) skildrar lian sv.-ryska
relationer genom tiderna. Dessutom har han
utgivit "Släkterna Nerman" (1945),
"Allt var ungt" (1948, en memoarbok)
samt flera fackförb.-historiker och
andra skrifter om arbetarrörelsens
historia. — N:s gärning utmärkes av
osvikligt stridshumör, formtalang och
demokratisk övertygelse. Som
publicist ocli riksdagsman är han mera
idé-än realpolitiker; hans
ställningstaganden ha präglats mera av personlig
övertygelse än av partitillhörighet.
— Gift 1921 med Nora Charlotta
Hedblom. H. L—r.
Birger Nerman.
4. Nerman, Å k e Pihlgren,
industriman, f. 13 okt. 1886 i Karlstad.
Föräldrar: bokhandlaren Carl Axel
N. och Anna Magdalena Pihlgren.
Brorson till N. 1. — Efter
läroverksstudier i Karlstad var N. ett par år
till sjöss och konditionerade därefter
i olika boklådor. Sedan 1914 är lian
innehavare av firman Hj. Petersson
och co., Karlstad, som försäljer
kontorsmöbler, sedan 1920 av firman
Nermans trycksaker och sedan 1921
av firman Nermans stämplar,
Karlstad. Åren 1929—46 var lian
jourhavande led. av direktionen och
centralstyr. för Wermlands enskilda bank,
och sedan 1940 är lian led. i styr. för
Wermlands stadsliypoteksfören. N. är
led. av Sv. boktryckarefören:s styr.
sedan 1939, ordf. i dess v. krets sedan
s. å. samt styr.-ordf. i Sv.
stämpel-fabrikantfören. från dess bildande
1947. År 1929 blev han led. av
arbetsutskottet i handelskammaren för
Värmland, Bohuslän och Dalsland och
var delegat vid fyra internat,
handels-kammarkongresser. Han var lettisk
vicekonsul i Karlstad 1929—41. N. har
visat stort intresse för turismen; lian
är styr.-led. i Värmlands
turisttrafik-fören. sedan 1925 och var led. av Sv.
trafikförb:s råd 1930—36. — Gift
1919—3S med Ruth Selma Margareta
(Greta) Samuelson. B. H—g.
5. Nerman, Birger, arkeolog,
filolog, museiman, f. 6 okt. 1S88 i
Norrköping. Bror till N. 3. — Efter
mogenlietsex. i Norrköping 1907 blev
N. fil. kand. 1910, fil. lic. 1912 och fil.
dr 1913, allt i Uppsala. Under
studietiden utgav han en diktsamling. "Pan
ocli Eros" (1912). Han var docent i
nordisk och jämförande fornkunskap
med nordisk sagohistoria i Uppsala
1919—29 samt tf. prof. i ämnet 1917
och 1920. Åren 1923—25 var lian prof.
i arkeologi i Dorpat, Estland. Sedan
193S är han dir. för Stat. hist mus.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
