- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
427

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neumann ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nicander

427

Nicander

följ. Ar prästvigd oeh utnämnd till
do-eent i dogmatik och moralteologi vid
Uppsala univ. År 1820 blev han teol.
lic. och 1822 lektor i filosofi vid
Västerås gymnasium; 1831 blev han teol.
dr. Han utnämndes till kyrkoherde i
Fellingsbro 1S33 ocli biskop i Västerås
1S39. — X. var en lärd och from man,
och som lärare och predikant var han
mycket uppskattad; lian var en
framstående kyrklig ledare och
organisatör. Han bevistade riksdagarna från
1S34 och tillvann sig också där ett
allmänt förtroende; bl. a. var han medl.
av konstitutionsutskottet. Från början
ganska frisinnad, möjligen på grund av
intryck från englandsåren, utvecklades
lian alltmer i konservativ riktning. —
Ogift, — Litt,: J. W. Sjöqvist,
"Min-nesteckn. öfver biskopen [i Vesterås 1
G. X." (1882). T. M.

Nicander, Anders, skald, f. 29
aug. 1707 i Xäshults skn, Jönköp. län,
† 8 mars 17S1 i Västervik. Föräldrar:
kyrkoherden Magnus N. och Anna
Böttiger. — Efter skolgång i Hälsingborg
studerade X. vid Lunds univ. till 1728
och kom följ. år till Stockholm, där
han först var auskultant i Svea
hovrätt och därefter tjänade som
informator. Han blev vid mitten av
1730-talet tulltjänsteman och 1737
tullkontrollör vid Stora sjötullen i Västervik,
där han 175S blev
Manufakturkontorets ombudsman och
packliusinspek-tor. X., som redan under studieåren
skrev latinsk poesi, ägnade vitterheten
stort intresse. Han skrev bl. a. en
metrik, ’"Oförgripelige anmerckningar
öfwer swenska skaldekonsten" (1737),
där han i sv. dikt ville införa latinska
positionslagar. Hans eget skaldskap
— främst övers, från Vergilius (1751
och 1752) samt Syraks ordspråk
(1759) ocli Salomos ordspråk (1760),
satta på hexameter — illustrerar hans
verslära. Redan samtiden förlöjligade
X:s eteostica. onomastica ocli övriga
kuriösa versslag, men många ägnade
honom dock en beundran, som vid hans
död utlöste en känd verspolemik
mellan Kellgren och Johan Wellander
(Kellgrens inlägg tr. i hans samlade
skrifter). För sina litterära
förtjänster erhöll X. 1761 prof:s namn och en
årlig pension. — Gift 1) 1739 med
Gertrud Christina Du Rietz, † 1742;
2) 1744 med Eva Bök, † 1745; 3) med
Elisabet Sehörling, † 1757; 4) 1758
med Lovisa Margareta Apiaria. —
Litt.: H. Schiick, "Ett griftkvädes
historia" (i "Ur gamla papper", 2,
1894). M.v. P.

1. Nicander, Henrik,
matematiker, astronom, f. IS april 1744 i Vrena
skn, Södermani. län, † 12 febr. 1815 i
Stockholm. Son till fattigt bondfolk.
—- Efter fyra år i Strängnäs
gymnasium, varunder X. förtjänade sitt

Henrik Nicander. Silhuett.

