- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
432

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Markusson - Nils Månsson - Nils Månsson - Nils Nilsson - Nils Nilsson, arbetskarl, pseud. för Quiding, Nils Herman - Nils Olofsson, biskop, se Nicolaus Olai Helsingius - Nils Ragvaldsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nils Månsson

432

Nils Ragvaldsson

1364 i sju års tid styra sitt stift, medan
biskop Gotskalk måste hålla till i det
av folkungarna behärskade
Västsverige. Vid 1371 års uppgörelse i
Edsviken mellan konungarna Albrekt
och Håkan visar sig N. ånyo ha skiftat
parti, i det han nämnes bland den
senares män. Albrekt tog sig nu an
Gotskalk Falkdals sak. Ännu i mars 1372
befann sig N. i Linköping men sökte
i början av nästa år i sin tur skydd
lios konung Håkan. Förtjänsten av att
Linköpingsstiftets styrelse icke
vanvårdades under N:s oroliga episkopat
tillkom främst ärkedjäknen Nicolaus
Hermanni, den senare biskopen. —
Litt,: Y. Brilioth, "Svensk kyrka,
kungadöme och påvemakt 1363—1414"
(1925); densamme, "Svenska kyrkans
historia" (2, 1941); S. Engström, "Bo
Jonsson" (1, 1935); Å. Stille, "Konung
Erik Magnussons regering" (Hist.
tidskr. 1938); E. Newman, "Lunds
domkyrkas historia 1145—1945" (1946).

S. Kft,

Nils Månsson (Nicolaus Magni),
humanist, f. i Arboga, födelseåret
okänt, † 24 nov. 1543 i Marburg,
Tyskland. — N. inskrevs 1524 i
Wittenberg och promoverades där till
magister 1535, blev lärare vid den
filosofiska fakulteten 1536 och senare
juris utriusque dr. Under tiden 1524—■
35 tjänstgjorde N. några år, i varje
fall 1529—31, i Gustav Vasas
räkne-kammare i Stockholm. Han var väl
anskriven hos konungen, som tills,
med biskop Sven Jakobsson i Skara
bekostade hans studier och gav
honom flera uppdrag. Sålunda utsåg N.,
tills, med Luther och Melanchton, med
vilka lian stod i förbindelse, Georg
Norman till Erik XIV:s lärare 1539.
— Enligt brevväxlingen mellan Gustav
Vasa och N. meddelade den senare vid
något tillfälle, att de lärde i Tyskland
voro förvånade över, att konungen
ännu ej grundat ett univ. Gustav Vasa
förklarade i ett brev till N. 1538, att
man skulle göra, vad man kunde i
denna fråga, men framhöll, att största
svårigheten var att skaffa
kompetenta lärare. N:s försök att värva lärare
till ett univ. i Sverige misslyckades
emellertid, och själv tycks lian ej ha
velat hörsamma konungens uppmaning
att tills, med några landsmän nybilda
univ. i Uppsala. —- N. var en
intelligent och liögt bildad man, god latinsk
stilist, och han åtnjöt stort anseende
bland sina kolleger i Tyskland. Han
var sålunda en av de lärda deltagarna
i ett av lantgreven Moritz av Hessen
sammankallat möte i Kassel 1534 eller
1535. Han lär även vara förf. till en
hyllningsskrift vid Erik XIV:s födelse
med titeln "Carmen genethliacum
na-talibus principis Erici Gustavi
sae-rum". — Ogift. Lfs.

Nils Månsson, köpman,
klädesfabrikör, f. 12 april 1586 i Jönköping,
† 30 april 1639 i Xorrköping.
Föräldrar: borgmästaren Måns Jönsson och
Brita Nilsdotter. — X., som var
svåger till den mäktige borgmästaren i
Jönköping Peder Strömberg, blev
tidigt borgare och handelsman i
Xorrköping. Han samlade där en
betydlig förmögenhet och blev en av stadens
ledande män, dess repr. vid riksdagen
1635 och handelsborgmästare 1638.
Han var en av direktörerna för
Söder-ländska kompaniet, deltog i Louis De
Geers skeppsvarvs- och
repbaneanlägg-ningar samt erhöll 1637 tills, med
Anders Matsson privilegium på ett
pappersbruk vid Fiskeby. Sin största
insats gjorde han emellertid inom
klädesfabrikationen. Han anlade 1635 ett
vantmakeri och erhöll därå
vederbörliga privilegier mot åtagande att till
kronan för lågt pris leverera kläde.
Verket, som synes ha nått en
kapacitet av 3 000 alnar årligen, var intill
X:s död helt sysselsatt med
kronoleveranser, dels "gott coleur", dels
"gement pjuk". — X. var en driftig
affärsman och synnerligen
initiativrik, då det gällde utvecklingen av
Xorrköpings handel och
manufakturer. Han sökte genomföra principen,
att endast förmögna och
företagsamma män skulle vinna borgerskap men
"lättingar och onyttiga wattenbij"
bortdrivas. För sina förtjänster blev
han kallad "den store", och Gustav II
Adolf erbjöd honom adelskap, vilket
lian dock avböjde. — Gift 1) 1610 med
Christina Göransdotter, † 1611; 2)
1616 med Elisabet Hård af Segerstad,
† 1622; 3) 1626 med Margareta
Cruse-björn. T. M.

