Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson, Georg - Nilsson, Gerda - Nilsson, Gustaf - Nilsson, Gustaf - Nilsson, Göran Axel-, museiman, se s. 458
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nilsson
443
Nilsson
Georg Nilsson.
ritningarna till samskolorna i
Vimmerby (1906) och Hedemora (1915),
realskolan i Falkenberg (1909) och
läroverket i Djursholm (1910) samt
Kungsholmens kommunala
mellanskola (1926—27) och Sollefteå
gymnasiebyggnad (1932—34). X:s arbeten äro
gedigna uttryck för den tid, under
vilken de tillkommit, och representera
på ett fullgott sätt
arkitekturutvecklingen från det nationalromantiska
skedet (Djursholm) över
20-talsklassi-eismen (Kungsholmen) till det
moderna 30-talet. Även som kyrkbyggare
liar X. varit verksam, bl. a. i Åmot
i Gästrikland och Baltak i
Västergötland (1915 och 1916). X. ledde 1938—
42 ombvggnaden av Riksdagshuset i
Stockholm. — Gift 1901 med Olga
Maria Zachrisson. M. L—n.
Nilsson, Gerda Cecilia Maria,
operasångerska (sopran),
skådespelerska, f. 2 juli 1874 i Stockholm, † 13
febr. 1940 därstädes. Föräldrar:
sko-makarmästaren Johan N. och. Johanna
Sofia Håkanson. — N. studerade sång
vid Musikkonservatoriet i Stockholm
för J. Günther 1891—93 och hade
samtidigt anställning som
körsånger-ska vid K. teatern. År 1894
debuterade hon på Vasateatern ocli var knuten
till denna scen under två år, varefter
hon tillhörde Södra teatern 1896—97.
Sistn. år engagerades hon av A. Ranft
till Arenateatern i Stockholm, där
hon framgångsrikt sjöng Fiametta i
"Boccaccio". Efter sångstudier i Paris
1S97 och för Signe Hebbe följ. år
debuterade K. som Mignon på K. teatern
1899. Hon framträdde därefter
sporadiskt på stockholmsoperan, ocli från
slutet av 1920-talet verkade hon som
skicklig sångpedagog samt gav
plastiklektioner. X:s välutbildade behagfulla
stämma och smittande humör kommo
bäst till sin rätt i fransk repertoar;
ypperliga prestationer voro Orestes i
’•’Sköna Helena", Cupido i "Orfeus i
underjorden" och Berenice i "Clairette
i dragonlägret". — Gift 1901 med
kanslisekr. Eduard Alfred Peyron.
A. L.
Nilsson, Gustaf, i Kristianstad,
kommunalman, politiker, f. 15 okt.
18S0 i Bulltofta, Västra Skrävlinge
förs., Malmö, † 30 april 1926 i
Kristianstad. Föräldrar:
bryggeriarbetaren Magnus N. och Hanna Nilsson.
— X. började vid tolv års ålder arbeta
i fabrik i Malmö och var sedan
sysselsatt inom olika fack, bl. a. som
mu-rarliantlangare. Tidigt kom ban med
i nykterhetsrörelsen och något senare
även i den socialdemokratiska
ung-domsrörelsen och
fackföreningsrörelsen, i vars tjänst han snart började
uppträda som agitator, särskilt bland
lånt- ochbvggnadsgrovarbetarna; 1902
—06 var han kassör inom Grov- ocli
fabriksarbetareförb. och 1906—J6 dess
revisor. Vid bildandet av Skånes
socialdemokratiska partidistrikt 1906
anställdes X. som ombudsman med
särskild uppgift att bedriva agitation
inom Kristianst. län; han kvarstod
på denna post till sin död. Stationerad
i Kristianstad var han 1911—26
stadsfullmäktig och led. av länets
landsting. Åren 1911—19 tillhörde lian
Andra K. ocli 1919—26 Första K.
Som led. av bevillningsutskottet från
1919 specialiserade X. sig på de
där förekommande frågorna, särskilt
skattefrågor och frågor rörande
vin-och sprithandeln. X:s placering 1914
i det särskilda utskott, som hade att
behandla propositionen om införande
av tobaksmonopol, medförde, att han
allt framgent knöts som styr.-led. till
ab. Sv. tobaksmonopolet. Han utförde
olika uppdrag för ab. Vin- oeh
spritcentralens räkning och var ordf. i
systembolaget i Kristianstad. X.
tillhörde 1919—26 socialdemokratiska
riksdagsgruppens förtroenderåd och var
1926 led. av utrikesnämnden. — Gift
1909 med Olga Maria Olsson. S. Sw.
Gustaf Nilsson.
E. Gustaf Nilsson.
Nilsson, Erik Gustaf, i
Vibber-bo, lantbrukare, politiker, f. 26 april
1860 i Xedre Ulleruds skn, Värml.
län, † 10 juli 1944 i Söderbärke skn,
Kopparb. län. Föräldrar: sågaren vid
Dejefors bruk Nils Persson ocli Anna
Maria Ersdottcr. — Efter att lia
genomgått en predikantskola i
Kristinehamn verkade X. som kolportör, tills
ban 18S5 slog sig ned på Vibberbo
bergsmansgård i Söderbärke. Denna
gård innehade han till 1923, då han
överlät den åt sina söner. X. deltog
livligt i jordbrukarnas föreningsrörelse
och var bl. a. under en följd av år ordf.
i sin orts mejerifören. Ilan var i dec.
1915 med om att bilda en avd.
avBonde-förb. i Söderbärke. Han tillhörde Andra
K. 1918—24 och var ordf. i
Bonde-förtas riksdagsgrupp där 1918—21
samt led. av utrikesnämnden 1922—
24. Under kristiden bedrev ban en
energisk opposition mot
statsmakternas folkhushållningspolitik, som han
stämplade ss. orättvis mot
jordbrukarna. X., som i försvarsfrågan vänt sig
mot fält- ocli kasernliv som fysiskt och
moraliskt nedbrytande, var led. av
försvarsrevisionen 1919—23, där han
anslöt sig till den liberala
ståndpunkten. Han kom därigenom i
motsättning till sitt parti under prof.
Beuter-skiölds ledning. Sammanslagningen av
Bondeförb. och det mera högerbetonade
Jordbrukarnas riksförb. motsvarade
icke heller X:s radikalare intentioner.
Efter riksdagen 1924 kritiserade han
öppet Bondeförb:s politik och
särskilt C.-A. Reuterskölds inflytande.
Kort därefter inträdde han i
Frisinnade landsfören. ocli deltog en tid
ganska aktivt i det frisinnade
organisationsarbetet i Dalarna men
återvände icke mera till rikspolitiken. —
Gift 1SS9 med Anna Karolina
Bergström. S. Sw.
Nilsson, Göran Axel-,
museiman, se s. 45S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
