Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Nerman, Gustaf - 3. Nerman, Einar - Neruda, Wilma, violinvirtuos, se Norman-Neruda - Nescher, Daniel - Nesselius, se även Nezelius - Nesselius, Israel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nerman
421
Nesselius
gav vid sidan av ett stort antal
tidn.-och tidskr.-uppsatser omkr. sextio
arbeten i tekn. ämnen; bland dessa
märkas "Om jernvägar i allmänhet, ocli
särskildt om det jernvägssystem, som
i tekniskt hänseende torde vara
fördelaktigast för Sverige" (1857), där han
pläderar för bredspåriga järnvägar,
"Handledning i afvägningskonsten"
(1860) och "Göta kanals historia från
äldsta tider till våra dagar" (1895—
97). Han utgav 1859—70 (1S59—66
tills, med majoren A. W. Edelsvärd,
1S67—6S tills, med arkitekten E. V.
Langlet och 1869—70 ensam) Tidskr.
för byggnadskonst och
ingeniörveten-skap, på sin tid landets ledande tekn.
organ. År 1907 utgav N. första delen
av sina memoarer "Mina minnen 1827
—1907", som behandlar tiden t. o. m.
1862. — Gift 1) 1854 med Lætitia
Charlotta Elisabeth (Betty) Lovisa
Brändström, † 1880; 2) 1899 med
Valborg Hedvall. G. M—e.
3. Nerman, Einar Karl Henrik,
arméofficer, gymnastik- och
idrottsledare, f. 30 juni 1865 i Karlskrona,
† 8 mars 1940 i Halmstad. Föräldrar:
borgmästaren Johan Henrik Justus N.
och Nanny Charlotta Humble. Kusins
son till N. 2. — N. avlade
mogenhetsex. 1886 i Stockholm och blev
underlöjtnant vid Kronobergs reg. 188S. Han
genomgick Gymnastiska centralinst.
1891—94 och utexaminerades som
gymnastikdir. sistn. år samt var elev
vid Krigshögskolan 1894—96. År 1915
blev han major vid Hallands reg. samt
övergick 1920 i reserven och
befordrades till överstelöjtnant. —■ För den
frivilliga gymnastiken i vårt land har
N. haft en avgörande betydelse. Han
var lärare vid Gymnastiska
centralinst. 1898,1900—09 och 1910—14 samt
var under flera år gymnastiklärare
vid olika skolor; han var
folkskole-gvmnastikinspektör i Halland och
Västergötland 1915—31. Åren 1904—30
var han ordf. i Sv. gymnastikförb., och
han tillhörde de olympiska
gymnastikkommittéerna 1’906, 190S och som ordf.
1912. De sv. gymnastiktruppernas
vackra framgångar vid Olympiska
spelen nämnda år voro till stor del N:s
förtjänst. Han var led. av
Riksidrotts-förb:s överstyr. 1907—31 ocli v. ordf.
i förbis förvaltningsutskott 1907—12.
K. innehade i övrigt en mängd
förtroendeuppdrag; bl. a. var han sekr.
i Skandinaviska
gymnastikläraresällskapet 1902—09 (från 1905 Sv.
gymnastikläraresällskapet) och dess ordf.
1912—14 samt ordf. i Fören. för
folk-skolegymnastikinspektörer 1920—31.
Initiativtagare till Nordens
gymnastikförb. var lian dess president 1920
—31 och innehade 1924—31 även
motsvarande befattning i den av honom
grundade Fédération Internationale
Einar Nerman.
de Gymnastique Ling. — N. utgav bl.
a. "Pedagogisk gymnastik" (1898) ocli
"För barnen. Dagövningar i
gymnastik" (1917; 6:e uppl. 1929). Han var
red. för Sv. gymnastikblad 1919—20
och för Tidskr. i gymnastik 1921—24.
— Gift 1901 med Karin von
Hedenberg. K. E. L.
Neruda, Wi Im a, violinvirtuos, se
Norman-Neruda.
Nescher, Daniel Georg,
vinhandlare, samlare, f. 16 juli 1753 i
Stockholm, † 7 jan. 1827 därstädes.
