Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Nieroth, Baltzar August Carl von - Niger, Petrus Andreæ, biskop, krönikeskrivare, se Peder Andersson Swart - Nihlén, John - Niklason, David - Niklasson, Nils - Nils Alleson - Nils Bosson, riksråd, se Sture - Nils Börjesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Niger
430
Nils Börjessort
John Nihlén.
gustavianska inställning. Han
tillhörde de länschefer, som energiskt
arbetade för lantvärnets organiserande,
och med hjälp av ett folkuppbåd
tillbakaslog han också på våren 1S08 ett
norskt infall i Jämtland. X. hade även
i andra sammanhang namn om sig
att vara en ovanligt energisk
landshövding. Som belöning för sina
tjänster adlades han 1S18 och blev s. å.
friherre. — Gift. 1796 med Catharina
Ulrika Lindberg. B. G—n.
N iger, P e t r u s A n d r e æ, biskop,
krönikeskrivare, se Peder Andersson
Swart.
Nihlén, J o h n. arkeolog,
hembygdsvårdare, f. S mars 1901 i
Kristinehamn. Föräldrar: läraren Nils Nilén
och Britta Maria Björnsson. — Efter
studentex. i Stockholm 1919 inskrevs
N. vid Uppsala univ., där ban blev
fil. kand. 1922, fil. lic. 1926 oeh fil. dr
1927. X. var 1925—27 amanuens vid
Vitt. akad., bedrev 1927—2S på
uppdrag av Jernkontoret järnhistoriska
forskningar och 1929—35 arkeologiska
forskningar på Gotland. Sedan 1936
är han sekr. ocli verkst. led. i
Samfundet för hembygdsvård. — Bedan N:s
drsavh., "Gotlands
stenåldersboplatser’’ (1927), visar hans intresse för
etnologiska problem inom arkeologin.
Än mer framträder detta intresse i
hans undersökningar av den äldre
järnålderns bygd på Gotland, publicerade
bl. a. i "Gotländska gårdar och byar
under äldre järnålder" (tills, med
Gerda Boethius, 1933), samt i hans
studier av gamla tiders järnhantering:
"Studier rörande äldre svensk
järn-tillverkning" (1932) oeh "Äldre
’järn-tillverkning i Sydsverige" (1939).
Bland N:s arkeologiska fältarbeten
märkes särskilt undersökningen av
kämpgravskomplexet med "Stavers
hus" vid Känne i Burs på Gotland. —
X. liar utfört ett omfattande
organisationsarbete inom Samfundet för hem-
bygdsvård; han redigerar sedan 1937
dess tidskr. Bygd ocli natur. N. har
även framträtt som
populärvetenskaplig förf. och behandlat gotländska
sägen- oeh sagamotiv, bl. a. i
"Sagornas ö" (1928) och "Från det okända
Gotland" (1929); "Under rutat segel"
(1928) och "Röda fåglar" (1946) äro
skildringar från vikingatiden. År 1945
utgav X. "Varulven", en samling
spökhistorier. — Gift 1926 med Gunvor
(Gun) Nordell. H.An.
Niklason, David, affärsman, f. 9
jan. 1884 i Visby. Föräldrar:
kontorschefen Oscar N. och Olivia Pettersson.
— Efter slutad skolgång praktiserade
X. i flera detalj- och engrosaffärer.
Sedan 1913 driver lian tills, med Jolin
Åkerblom Tekn. kompaniet i
Stockholm, som de bägge kompanjonerna
arbetat upp till ett av de mera kända
grossistföretagen inom den
kemisk-tekn. branschen. Han är även dir. i
Breitholtz tekn. fabriks ab. i
Stockholm sedan 1935, styr.-led. i Sv.
gros-sistförb. sedan 1932 och styr.-ordf. i
Sv. parfymeriengrossisters fören.
sedan 1946. — X. är en av Folkpartiets
ledande krafter i Stockholm. Han är
led. av partiets centralstyr. ocli
arbetsutskott alltsedan dess bildande
1933, ordf. i partiets stockholmsavd:s
handels- ocli hantverksgrupp sedan
1937 samt var ordf. i dess 4:e
kretsstyr. 1925—35. Åren 1935—46 var lian
stadsfullmäktig och 1940—44 led. av
stadskollegiet. Han är led. av
hamnstyr. sedan 1944, av styr. för
Stockholms stads frihamns ab. sedan s. å.
och av Handels- och
sjöfartsnämnden sedan 1946. Åren 1935—36 var
lian led. av Stockholms stads
industriverksstyr., 1937—40 av Stockholms
stads fastighetsnämnd oeh 1941—46
av styr. för det kommunala
bostadsbolaget ab. Familjebostäder. — Gift
1915 med Karin Magnusson. E. Rn.