uppehälle som informator, blev lian
1763 student vid Uppsala univ.,
promoverades 1767 till fil. magister på en
avh. om planeternas täthet och
utnämndes 1770 till docent i astronomi
efter en dissertation "De Quadrante
Murali". Då Vet. akad. inrättade en
andre sekr.-befattning, valdes X. 1776
till dess innehavare; ss. sådan biträdde
lian akad:s sekr. P. W. Wargentin.
Han invaldes s. å. i Vet. akad. ocli blev
vid Wargentins död 1784 Vet. akad:s
sekr. och astronom. År 1790 blev han
sekr. i Tabellkommissionen. På grund
av vacklande hälsa begärde X. 1803
avsked som Vet. akad:s sekr. ocli
ägnade sig helt åt tabellverket. Han
inlämnade 1812 till K. M:t förslag till
vinnande av större reda i landets
administrativa indelning. År 1814 erhöll
ban kansliråds värdighet. — Bland
X:s i Vet, akad:s handl. publicerade
arbeten märkas främst "Om de gamla
romerska, grekiska och hebreiska mått,
mål och vigter" (1776, inträdestal) och
"Afhandling om tabell-verkets
tillstånd i Sverige ocli Finland ifrån 1772
till och med 1795" (1799—1801). I
egenskap av Vet. akad: s astronom
utgav han dess almanackor och
kalendrar för åren 1785—1803. Slutligen
märkas uppsatser rörande historiska,
ortografiska, lantbruksvetenskapliga,
meteorologiska och sociala frågor
samt högtids- och åminnelsetal. X.
underhöll en vidlyftig korrespondens med
många av samtidens förnämsta lärde,
ss. Euler, Bernoulli, Laplace,
Condorcet och kungl, astronomen Bode i
Berlin, vilken införde flera av X:s brev
i vetenskapliga tidskr. Utom av Vet.
akad. blev X. led. av Mus. akad. 1783,
av Lantbruksakad. 1S12 och av flera
in- och utländska lärda och
patriotiska samfund. — Ogift. G. R—r.

2. Nicander, KarlAugust,
författare, f. 20 mars 1799 i Strängnäs,
† 7 febr. 1839 i Stockholm. Föräldrar:

konrektorn vid trivialskolan i
Strängnäs John N. ocli TJlrica Sellström.
Brorson till X. 1. — Från gymnasiet
i Strängnäs kom X. 1817 till univ. i
Uppsala. Han promoverades till
magister 1824 och flyttade därefter till
Stockholm, där han s. å. anställdes i
K. kansliets krigsexpedition och 1826
blev kopist. Med understöd av
kronprins Oscar och Sv. akad. företog han
1827—29 en resa till Italien. Efter
hemkomsten levde X., som vantrivdes
med ämbetsmannayrket, i Stockholm
huvudsakligen som fri förf. Vid ett
par tillfällen var X. på förslag till led.
av Sv. akad., men ban blev icke invald.
De sista åren av sitt liv framlevde lian
i misär. En hjärtsjukdom blev orsaken
till hans död. — Frånsett några dikter
i Mariefreds Veckoblad 1S17
debuterade X. 1819 med "Sånger af August"
(i "Kalender för damer" 1S20). Ilans
produktion omfattar vidare bl. a.
dramat "Runesvärdet" (1820), den
lyriska samlingen "Fjärilar från
Binden" (1822), "Runor af Xorna Gest"
(i "Iduna" 10, 1824), "Dikter" (1S25),
"Dikter" (1826), "Nya dikter" (1827),
"Hesperider" (1S35) samt
reseskildringen "Minnen från Södern" (1—2,
1S31—39) och div. bidrag i kalendrar
och andra publikationer. Han utförde
även dramatiska övers, (bl. a. av
Shakespeares "Othello", Schillers "Die
Räuber" och ’"Die Jungfrau von
Orleans"). X:s "Samlade dikter" har
utkommit i fem uppl. (l:a uppl. 1839
—41). — X:s första dikter äro främst
att betrakta som fosforistisk
efterklang. "Runesvärdet", vars handling
är förlagd till tiden för brytningen
mellan hedendom och kristendom, är
ett försök att skapa ett
nationellt-kristet drama i romantikens anda, och
samtiden ställde stora förhoppningar
på X. som dramatiker. X. var medl. av
Götiska förb., och bl. a. Jacob
Adlerbeth menade, att X. mer än någon an-

Karl August Nicander. Målning av O. J.
Södermark 1827 (Gripsholm).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 00:32:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free