Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neuman, Leopold - Neumann, Melchior - Neumüller, Emil - Newman, Ernst - Newman, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Neumann
425
Newman
siccatæ" (2 fasciklar, 18S6, 1893). —
N. inlade stora förtjänster om
utvidgningen av sin skola i Ystad till
fullständigt läroverk. Han var
stadsfullmäktig i Ystad 1892—1916 (v. ordf.
från 1914) och sekr. i Skånes
natur-skyddsfören. 1913—19. Under flera år
var han även ordf. i högerns
valorganisation, Allm. valmansförb. i Ystad.
— Gift 1883 med Sigrid Johanna
Sofia Rosengren. S. L.
Neumann, M el ch i or, kirurg, f.
i Labiau, Ostpreussen, döpt 2 nov.
1670 därstädes, † 7 april 1741 i
Stockholm. — N. kom 1692 till Sverige
och var först biträde hos olika
stads-fältskärer. Efter avlagd ex. blev han
1699 reg.-fältskär vid Livreg. till
häst, deltog som sådan i kriget i
Livland och Polen och blev 1703
hovfältskär och kammartjänare hos Karl
XII. N. behandlade konungens
lårbensbrott efter slaget vid Krakow och
hans fotskada kort före slaget vid
Poltava; genom avlägsnande av ett
stycke avdött ben räddade han
konungen från att behöva få foten
amputerad. Han åtföljde konungen till
Turkiet, botade honom i Demotika
från en svår feber och återvände med
honom till Sverige. N., som i hög grad
hade konungens förtroende och gunst,
utnämndes 1716 till
generalstabsfältskär och direktör av kirurgin. Han
erhöll 1718 avsked med löfte om
hovintendents titel, vilket löfte på grund
av konungens död dock ej blev infriat.
N. mottog konungens lik i
högkvarteret i Tistedalen 1718 ocli balsamerade
det i Uddevalla; hans berättelse därom
finnes återgiven i H. Schutzercrantz’
"Swenska konungars olyks-öden"
(1775). De sista åren av sitt liv
tillbragte K. utan tjänst i Stockholm. -—■
Gift omkr. 1700 med Christina
Scliieb-ler. — Litt.: Y. Djurberg, "Om
rege-mentsfältskären M. N. och Karl XII:s
blessyrer" (Karol. förb:s årsbok 1912
—13). M.B., P.H. T.
Neumüller, Otto Emil, bryggare,
kommunalman, f. 23 jan. 1860 i
Stockholm, † 15 mars 1925 i Nacka skn,
Stockholms län. Föräldrar: bryggaren
Fredric Rudolph Andreas N. och
Emma Christina Reuszner. ■—• Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1879 och
fackstudier vid bryggarskolan
Weihen-stephan i Bayern 1882—83 blev N.
sistn. år disponent för faderns 1853
startade företag, Neumüllers bryggeri
i Stockholm. Denna befattning
innehade lian till 1910, även sedan firman
jämte flera andra
stockholmsbryggerier 1S89 uppgått i ab. Stockholms
bryggerier (styr.-led. där 1891—1903
och 1911—24). N. startade 1898
Stockholms kolsyrefabrik, som 1901
uppgick i De förenade kolsyrefabrikerna
ab. I sistn. företag fungerade han som
verkst. dir. från 1916 till sin död. N.
var bl. a. styr.-led. i Sydsv. kreditab.
1896—1922 och i Stockholms ångslups
ab. 1905—25. Han var speciellt
intresserad av ungdomsvården och var
styr.-led. i Stockholms stads
uppfostringsanstalt för gossar ocli flickor
1896—1924 samt i Centralstyr. för
Stockholms folkskolekolonier. Han
var kommunalfullmäktig i Nacka 1914
—18. — Gift 1) 1887 med Selma
Elisabeth Simonson, † 1909; 2) 1921 med
Axelina Charlotta Lidén. G. M—e.
Newman, Ernst Conrad, teolog,
f. 11 dec. 1889 i Vittsjö skn,
Kris-tianst. län. Föräldrar: ingenjören
Pehr Nilsson N. och Pernilla (Nellie)
Christensson. — N. avlade studentex.
i Lund 1911 och folkskollärarex. i
Växjö 1913 samt blev i Lund fil. kand.
1914, teol. kand. 1918 och teol. lic.
1923. Efter disputation 1925 blev
han s. å, docent i kyrkohistoria vid
Lunds univ. och tjänstgjorde 1925—
30 som lärare vid teol. fakultetens
praktisk-teologiska avd. Han blev
teol. dr 1926. N. bedrev arkivstudier
i Tyskland 1923 och 1928 och i
England och Skottland 1927. År 1930
blev lian prof. i kyrkohistoria vid
Åbo akad. och återvände 1938 till
Lund som tf. prof. i praktisk
teologi. N., som prästvigdes 1925, är
sedan 1941 kyrkoherde och domprost i
Lund. Han har som religionshistoriker
ägnat sig åt 1800-talets religiösa
folkrörelser, som han undersökt i flera
grundläggande avh., bl. a.
"Nordskånska väckelserörelser under 1800-talet"
(1, 1925, drsavh.), "Den
Waldenströmska försoningsläran i historisk
belysning" (1932) och
"Gemenskaps-och frihetssträvanden i svenskt
from-hetsliv 1809—1855" (1939). I
"Evangeliska alliansen" (1937) har han
givit den första undersökningen betr.
de strömningar inom 1800-talets
protestantism i Europa och Amerika,
vilka banat väg för 1900-talets eku-
Sven Newman.
meniska rörelser. I det av honom utg.
verket "Lunds domkyrkas historia
1145—1945" (1946) har han författat
avsnittet om tiden 1811—93. N. har
dessutom publicerat en mångfald
större och mindre artiklar i olika
publikationer. Han har varit föreslagen
till biskop i Växjö, Luleå och Lund.
Som kyrkoman fortsätter han
traditionen från den gammalkyrkliga
pie-tismen. — Gift 1920 med Elsa
Charlotta Debora Didoff. G. C.
Newman, Sven Bernhard,
frikyrkoman, f. 16 sept. 1812 i Höganäs,
Väsby skn, Malmöh. län, † 27 okt.
1902 i Chicago. Föräldrar:
gruvarbetaren Jonas Sjöberg och Johanna
Nyman. —- Efter skolgång i hemorten
blev N. vid sexton års ålder
kontorist i Landskrona. Han stannade där
i sju år och grundade därefter en
privatskola i Plönninge by i hemförs.,
där han även bildade en
nykterliets-fören. bland sina elever. N.
emigrerade 1842 till Förenta staterna, där
lian till en början bodde hos en bror,
som var köpman i Mobile, Alabama.
Denne var klassledare i en
metodist-förs., ocli efter två års vistelse i
Mobile omvändes N. till metodismen. Han
studerade ivrigt Wesleys skrifter och
började snart även predika samt
erhöll 1845 fullmakt som
lokalpredikant, ordinerades 1847 till diakon och
1S49 till äldste. Sedan han i sex år
varit stationerad i Sydstaterna och
där predikat för såväl negrer som
vita, förflyttades han 1851 till New
York, där lian i samarbete med O. G.
Hedström, banbrytaren för den sv.
metodismen i Amerika, särskilt
ägnade sig åt de skandinaviska
emigranterna, för vilka ett s. k. Betelskepp
inretts till kyrka. Åren 1853—56 var
han stationerad i Chicago, 1856—58
ånyo i New York, 1858—66 i
James-town i staten New York; sedan lian
sistn. år förordnats till presiderande
Ernst Newman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