Nils Nilsson, borgmästare,
politiker, † 1664 i Stockholm, sannolikt 21
maj. —■ Efter studier och utrikes
resor, bl. a. i Italien, valdes X. 1643 till
rådman i Stockholm och erhöll 164S
k. fullmakt som handelsborgmästare.
Vid 1649 och 1650 års riksdagar och
vid 1651 års utskottsmöte var han
borgarståndets talman. Sedan han
1652 avgått från borgmästarämbetet,
utnämndes han 1655 till assessor i
Svea hovrätt, i vilken egenskap han
kvarstod till sin död. — I de bittra
ståndsstriderna vid 1600-talets mitt
spelade N., till sin natur häftig och
lidelsefull, en ledande roll inom den
ofrälse oppositionen mot
aristokratväldet, Han var i början jämte adeln
motståndare till Kristinas 1649
framlagda plan på pfalzgreven Karl
Gustavs upphöjelse till arvfurste men gav
till adelns stora bestörtning plötsligt
vika inför drottningens påtryckningar
och yttrade därvid: "Vi dependera av
K. M:t allena och av vår frihet, vi äro
ett stånd för oss själve." I arvsfölj-

dens tryggande såg han tydligen
räddningen undan en högadlig regim. Även
vid den stormiga riksdagen 1650, då
oron kulminerade genom de ofrälses
reduktionskrav, stod N. i händelsernas
centrum. Adeln riktade sin vrede
särskilt mot honom och menade, att han
vore värd att steglas. Året därpå såg
det ett ögonblick ut, som om denna
önskan skulle gå i uppfyllelse. N. kom
nämligen att figurera i den bekanta
rättegången mot Arnold Johan ocli
Arnold Messenius, vilka avslöjats som
upphovsmän till en anonym
smädeskrift mot de maktägande i riket.
Enligt denna hade N. erbjudits adelskap
och en vieepresidentsyssla i Åbo
hovrätt blott för att man önskade bli
kvitt den besvärlige borgmästaren ocli
därigenom kunna förfoga över
huvudstadens tillgångar. Inför sina domare
utpekade den äldre Messenius N. som
en meningsfrände, vilken t. o. m. skulle
"sökt och mäkta gärna sett revolt i
landet". N. togs i fängsligt förvar ocli
korsförhördes. Ehuru starkt misstänkt
frigavs han dock mot borgen med
hänsyn till sin stora popularitet bland
Stockholms borgare. Med hans avgång
från borgmästarämbetet upphörde
N:s politiska verksamhet. — Gift 1)
1644 med Margareta Gudmunsdotter,
† 1655; 2) 1656 med Catharina
Is-raelsdotter Skute eller Skuut. — En
son till N. var skalden Israel
Holmström. — Litt.: B. Lövgren,
"Ståndsstridens uppkomst" (1915); G.
Elgen-stierna, "Stockholms-släkter, I"
(Per-sonhist. tidskr. 1915). C.-F. C.

Nils Nilsson, arbetskarl, pseiul.
för Quiding, Nils Herman.

Nils Olofsson, biskop, se Nicolaus
Olai llelsingius.

Nils Ragvaldsson (Nicolaus
Rag-valdi), ärkebiskop, f. senast i början
av 1380-talet, † 17 febr. 1448, begravd
i Uppsala domkyrka. N. tillhörde en
sv. lågfrälse släkt, som förde en lilja
i vapnet. — N. kom att verka i tre
olika sv. stift. Han finnes omnämnd
som kanik i Strängnäs 1409 ocli som
dekan därstädes 1420 och blev senast
1426 biskop i Växjö samt var från
1438 till sin död ärkebiskop. Om N:s
utbildning och studier är ingenting
känt. Tydligen har han i likhet med sin
ämbetsbroder och politiske
meningsfrände, biskop Tomas av Strängnäs,
åtnjutit unionskonungens, Eriks av
Pommern, förtroende. År 1423
återfinnes N. i Siena i Italien, verksam för
Birgittinordens räkning. Intresset för
Birgittas klosterstiftelse skulle följa
honom genom livet — det var under
lians ärkebiskopstid, som Nådendals
kloster upprättades i Finland — men
de insatser han kunde göra för den sv.
sierskans hårt angripna ordensstiftelse
på konciliet i Basel torde ej lia varit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free