Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson, Anders - Nilsson, Anna - Nilsson, August - Nilsson, Axel, museiman, kulturhistorisk forskare, se s. 457 - Nilsson, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nilsson 438 Nilsson
August Nilsson.
Anders F. Nilsson.
äldrar: soldaten ocli torparen Nils
Nilsson Nezler och Maria Greta
Jo-hansdotter. ■—• N. kom från ett ytterst
fattigt hem, där han uppfostrades till
sträng försakelse, arbetsamhet och
fromhet, och redan vid tolv års ålder
började lian arbeta för sitt uppehälle.
Han förlorade småningom sin
religiositet. År 1836 övertog lian det
förfallna torpet Ladusjön i Vånga skn,
östergötl. län. Svårigheter ocli
missräkningar vid skötseln av torpet ledde
honom 1845 åter till religionen. Från
påsken 1850, då lians första offentliga
möte ägde rum i Hällestad, verkade
ban outtröttligt som resepredikant
inom länet. År 1853 vanns ST. för
baptismen men bröt redan efter några
månader med denna riktning. Han antogs
1S57 till Evangeliska
fosterlandsstiftelsens kolportör och utsträckte
därefter sina predikoresor över stora
delar av landet. Han flyttade 1864 till
Sjölunda i Vånga skn. — N:s folkligt
rättframma förkunnelse var av
centralt kristen karaktär. Till det yttre
var lian mycket säregen; lian hade
långt mittbenat liår och bar ständigt
en fotsid hembygdsdräkt. Genom sin
älskvärda, blida personlighet
lyckades han besegra motståndet även hos
det högkyrkliga prästerskapet,
samtidigt som lian var en stöttepelare
inom den rosenianska väckelsen. —
Gift 1S36 med Johanna Larsdotter.
G. W.
Nilsson, Anna Qvirentia,
filmskådespelerska, f. 30 mars 18S8 i
Ystad. Föräldrar: poliskonstapeln Per
N. och Anna Jonsson. —
Barndomsåren tillbragte N. i föräldrahemmet i
Hasslarp i n.-v. Skåne. Hon var
därefter en tid anställd som
handelsbiträde i Halmstad. Efter ett par år i Paris
emigrerade hon 1905 till Förenta
staterna, där lion till en början arbetade
som konstnärsmodell, hembiträde m.
m. År 1911 kom jST. till Hollywood.
Tidigt beundrad för sin skönhet ocli
charm blev K. på 1910-talet snabbt
en av de populäraste av de
amerikanska filmstjärnorna. Hon lanserades i
filmer som "The Regeneration", "The
YVhip" och "Blockad", den sistn.
inspelad 1929, då lion stod på
höjdpunkten av sin karriär. Alltifrån
debuten till ljudfilmens genombrott
omkr. 1930 gjorde hon över 200 roller.
Vid ett besök i hemlandet 1921
medverkade N. i en sv. inspelning som
Anna i "Värmlänningarna" med Erik
Petschler som regissör. Ungefär
samtidigt med stumfilmsepokens slut
råkade N. svårt skada sig under en
ridtur ocli var därmed för lång tid borta
från filmarbetet. År 1947 återvände
hon till filmen och liar framträtt i
mindre uppgifter. — N:s spel var
friskt, uttrycksfullt ocli vårdat. Trots
sina framgångar i Förenta staterna
nådde hon emellertid aldrig någon
Anna Q. Nilsson.
större popularitet i hemlandet. —
Gift 1) 1912 med Guy Combs; 2) 1923
med Jolin Gunnerson. B. O. V.
Nilsson, Nils August, i
Kabbarp, tidningsman, politiker,
trädgårdsodlare, f. 26 mars 1867 i Åhus skn,
Kristianst. län. Föräldrar:
lotsåldermannen Frans N. och Katarina Åberg.
— Efter mogenhetsex. i Kristianstad
1S86 studerade N. bl. a. estetik i Lund
till 18S9 och kom följ. år till Malmö
som medarb. i Arbetet och biträde åt
dess grundläggare Axel Danielsson.
Efter dennes död var Is. 1900—OS red.
för Arbetet ocli samtidigt en av det
socialdemokratiska partiets flitigaste
folkmötestalare i Skåne. För sin tidn.
förmådde N. upprätta en stab av
utmärkta skribenter, bland vilka
märkas Bengt Lidforss, Ernst Korlind,
Ola Hansson och Vilhelm Ekelund.
Åren 190S—21 redigerade N". Arbetets
söndagsbilaga Framtiden och 190S—
13 Lantarbetarbladet. — N. var stads-
fullmäktig i Malmö 1902—10,
landstingsman 1914—30, led. av Andra K.
1906—14 A och 1915—19 (lagtiman)
samt led. av Första K. 1919 (urtiman)
—36. Efter att tidigare lia tillhört
konstitutions- och jordbruksutskotten
var ST. från 1915 led. av statsutskottet,
där det föll på hans lott att särskilt
syssla med löneregleringsfrågor, på
vilket område han även togs i anspråk
för ett flertal kommittéuppdrag. Från
1921 var han andre v. talman och 1929
—31 förste v. talman. Sedan N. 1936
lämnade politiken, har han på . sitt
1910 inköpta lantställe Kabbarp i
Åkarps skn, Malmöh. län, ägnat sig åt
fruktodling, en sysselsättning, som
enligt N. är "livet i dess högsta potens".
— K:s verksamhet både som politiker
och journalist präglades av humor ocli
satir, oräddhet och självständighet.
Icke minst inom sitt specialgebit,
lönefrågorna, förfäktade han ofta
åsikter i strid med den rådande
partiopinionen. — N. har bl. a. utgivit
folkskådespelet "Skåningar" (1S98; uppf.
1919), kåserisamlingarna "Soliga
Kabbarp" (1916) och "Lustgården"
(1918) samt första delen av sina
memoarer, "Krönikeboken" (tr. i ett fåtal
ex., 1946). — Gift 1S93 med Ingår
Hansson. S. S\v.
Nilsson, Axel, museiman,
kulturhistorisk forskare, se s. 457.
Nilsson, Karl Gustaf Axel,
målare, f. 7 juli 1S89 i Ljugarn, Ardre
skn, Gotl. län. Föräldrar: handlanden
August N. och Emma Pettersson. —
K. kom vid sju års ålder till
Stockholm; efter avslutad skolgång gick
han 1906—OS på Tekn. skolan.
Sommartid praktiserade lian som
yrkes-oeh dekorationsmålare. Åren 1910—12
studerade han vid Konstakad. men
avbröt jämte flera kamrater
studierna där sistn. år som en protest mot
de föråldrade
undervisningsmetoderna. Jämte F. Schüldt och G. Widing
hyrde lian 1920—22 en villa på Smeds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