Niklasson, Nils Herman,
arkeolog, museiman, f. 20 jan. 1S90 i
Göteborg. Föräldrar: plåtslagaron Herman
N. och Anna Sofia Johansdotter. —
Efter mogenhetsex. i Göteborg 1909
inskrevs X. vid Göteborgs och 1912 vid
Stockholms högskola samt 1919 vid
Halle univ., där ban blev Dr. pliil.
1924. X. var 1916—29 assistent vid
Landesanstalt für Vorgeschichte i
Halle och är sedan 1929 intendent för
arkeologiska avd. vid Göteborgs mus.
samt sedan 1931 docent i jämförande
fornkunskap vid Göteborgs högskola.
— Sina studier i Tyskland ägnade X. åt
klarläggande av vissa
stenålderskulturer ocli deras kronologiska ställning;
resultaten framlade han i avh. "Die
Walternienburg-Bernburger Keramik
und ihre Bedeutung für die
Chrono-logie der jüngeren Steinzeit
Mittel-deutselilands" (1925). Av stor bety-
delse är den omsorgsfulla
undersökning av en boplats från äldre
stenåldern i Göteborg, beskriven i
-"Stenåldersboplatsen på Sandarne vid
Göteborg" (1934), som X. utfört tills,
med J. Alin och H. Thomasson. —
Sedan 1929 är X. sekr. i Göteb. och
Bohus läns fornminnesfören, Han var
1934—36 ordf. i kulturminnesrådet i
Göteb. och Bohus län. — Gift 1920
med Hildur Maria (Maja) Johanna
Storck. H. An.
Nils Alleson (Nicolaus Allonis),
ärkebiskop, † 4 febr. 1305 i
Uppsala. — X. bedrev studier i
Tyskland och Frankrike och vistades omkr.
127S vid univ. i Paris. År 1292 valdes
han av domkapitlet i Uppsala till
ärkebiskop. Valet överklagades
emellertid av en kanik, då kapitlet på
grund av en tvist med ärkebiskopen i
Lund var bannlyst av denne. Sedan
tvisten hänskjutits till påven, förde X.
personligen sin talan vid kurian och
förklarades slutligen värdig mottaga
ämbetet. Han hade dock måst avstå
från den rätt, som valet gav, och
utnämningen skedde genom påvlig
provision, varefter X. av
kardinalbiskopen Johannes invigdes i Anagni 1295.
Följ. år återvände han till Sverige.
Mellan X. och förmyndarregeringen
— främst Torgils Knutsson — rådde
tidvis ett ganska spänt förhållande,
då X. med kraft hävdade kyrkans
anspråk på självständighet och
skattefrihet. Inom sitt stift företog X.
vidsträckta visitationsresor, bl. a. till
avlägsna delar av Xorrland. E. ö—n.
Nils Bosson, riksråd, se Sture.
Nils Börjesson, ämbetsman,
köpman, f. 4 juni 15S0 i Xva Lödöse
(nuv. Gamlestaden i Göteborg), † 16
mars 1655 i Göteborg. Föräldrar:
handelsmannen Börje Gunnarsson i Holm
och Carin Nilsdotter. — Sedan X. i
unga år utbildat sig i räknekonst i
Lybeck, blev han efter hemkomsten
1595 skrivare hos en fogde, därpå
häradsskrivare och under Gustav Adolfs
danska krig proviantmästare vid
armén. År 1613 blev lian fogde i Kullings
m. fi. härader i Västergötland och
gjorde sig bemärkt som driftig och
pådrivande; bl. a. liöll han sträng
uppsikt över borgmästare och råd i Brätte,
Vänersborgs föregångsstad, där lian
även verkade som tullnär. Då Gustav
Adolf vid sitt besök på det nyss från
danskarna inlösta Älvsborg 1619
ordnade förvaltningen i omgivande
landsdelar, blev K. fogde på slottet med
Xya Lödöse stad. Askims ocli Sävedals
härader samt Hisingen som
befogenhetsområde. År 1623 blev ban
krono-arrendator i flera härader och vid
samma tid handelsman i Göteborg,
vars magistrat ban tillhörde 1622. Han
fungerade 1624—36 som en av stadens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
