Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nesselius, Israel - Netherwood, Fredrik - Nettelbla, Christian von, riksfriherre, jurist, urkundsutgivare, se s. 423 - Nettelblad, Anton - 1. Nettelblad, Casper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Netherwood
422
Nettelbladt
Fredrik Netherwood. Målning (detalj) av
P. Krafft d. y. 1801.
dierna borde främjas ocli bedrivas av
halva studentkftren vid det enda stora
univ., nämligen i Uppsala, som enligt
X:s mening borde ersätta de fyra dåv.
univ. Som påbyggnad på den
militärtekniska fakulteten i Uppsala borde
inrättas en artilleri- ocli
ingenjörhögskola i Stockholm. X. kom av mycket
att döma i personlig kontakt med Karl
XII, vilken redan i Turkiet genom von
Liewen torde fått del av vissa av N:s
projekt. — Ogift. — Litt.: biografi
av D. Almqvist i Personhist. tidskr.
1936. D. A.
Netherwood, Adam Fredrik,
arméofficer, f. 1 maj 1772 på Bvestad,
Korsberga skn, Jönköp. län, † 26 april
1803 i San Domingo, Västindien.
Föräldrar: kaptenen Magnus Vilhelm N.
och Anna Elisabet Stålhammar. — X.
blev 1788 korpral vid Livgardet, deltog
i Gustav lll:s krig 178S—90 och
utmärkte sig bl. a. i striderna vid
Högfors. År 1790 blev lian kammarpage
hos konungen och löjtnant vid
Jönköpings infanterireg., varifrån han 1792
transporterades till Bohusläns
dragon-reg. Han blev följ. år kapten där samt
livdrabant. Utnämnd till vicekorpral
vid Livdrabantkåren 1793 arrangerade
lian 18 okt. 1795 — sannolikt på
Reuterholms önskan — ett attentat mot
sig själv, och sökte efteråt göra troligt,
att mordförsöket gällt hertig Karl. En
följ. undersökning avslöjade honom.
Han måste taga avsked och trädde i
fransk tjänst. X. medföljde Bonapartes
expedition till Egypten 1798, utmärkte
sig för glänsande tapperhet under
striderna i Syrien 1799 ocli befordrades
s. å. till skvadronchef. Sedan Xapoleon
lämnat armén, blev X. adjutant hos
general Kléber och utnämndes i sept.
1800 till brigadchef. I slutet av året
sändes han med depescher till förste
konsuln och fick i febr. följ. år
dennes bekräftelse på brigadchefsgraden.
Efter några månaders besök i Sverige
anställdes X. på egen begäran i den
armé, som skulle avgå till San
Domingo, och blev förste adjutant hos
befälhavaren, general Leclerc. Denne
avled efter ett års vistelse i kolonien,
och i nov. 1802 blev X. chef för den
nye överbefälhavaren Rocliambeaus
garde och deltog i de följ. striderna
med negrerna. I mars 1803 föreslog
överbefälhavaren X. till brigadgeneral,
men redan följ. månad avled X. av de
sår han fått i striderna. — Gift 1S03
tre veckor före sin död med
Marié-Thérese Lemit från Port-au-Prince,
Västindien. A. Åg.
Nettelbla, Christian von,
riks-frilierre, jurist, urkundsutgivare, se
s. 423.
Nettelblad, Per Anton Viktor,
militärläkare, f. 15 sept. 1S52 i
Stockholm, † 29 nov. 1942 därstädes.
