Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Netzén, Gösta - Neujd, se även Nöjd - Neujd, Herman - Neuman, Erik - Neuman, Leopold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Neujd
424
Neuman
Gösta Netzén.
Han medarbetade i de
socialdemokratiska tidn. Arbetarbladet. 1927—30,
Enköpings Nyheter 1930—31 ocli
Tierps Nyheter 1931—34; samtidigt
uppträdde han som agitator för
Sveriges socialdemokratiska
ungdoms-förb. Han var 1935 ombudsman för
Upplands distrikt i Sv.
lantarbetare-förb. och 1936—44 red. för
förbundsorganet Lantarbetaren samt 1938—44
även förbundssekr. N:s verksamhet
inom lantarbetarrörelsen inföll under
en tid, då denna var i starkt
framåtgående. Sedan 1944 är N. chefred, för
tidn. Arbetet, Malmö. Han blev led. av
socialdemokratiska partistyr. 1948 och
invaldes s. å. i Andra K. — Gift 1936
med Margit Birgitta Eliasson. S. Sw.
Neujd, se även Nöjd.
Neujd, August Herman,
skulptör, f. 1 aug. 1872 i Adelövs skn,
Jön-köp. län, † 13 febr. 1931 i Stockholm.
Föräldrar: mejeristen Johan Peter
Nöjd ocli Hedvig Gustava
Danielsdotter. — N. var elev vid Tekn. skolan i
Stockholm 1S92—95, studerade vid
Académie Colarossi i Paris för
Injal-bcrt, Rollard och Collin 1895—96 och
Erik Neuman.
vid Konstakad. i Stockholm 1898,
varvid han även besökte A. Tallbergs
etsningsskola. Han vistades därefter i
Paris 1898—1902. Från sistn. år till
sin död var han överlärare vid Tekn.
skolan i Stockholm. -— N. utförde på
grundval av intimt naturstudium en
mängd småskulpturer i en nätt ocli
behagfull, av fransk smak från
sekelskiftet påverkad stil. Till
Stockholmsutställningen 1897 ocli
världsutställningen i Paris 1900 framställde han
vid Gustavsbergs porslinsfabrik en del
keramiska prydnadsföremål. Sina
motiv hämtade han gärna ur sagans
värld, men han framställde också
realistiska verk och utförde en del
porträtt. Han var även verksam som
akvarellist och utförde ett fåtal
etsningar. Han är repr. i Nat. mus.,
Göteborgs mus. och i mus. i Budapest och
Liverpool. Bland hans arbeten må
nämnas "Före badet" (statyett i trä,
Nat. mus.), "Stina" (byst i marmor,
inköpt av engelska staten; i porslin
1901, Nat. mus.), "Bilderboken" (i
brons i Walker Art Gallery,
Liverpool), en byst i marmor av Em. Nobel
(i Gävle rådhus), medalj över John
Ericsson (1926) och jubileumsmedalj
över konung Gustav V (1928). — Gift
1910 med Ruth Eleonora Hallberg.
Th. N.
Neuman, Erik Gustaf, skolman,
språkforskare, f. 12 jan. 1883 i Skara.
Föräldrar: rektorn fil. dr Carl Julius
N. och Märta Sofia Vilhelmina
Zenger-lein. —- Efter mogenhetsex. i Göteborg
1901 studerade N. i Uppsala, där han
blev fil. kand. 1905, fil. lic. 1910 och
fil. dr 1918. Han var docent i sv.
språket i Uppsala 1918—32. Efter
tjänstgöring som lärare vid skilda läroverk
var han 1915—IS adjunkt i Östersund
och 1930—37 lektor i Skövde. Han
var lektor i modersmålet vid Lidingö
högre allin, läroverk 1937—48. N. är
sedan 1919 red. för den skriftserie,
som utgives av Kommittén för
utgivande av beskrivning över
Västergötland, och sedan 1941 ordf. i
Samfundet för nordisk språkforskning. — Som
forskare har N. specialiserat sig på
1400-talets och det begynnande
1500-talets sv. språk och litteratur. Han
disputerade på avh. "Utbredningen av
vokalbalansen a:å i medelsvenskan"
(191S), som utom sitt egentliga ämne
även utreder proveniensen av vissa
fornsv. handskrifter. Intressanta
undersökningar av N. äro "Kritiska
strövtåg i svensk historisk formlära"
(Nysv. studier 1925) och
"Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde"
(1—3, Samlaren 1927—34). N. har
vidare utgivit "Latinskt-svenskt
glossa-rium efter Cod.Ups.C20" (1918—20),
ett verk av stor vikt för vår kunskap
om det fornsv. ordförrådet. I uppsat-
serna "Språket i Nya testamentet
1526" (Arkiv för nord. filologi, 44,
1927) och "Språket i Nya testamentet
1526 och i Gustav Vasas bibel 1541"
(Nysv. studier 1936) har N. i
temperamentsfull kritik av Nat. Lindqvists
undersökningar hävdat, att Olaus
Petri vore den liuvudsaklige
översättaren av Nya testamentet på svenska
1526; hans resultat lia ej godtagits av
forskningen. — Gift 1926 med Margit
Ilermine Ångman. G. Sj—n.
Neuman, Leopold Martin,
skolman, botanist, f. 11 sept. 1852 i
Halmstad, † 17 febr. 1922 i Ystad. Föräldrar:
prosten och kyrkoherden fil. dr
Martin Bernhard N. och Marie Hallberg.
— N. avlade mogenhetsex. i Halmstad
1871 och blev vid Lunds univ. fil. kand.
1875, fil. lic. lSSO och fil. dr 1881. Han
var lärare vid Lunds privata
elementarskola 1876—S3, blev sistn. år
lektor i kemi och naturalhistoria vid
läroverket i Sundsvall och erhöll 1904
transport till lektoratet i samma
ämnen vid Högre realläroverket å
öster-malm i Stockholm men tillträdde
aldrig denna tjänst. Från 1889 var
han rektor vid läroverket i Ystad, och
191S erhöll han avsked. — I sin
drs-avh., "Undersökningar öfver Bast ocli
Sklerenchym hos Dicotyla. stammar"
(1S81), har N. belyst dessa vävnaders
utvecklingshistoria. I övrigt ägnade
han sig företrädesvis åt floristiska och
växtgeografiska undersökningar inom
Sverige, och han var en skicklig
kännare av vårt lands flora, över vilken
han publicerade ett stort antal
arbeten. Särskilt märkas hans utredningar
av svårbestämbara släkten, främst
Rubus och Sparganium, samt arter.
Tills, med F. Ahlfvengren utgav han
den mycket använda "Sveriges flora
(fanerogamerna)" (1901), ett gediget
och utförligt arbete. För skolans behov
skrev han läroböcker, och tills, med L.
J. Wahlstedt och S. Murbeck utgav
han exsickatverket "Violæ Sueciæ ex-
Leopold Neuman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
