- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
446

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson, Johan - Nilsson, Johan - Nilsson, Johan-Edvard - Nilsson, John - Nilsson, Josef

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nilsson-Cantell

446

Nilsson-Ehle

Johan Nilsson i Kristianstad.

utskott. Han liar tillhört
utrikesnämn-den 1921—24 och 1926—36. N., vars
framträdande städse präglats av
naturlig värdighet och pondus, liar ofta
erhållit representativa uppdrag. Han
var sålunda ordf. i
bevillningsutskottet 1927—36 och är sedan 1937
kammarens talman. Han var v. ordf.
i Allm. valmansförb:s överstyr, och
arbetsutskott 1919—23 ocli i Första
K:s nationella parti 1929—33. —
Även under sin tid som landshövding
ägnade sig N. åt sitt lantbruk. Inom
sitt län åstadkom han betydande
förbättringar på olika områden, ss. inom
vägväsendet, sjukvården och
undervisningsväsendet. Han var 1926—39
ordf. i Sveriges allm.
lantbrukssällskap och blev led. av Lantbruksakad.
1925 (hedersled. 1938). Han är
styr.-led. och ordf. i flera ekonomiska
företag och ideella institutioner. N. blev
serafimerriddare 1940. — Gift 1901
med Signe Teresia Johnsson. S. Sw.

Nilsson, Johan, i Malmö,
tidningsman, politiker, f. 1 april 1874 i
Bromma skn, Malmöh. län. Föräldrar:
lantbrukaren Nils Persson och Hanna
Mårtensdotter. — N. började vid
sjutton års ålder arbeta vid Ystads gjuteri
och mekaniska verkstad och var 1895
—1901 anställd vid Karl Holmbergs
verkstad i Lund. Han var 1902—06
ombudsman i Malmöavd. av järn- oeh
metallindustriarbetareförb. samt 1906
—19 facklig red. i Arbetet. Ären 1919
—27 var han kommunalpolitisk red. i
samma tidn., där han även i
fortsättningen t. o. m. 1944 var politisk
med-arb. N. var stadsfullmäktig i Malmö
och led. av drätselkammaren 1911—
38, led. av Andra K. 1918—19 (första
riksdagen) och av Första K. 1919
(andra riksdagen)—44. Han tillhörde
försvarsrevisionen 1919—23 och var
statsrevisor 1924—27.1 riksdagen
specialiserade han sig till en del på
freds-och försvarsfrågor, vilket medförde

ledamotskap i samtliga särskilda
försvarsutskott från 1924 till 1942,
varjämte han även som led. av
statsutskottet 191S—44 varit verksam å
för-svarsavd. Belysande för N:s
försvarspolitiska inställning var den iver, med
vilken han under många år
understödde kraven på ökade anslag till de
sv. fredsorganisationerna. Han deltog
i bl. a, luftvärnsutredningen 1926—31
samt luftskyddsutredningen 1936. N.
var 1905—17 sekr. i det
socialdemokratiska skånska partidistriktet oeh
var 1918—44 dess ordf. Han var led.
av styr. för ab. Aerotransport 1924
—44. — Gift 1) 1895—1924 med Anna
Löfkvist; 2) 1926 med Elly Magnia
Jacoba Lindgren. S. Sw.

