- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
442

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson, Fredrik - Nilsson, Fredrik - Nilsson, Fritiof - Nilsson, Georg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nilsson-Cantell

442

Nilsson-Ehle

Fredrik W, Nilsson.

föreståndare han blev. Som ordf. för
de sv. baptisternas tredje allm.
konferens sistn. år bekämpade han den
florerande syndfrihetsläran. År 186S
återvände han till Förenta staterna,
då ban ansåg sig vara åsidosatt av
yngre krafter. En tid var han
föreståndare för en liten förs. i Houston.
Han blev snart påverkad av Parkers
liberala teologi och förlorade
småningom sin förs:s förtroende. — Med
sin uppriktiga fromhet var N. en
ivrig sanningssökare. Genom
självstudier, framför allt i historia,
arbetade lian på att upphjälpa bristerna i
sin bildning. Som talare var lian lugn
ocli resonerande. — År 1918 restes en
minnessten över N. vid Vallersvik,
Landa skn, Hall. län. — Gift 1845 med
Sofia Ulrika Olsson. —- Litt.: J.
Byström, "En frikyrklig banbrytare"
(1910); N.J.Nordström, "Sv.
baptist-samf:s historia" (1, 1923); G.
Wahlström, "Natten bär bud" (1948). G. C.

N iIsson, Fredrik Wilhelm,
agronom, f. 16 maj 1903 i Vollsjö skn,
Malmöh. län. Föräldrar: lantbrukaren
Nils Persson och Ingrid Ohlsson. —
Efter studentex. i Lund 1920 blev N.
vid univ. där fil. kand. 1925,
utexaminerades från Alnarps lantbruksinst.
s. å. och blev i Lund fil. lic. 1931 och
fil. dr 1933. Han var förädlingsledare
vid Weibullsholms
växtförädlingsanstalt i Landskrona 1925—31,
föreståndare för Sveriges utsädesfören:s (i
Svalöv) filial i Undrom i överlännäs
skn, Ångermanland, 1931—38 och
avd.-föreståndare vid Svalöv 193S—41.
Sistn. år förordnades ban till e. o.
föreståndare för statens
trädgårdsförsök vid Alnarps lantbruks-,
mejeri-och trädgårdsinst., och sedan 1946 är
ban prof vid inst. ocli föreståndare
för statens trädgårdsförsök. N. har
företagit studieresor inom Europa,
bl. a. till Finland 1932 och Norge
1933 med statsmedel, samt till Cornells

univ. i Ithaca, Förenta staterna, 1937
—38. Sedan 1942 är han expert på
trädgårdsodlingens område i Statens
livsmedelskommissions
produktions-avd. och sedan 1943 led. av
jordbrukets upplysningsnämnd. Han blev
styr.-led. i Sveriges pomologiska fören.
1’941 och i Fören. för växtförädling
av fruktträd s. å. Sedan 1945 är han
v. ordf. i statens plantskolenämnd.
I sin vetenskapliga produktion har
ban främst behandlat genetiska
spörsmål, ss. i "Studies in fertility and
in-breeding in sonie lierbage grasses" (i
Hereditas 1933, drsavh.). Han liar
även publicerat cytologiska arbeten,
försöksberättelser samt uppsatser
rörande vallodling och vallfröodling,
varvid han bl. a. har belyst
vallväxtföräd-lingens betydelse för avkastningens
höjande (1931). En praktisk
handledning av N. är "Norrländsk
vallfröodling" (1.935, tills, med Gust. Ericsson).
Som chef för statens trädgårdsförsök
har han bl. a. utgivit flera
publikationer och medverkat i åtskilliga
utredningar. — Gift 1931 med Martha
Johansson. S. L.

Nilsson, Nils Fritiof Adam,
jurist, författare, f. 4 dec. 1895 i
Vollsjö skn, Malmöh. län. Föräldrar:
stationsinspektoren Johan N. och
Lovisa (Lisa) Lenander. — Efter
studentex. i Kristianstad 1913 och jur.
kand.-ex. i Lund 1918 var N. anställd
på advokatbyrå i Stockholm 1919—21
och var 1921—30 advokat i Tranås.
Åren 1932—34 var han bosatt i
Göteborg, vistades sedan halvtannat år
utomlands och bor sedan 1936 i Kivik,
Skåne, samt ägnar sig helt åt
författarskap. — N. blev redan under
Lundaåren känd som en fantasifull och
outtröttlig anekdotberättare men
framträdde först vid mogna år som förf.
under sign. Fritiof Nilsson Piraten.
Debutarbetet "Bombi Bitt ocli jag"
(1932), en samling överdådigt
berättade, drastiskt komiska och karika-

Fritiof Nilsson.

tyrmässigt tillspetsade pojkäventyr,
äro baserade på barndomsupplevelser
ocli bära i hög grad det muntliga
föredragets signum. Barock komik och för
anekdoten typiska, stundom väl
mycket beräknade effekter känneteckna
också romanen "Bock i örtagård"
(1933) och novellboken "Småländsk
tragedi" (1936). I N:s senare arbeten
har den flödande fabuleringen i viss
utsträckning fått vika för en bredare
realism med utförligare milj öskildring
och fördjupat människostudium,
vartill kommer ett markant inslag av
resonemang och reflexion. Förändringen
är närmast märkbar i romanen
"Bokhandlaren som slutade bada" (1937),
en i all sin groteska komik
skrämmande ocli ödslig historia om desillusion,
tanklöst tillfogat lidande och
mänsklig isolering. I "Historier från Färs"
(1940) återvände N. med en rad
barndomserinringar till motivkretsen i
debutboken. Verket rymmer främst
några ypperliga längre berättelser, som,
varierande temat mänsklig
storvulenhet och förnedring och med
obarmhärtigt avslöjande karaktärsteckning,
anknyta till Hjalmar Bergmans
demoniska psykologi. N:s framför allt
stilistiskt betydande författarskap har
fortsatts med den självbiografiskt
grundade Lundaberättelsen "Tre
terminer" (1943) samt "Bombi Bitt och
Nick Carter" (1946), i vilken han
återupptar debutromanens miljö ocli
huvudfigurer. — Gift 1) 1919—35
med Karin Jerlov; 2) 1939 med Tora
Månsson. H. L—r.

Nilsson, Georg Alfred, arkitekt,
f. 9 okt. 1871 i Malmö. Föräldrar:
kvarnägaren Nils Vilhelm N. och
Johanna Malmgren. — Efter
mogen-hetsex. i Malmö 1891 studerade N. vid
Tekn. högskolan 1891—95 och vid
Konstakad. 1895—98. Han var 1899
—1902 assistent vid Tekn. högskolan
och företog sedan i studiesyfte en
utländsk stipendieresa. År 1907 knöts
han som arkitekt till
överintendents-ämbetet (sedermera Byggnadsstyr.)
och var 1922—37 byggnadsråd och chef
för intendentsbyrån i samma
institution. År 1936 var N. tf. generaldir. ocli
chef för Byggnadsstyr. — Som
arkitekt har N. gjort betydande insatser
i statens och kommunernas
omfattande skolbyggnadsprogram under de
gångna fyrtio ären. Ett flertal av
Stockholms folkskolebvggnader ss.
Matteus (1900), Adolf Fredriks (1910),
Midsommarkransens (1915), Högalids
(1921), Smedslättens (1925) och
Al-viks (s. å.) folkskolor äro sålunda
uppförda efter hans ritningar, liksom
dylika byggnader i Enskede (1915),
örby, Långbrodal, Johannesdal (1925),
Skarpnäck (1929^—30) och Arboga
(1937—38). Han har vidare utfört

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free