Föräldrar: källarmästaren Daniel Georg N.
och Catharina Margareta Hahr. —
N. vann burskap inom
vinskänkssocie-teten 1776 och drev sedan med
framgång källarrörelse i Stockholm till
1781, då han öppnade vinhandel i
parti. Han blev 1796 inspektör vid
vinprovningen på Skeppsbron samt
erhöll 1807 överinspektörs titel. Under
många år var han ledare och högste
chef för Par Bricole. Han var en ivrig
samlare av mynt, böcker, handskrifter
och porträtt. Hans samlingar torde ha
varit de största i sitt slag, som någon
enskild man under denna tid
samman-bragte i vårt land. Ekonomiska
svårigheter tvingade honom sedan att sälja
en del, bl. a. porträttsamlingen,
vilken Ivarl XIII inköpte 1815 och Oscar
I skänkte till K. bibi. på 1850-talet.
Där hamnade efter hans död också N:s
bok- och handskriftsamling, medan
mynt- och medaljsamlingen redan
tidigare försålts. En del därav finnes
lios ätten Bonde på Ericsberg. över
boksamlingen utgavs en tryckt
förteckning 1828. N:s
handskriftsam-ling är mycket värdefull. — Gift
1787 med Catharina Johanna Lütkens.
— Litt.: H. Schiller, "I kaleseh
genom Sverige" (1931). T. M.
Nesselius, se även Nezelius.
Nesselius, Isra el Johannes
Jansson, språkman, politisk och ekonomisk
skriftställare, f. kort före 8 maj 1667
i Enköpings-Näs skn, Uppsala län, †
21 maj 1739 i Uppsala. Son till
frälsebonden Johan Larsson. — Efter
skolstudier i Västerås och univ.-studier i
Uppsala, vilka dock ej ledde till
disputation, samt utrikesvistelse i
troligen fyra eller fem år utnämndes N".
1705 till prof. i grekiska ocli
orientaliska språk och 1707 till prof. i latin
(eloquentia) vid Åbo akad. Vid den
ryska invasionen 1713, då akad.
stängdes, flydde N. tills, med större delen
av akademistaten till Stockholm. År
1716 utnämndes han till prof. i
grekiska vid Uppsala univ. År 1737 erhöll
han avsked från professuren med
bibehållande av lönen, varvid hänsyn även
togs till en av N. utlovad
stipendiedonation, som utföll vid hans död med
åtminstone 110 000 dlr kmt,
motsvarande drygt fyrtio dåv. prof.-löner och
utgörande en av de allra största
donationer, som univ. dittills mottagit av
enskild person. — N. åtnjöt som lärd
och lärare högt anseende av sin
samtid. Av långt större intresse än hans
akademiska verksamhet äro dock hans
otryckta utkast och uppsatser i allm.
frågor (företrädesvis härrörande från
1709—11; i Riksarkivet och
Uppsala univ.-bibl.). I ett par av dessa —
till generalen H. H. von Liewen d. ä.
på begäran av denne — framkastade
N. tanken på en huvudfästning för
Finland vid sydkusten, ev.
kombinerad med en flottstation, sålunda det
första uppslaget till Sveaborg. Ytterst
knapphändiga men mycket märkliga
voro N:s agrarpolitiska projekt, vilka
delvis realiserades på papperet i två
snart förgätna förordningar strax före
Karl XII:s död men i stort
förverkligades först långt senare. N. yrkade på
vidgad rätt till hemmansklyvning,
skyldighet till viss nyodling men
garantier mot all skattehöjning därför
oeh tillåtelse till stattorp för
drängarna samt krävde rentav borttagandet
av alla olikheter betr. beskattning av
ocli dispositionsrätt över jorden. I viss
mån var N. i dessa frågor påverkad av
Urban Hjärne och av utländska förf.
N. framställde också förslag om
arvsskatt och om ett myntsubstitut,
motsvarande Karl XII:s beryktade
nödmynt eller mynttecken, vilkas
tillkomst sannolikt främjats av N:s
projekt. För den högsta undervisningen
framförde N. ett radikalt
reformprogram, i viss mån påverkat av Olof
Rudbeck, vilket i viktiga stycken
realiserats först i vår tid. Det nedärvda
humanistiska studieschemat skulle för
de flesta studenter utbytas mot
verkliga fackstudier efter statens aktuella
behov och även efter studenternas
anlag, varvid särskilt de tekniska —
framför allt de militärtekniska — stu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