Nilsson, Johan-Edvard,
skolman, statsvetenskapsman, f. 23 febr.
1884 i Brösarps skn, Kristianst. län.
Föräldrar: sparbankskamreraren Nils
N. oeh Johanna Andersson. — K.
avlade mogenhetsex. 1903 samt blev fil.
kand. 1907 och fil. lic. 1919, allt i
Lund. Efter tjänstgöring som e. o.
amanuens vid Landsarkivet i Lund
1907—09 och förordnanden som
läroverkslärare i Lund, Hälsingborg,
Eslöv och Landskrona 1908—20
utnämndes han till lektor i historia
och modersmålet i Sundsvall 1921;
sedan 1930 är han rektor vid
Landskrona högre allm. läroverk. Han var
(som repr. för Folkpartiet) led. av
stadsfullmäktige i Landskrona 1939—
46, ordf. i styr. för stadsbibl, där 1936
—45 samt ordf. i styr. för Statens
tvångsarbetsanstalt där 1939—44. —■
N. var 1913—15 red.-sekr. i
Statsvetenskaplig tidskr. och 1920—21 sekr.
hos proportionsvalssakkunniga. Han
har bl. a. utgivit arbetena
"Balkanfrå-gan i dess viktigare skeden" (1913),
"Författningsrevisionen 1918—1921"
(1920; 2:a uppl. 1921), "Det
proportionella valsättet vid politiska val i
vissa främmande länder" (1921),
"Re-presentationsproblemet genom
tiderna" (1927), avsnittet "Borgarståndet"

Johan Nilsson i Malmö.

i "Frihetstidens maktägande ständer
1719—1772" (Sveriges riksdag, 1:5,
1934) samt "Sundsvalls historia.
Tiden 1862—SS" (5, 1943). — Gift 1920
med Mimi Elilérs. I. Stli.

Nilsson, John August, präst,
författare, f. 26 dec. 1898 i Malmö.
Föräldrar: predikanten Nils August N.
och Johanna Pettersson. — Efter
stu-dentex. i Göteborg 191S avlade K.
teologisk-filosofisk ex. där 1922 och teol.
kand.-ex. i Lund 1925 samt
prästvigdes s. å. för Skara stift. Efter missiv
i hemstiftet var K. sekr. hos Sv.
kyrkans diakonistyr. 1928—44 ocli red.
för tidskr. Vår kyrka 1933—41. Han
var pastor vid Sophiahemmet 1935—
45 och är sedan sistn. år komminister
i Engelbrekts förs. i Stockholm. Ären
1942—43 var K. militärpastor vid
Svea artillerireg. Ären 1924—26 var
han ordf. i Sveriges kristliga
gymnasiströrelse. — K. liar icke minst som
red. för Vår kyrka gjort sig känd som
en utmärkt stilist och en orädd
debattör. Han liar utgivit
predikosamlingar ss. "Lagen och löftet" (1936)
samt skrivit historiker bl. a. över
Diakonistyr. (1935) och Sophiahemmet
(1939). Han har också framträtt mecl
en mångskiftande skönlitterär
produktion; mest betydande äro
novellsamlingarna "Präster och andra" (1933),
"Fädernas kyrka" (s. å.) och
"Landskyrka" (1942), diktsamlingarna "Gud
som haver barnen kär" (1938) ocli
"Fränt och fromt" (1944) samt
romanen "Herrens väder" (1941). — Gift
1927 med Märta Kristina Andersson.

D. T.

Nilsson, Josef Petrus,
politiker, f. 19 mars 1876 i Nyköping, † 4
dec. 1930 i Stockholm. Föräldrar:
grundläggaren Nils Petter N. och
Anna Lotta Carlsdotter. — N.
arbetade 1892—1902 vid Luth & Roséns,
L. M. Ericssons oeh ab. Separators
verkstäder i Stockholm och bedrev
samtidigt studier vid en tekn.
aftonskola 1892—94. Som arbetare vid
Separator tog han 1899 initiativet till
sammanslutningen Sv. arbetareförb.;
dess syfte var att ekonomiskt och
socialt förbättra arbetarnas ställning,
men i motsats till
Landsorganisationen önskade förb. ej sammankopplas
med den politiska arbetarrörelsen. Det
högsta medl.-antal, som förb.
uppnådde, var 10 000. N. var dess sekr.
oeh ledare 1902—OS. Det uppstod
många stridigheter kring N:s
verksamhet; i arbetarvärlden var han känd
som "gule Josef", oeh det påstods, att
hans organisation understöddes av
arbetsgivare. Sedan N. lämnat ledningen
av Sv. arbetareförb., deltog detta
emellertid i 1909 års storstrejk; 1915
upphörde dess verksamhet. N.
övergick, sedan han 1908—09 genomgått

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free