Föräldrar: sjökaptenen Per Fredrik
Cas-par N. ocli Hedvig Charlotta
Holmström. — Efter mogenlietsex. i
Stockholm 1870 blev X. med. kand. i
Uppsala 1875 och med. lie. i Stockholm
1880. Militärläkare sedan 1873 var
han läkare vid Garnisonssjukhuset i
Stockholm 1SS0—S2 ocli andre
bataljonsläkare vid olika truppförband från
1880, blev förste bataljonsläkare i
Fältläkarkåren 1S92, regementsläkare
vid Södermanlands reg. 1897 och vid
Livreg:s dragoner 1900 samt s. å.
fördelningsläkare vid Femte
arméfördelningen. År 1906 blev han
överfältläkare i Medicinalstyr:s
fältläkarkon-tor; denna post omdanades 190S till
självständigt chefskap för
Arméförvaltningens sjukvårdsstyr. Han fick
1914 titeln generalfältläkare och
avgick 1917 med generallöjtnants
tjänsteställning. X., som därjämte utövade
praktik i Stockholm 1SS0—1906, blev
1906 led. av det sv. frivilliga
sjukvårdsväsendets centralråd och var
1914—17 ordf. i Sv.
militärläkare-fören:s centralkommitté. — X:s led-
Anton Nettelblad.
ning av den sv. armésjukvården inföll
delvis under arméns omdaning från
indelt armé till värnpliktsarmé, som
ställde nya och större krav på
militärläkarna. Med kraft och klok
framsynthet höjde han dessas såväl
medicinska som militära insikter, slog vakt
om deras rätt att driva även civil
praktik och framhöll praktikens värde för
både allmänna och enskilda intressen.
Han var led. av flera viktiga
kommittéutredningar, bl. a. betr.
värnpliktigas hälsobesiktning 1901, arméns
organisation 1907 och Fältläkarkårens
omorganisation 1908 m. m.,
intresserade sig varmt för kasernhygienens
förbättrande och omdanade skickligt
vårt lands armésjukvård, som vid
första världskrigets utbrott knappast
fyllde kraven på krigsberedskap, till
en för dåtida förhållanden hög grad av
fältmässighet. — X. var en duglig
organisatör och en noggrann
arbetsmänniska, med gott minne och stort
personintresse; ban var ärlig,
flärd-fri och ofta barsk men varmhjärtad
ocli vänfast. Han blev led. av
Krigs-vet. akad. 1907, hedersled, av Sv.
mili-tärveterinärsällskapet 1918 och med.
hedersdr i Stockholm 1910. — Gift
18S2 med Anna Sofia Vilhelmina
Lundgren. — Litt.: nekrolog av R.
Hvbbi-nette i Xord. medicin 1943. P. H. T.
1. Nettelbladt, C as per, köpman,
kommunalpolitiker, f. 1658 i fria
riksstaden Rostock, begravd 23 juli 1726
i Stockholm. Föräldrar:
rådsförvan-ten Jolian N. och Catharina Elisabeth,
Thurman. — X. härstammade från en
patriciersläkt, känd i Rostock sedan
1200-talet. Omkr. 1680 kom han till
Stockholm, möjligen som
handelsom-bud för fadern. Där slog lian sig ned
som grosshandlare med import av
spannmål och export av järn och
koppar som viktigaste
verksamhetsgrenar. Sina handelsförbindelser hade
han främst med de stora nordtyska
köpmännen. Han hade även smärre
intressen i kopparproduktionen. X. tog
del i den kommunalpolitiska
verksamheten i Stockholm, bl. a., ehuru mindre
flitigt, som led. i Borgerskapets
be-medlingskommissions arbete med
skattesänknings- och avskrivningsfrågor,
och i striderna kring
riksdagsmannavalet 1719. Han blev slutligen, efter
att två gånger lia nominerats som
kandidat, riksdagsman s. å. Under
striderna 1722 om den lindring i tull,
som benämndes helfrihet och
halvfrihet, tillhörde X. den minoritet bland
de större köpmännen i huvudstaden,
som var för en indelning i tullförmåner
efter fartygens storlek. I Tyska förs.
i Stockholm intog X. en framträdande
plats och var i många år led. av
kyrkorådet. — Gift 1685 med Anna
Dorothea Brandenburg. K. Sn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
