- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
441

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nilsson-Cantell

441

Nilsson-Ehle

ges mest betydande brotekniker oeh
medverkade vid såväl planläggandet
som utförandet av många av
Stockholms största broar. Sålunda ledde han
konstruktionerna av bl. a. Skansbron
(1923—25), Årstabron (1923—29),
Västerbron (1931—35) och
Tranebergsbron (1932—34), vars valv (181 m)
näst Sandöbrons är det största i
världen av armerad betong i ett spann.
Därjämte ledde han ombyggandet och
breddandet av S:t Eriksbron (1935—
37) samt ledde de förberedande
utredningarna (1921—40) ang. den 1947
färdigbyggda Högbron vid Skanstull.
För statens, kommuners, bolags och
enskildas räkning utförde N. en
mångfald uppdrag, främst rörande
brobyggnader och fabriksbyggnader. — I
"Stockholms skärgårdsringväg. Ett
framtidsperspektiv" (1943) framlade
N. ett förslag om att bygga en ringväg
från Stockholm över
Lidingö—Boge-sundslandet—Rindön och Värmdön.
Han publicerade ett flertal uppsatser
om rörliga broar m. m. i fackpressen,
bl. a. i Tekn. tidskr. — Gift 1906 med
Klara Sofia Lindström. M. B.

N iIsson, Hugo Eugene,
skådespelare, f. 8 nov. 1885 i
Norrköping, † 5 sept. 1924 i Stockholm.
Föräldrar: vävmästaren Hugo N. och
Lovisa Samuelsson. ■—• N.
debuterade 1905 på Arbetarfören:s teater
i Norrköping som Fix i .T. Vernes
"Jorden runt på 80 dagar". Två år
senare kom lian till Axel Engdahl på
Folkteatern i Göteborg, och 1910—16
var han knuten till Folkteatern i
Stockholm. Sistn. år övergick lian till
Södra teatern. — N. hade samma
framgång i revyfacket som inom den
allvarligare repertoaren. Samtidigt
god karaktärsskådespelare och
framstående kuplettsångare blev N. en
uppburen kraft inom folkskådespelet.
Han formade skickligt olika
gubb-tvper, iin med strålande finurlighet,
än med stillsam humor. Ett utmärkt

J. Fredrik Nilsson.

prov på sin konst gav han som Sten
Hoff i A. Sandbergs "33,333", och av
övriga roller kunna nämnas Lill-Klas
i Geijerstams "Stor-Klas och
Lill-Klas", pater Hieronymus i Topelius’
"Regina von Emmeritz" ocli Pjoter
Ivanovitsch i Gogols "Revisorn".
Dessutom framställde lian åtskilliga
dråpliga figurer i Emil Norlanders och
Harald Leipzigers revyer. — Gift
1910 med skådesjielerskan Ingeborg
Arfvidsson. A. L.

Nilsson, Johan Fredrik,
biblioteksman. f. 2S mars 1S70 i Uppsala,
† 23 april 1918 i Stockholm.
Föräldrar: gasverkseldaren Johan Erik N.
och Fredrika Charlotta Wängelin. •—
Efter genomgången folkskola
utbildade sig N. till typograf. År 1890 var han
utlärd och arbetade därefter i
Uppsala och Stockholm. Snart kom han
emellertid att huvudsakligen ägna sig
åt folkbildningsarbetet. Han invaldes
i Stockholms arbetarebibl.-förb:s styr.
1S94 och blev bibliotekarie där s. å.
N. strävade oavbrutet att intressera
den politiska och fackliga
arbetarrörelsen för
folkbildningsverksamheten, och under hans ledning blev
Stockholms arbetarebibi. ett mönster
för övriga arbetarbibl. i landet. Han
studerade bl. a. under resor i Danmark
och Norge den tekniska sidan av
bibl.-verksamheten, och genom talrika
tidn.-ocli tidskr.-uppsatser ocli genom råd
och upplysningar har han haft stor
betydelse för hela folkbibl.-väsendet.
Sålunda var det N., som 1904 till
Sverige införde det moderna amerikanska
utlåningssystemet. — N. var
stadsfullmäktig i "Stockholm 1905—18 och
led. av Folkskoleöverstyr. (sedermera
Folkskoledirektionen) under samma
tid. Han innehade flera kommunala
kommittéuppdrag; bl. a. var han led.
av löneregleringskommittén 1909—10,
centralbibl.-kommittén 1910—12 och
valkommittén 1911—12. Även inom
nykterhetsrörelsen var han aktivt
verksam. — N. utgav bl. a.
"Folkbiblioteken i Köpenhamn och
Kristiania samt några svenska bibliotek,
deras organisation och verksamhet"
(1903) och "Stockholms
arbetarebibliotek 1892—1917" (1917). Ären 1898
—1902 var han medarb. i
Social-Demokraten. — Gift 1894 med Hilma
Mathilda Larsson. K. E. L.

Nilsson, Fredrik Olaus, sjöman,
frikyrkopräst, f. 28 juli l’S09 på
Ven-delsö i Kattegatt, Värö skn. Hall. län,
† 21 okt. 1SS1 i Houston, Minnesota,
Förenta staterna. Föräldrar:
lantbrukaren och fiskaren Petter N. och
Katarina Verdelin. —- N. blev vid fjorton
års ålder lärpojke lios en skomakare i
hemsocknen, skrev 1S27 in sig vid
Göteborgs sjömanshus, rymde efter tre
år från ett sv. segelfartyg och tog hyra

Fredrik 0, Nilsson, Träsnitt.

på en amerikansk ångare. Han
omvändes 1S34 genom en metodistisk
sjömanspräst i New York och ägnade sig
åt religiös verksamhet, först i New
York och från 1839 i sin sv.
hemsocken. Följ. år träffade han George
Scott på ett nykterhetsmöte i
Jönköping och fick genom dennes förmedling
anställning som traktat- och
sjömansmissionär hos The Seamen Friends’
Society i Göteborg, varjämte han
verkade som kolportör såväl åt brittiska
bibelsällskapet som åt andra
utländska bibelsällskap. N:s
kvartalsrapporter väckte synnerligen stor
uppmärksamhet, då de publicerades i The
Sailors’ Magazine. År 1845 kom lian i
kontakt med baptismen, och 1847
döptes lian i Hamburg. Även detta dop ocli
den enkle sjömannens skildring av sin
religiösa utveckling väckte stor
publicistisk uppmärksamhet i den
engelsktalande religiösa världen. Den 21 sept.
1S48 döpte en dansk baptistpastor fem
släktingar och vänner till N. vid
Val-lersvik i Landa skn i Halland, och
därmed var den första sv. baptistförs.
konstituerad med N. som föreståndare.
På ett år fick förs. trettiofem medl.,
ocli den blev omedelbart utsatt för
förföljelse. År 1850 blev N. av Göta
hovrätt dömd till landsförvisning för att
han utspred "villfarande lärosatser";
hans nådeansökan avslogs av K. M:t,
och han måste lämna landet. Åren
1851—53 förestod han en baptistisk
förs. i Köpenhamn, där han döpte den
f. d. sv. statskyrkoprästen Anders
Wiberg, som han 1S53 följde efter till
Förenta staterna tills, med sina hårt
prövade sv. trosfränder. I sju års tid
verkade han i olika förs. bland de sv.
baptistiska emigranterna men kunde
1S60 återvända till Sverige, där den
förändrade religiösa lagstiftningen
möjliggjorde ett upphävande av
landsförvisningsdomen. Är 1861 bildade N.
Göteborgs första baptistförs., vars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free