- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
450

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nilsson-Cantell

450

Nilsson-Ehle

betydelsefulla uppgifter. Åren 1929—
38 var han
skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör i
Kommerskollegium. Därjämte verkade han
från 1930 till sin död som klassexpert
i Germanischer Lloyd. Han kritiserade
skarpt de gällande
skeppsmätningsbestämmelserna samt föreslog och
bedrev propaganda för ett nytt
internationellt skeppsmätningssystem. -—
Bland N:s talrika offentliga uppdrag
må nämnas, att han var led. av
skeppsmätningssakkunniga 1909—11, ordf.
bland skeppstjänstkommitterade 1917,
ordf. bland sakkunniga för revision
av fartygsbyggnadsförordningen 1927
samt Sveriges ombud vid flera
internationella konferenser. Han bedrev en
omfattande författarverksamhet. Bl. a.
publicerade han i Tekn. tidskr.
"Tonnage cheating" (1909), "Några
riktlinjer för den nya
fartygsinspektionen" (1914), "Fartygs vattentäta
afdelningar" (1916, 1917), "Frågan om
en svensk skeppsbyggnadsteknisk
försöksanstalt" (1917) och
"Skeppsredaresynpunkter och
skeppsbyggaresynpunkter å fartygsbyggandet" (1923).
Han utgav "Teknisk handbok
rörande fartygs byggnad och utrustning"
(1928), "Elementarlärobok i
skeppsbyggnadskonst" (1932) och "Handbok
i skeppsmätning" (1935) samt
författade flera avd. i det av honom och G.
Åsbrink redigerade stora verket
"Sveriges sjöfart" (1919—21). — Gift
1906 med Augusta Gunilla (Gulla)
Rudbäck. N. Lll.

Niisson, Olof, i Tånga,
lantbrukare, politiker, f. 6 juli 1863 i Vellinge
skn, Malmöh. län, † 9 juni 1928 i
Hälsingborg. Föräldrar: lantbrukaren
Nils Olsson och Johanna Olsdotter.
■—-N. arrenderade från 1899 hemmanet
Tånga i Vellinge skn, Malmöh. län,
vilket hans fader uppodlat; 1912 blev
han ägare till gården. Under
stridigheter om lantarbetarnas
organisationsrätt framträdde N. med artiklar i tidn.
Arbetet, och han började snart även
hålla föredrag i ämnet. År 1909 valdes
han av socialdemokraterna till
landstingsman och 1911 till led. av Andra K.,
som han tillhörde till 1927. Från 1914
var han led. av jordbruksutskottet och
beklädde där ordf.-posten 1924—27.
N:s sakkunskap togs även flitigt i
anspråk för utredningar i
jordfrågor. Åren 1917—19 var han led. av
Folkhusliållningskommissionens
jord-bruksavd. I Brantings första
ministär 10 mars—27 okt. 1920 var han
chef för Jordbruksdep. Åren 1920—27
var han styr.-led. i Centralanstalten
för försöksväsendet på
jordbruksområdet. Han var även led. av
järnvägsrådet 1922—27. — N. var till sitt
väsen tillbakadragen och försynt. Hans
arbete för att vinna jordbrukarna för

Olof Nilsson i Tånga.

socialdemokratin skattades högt inom
hans parti. — Gift 1899 med Betty
Larsson. S. Sw.

Nilsson, Olof, lantmätare, f. 2S
juli 1872 i Andrarums skn, Kristianst.
län, † 13 april 1940 i Halmstad.
Föräldrar: arrendatorn Nils Månsson och
llanna Nilsson. — N. avlade
lantmäte-riex. 1902 och blev efter
auskultant-tjänst v. kommissionslantmätare i
Skarab. län 1907 och
distriktslantmätare i östergötl. läns ö. distrikt 1915.
Han utnämndes 1919 till förste
lantmätare (från 1921 överlantmätare) i
Hall. län och avgick 1939. Han
biträdde Kammarkollegiet med
lantmäteri-utredningar 1912—17 och var led. av
avvittringskommissionen 1915, av en
kommission 1918—21 för
undersökning av hur lagstiftningen till
förekommande av vanhävd å viss jord i
Norrland och Dalarna verkade, av
jordstyckningskommissionen 1919—20
och av skogslagkommissionen 1936.
Han var styr.-led. i Sveriges
överlant-mätarefören. 1920—28 och ordf. där
192S—33, led. av stiftsnämnden i
Göteborgs stift från 1932 och led. av
styr. för Riksbankens
avdelningskontor i Halmstad från 1927 (v. ordf. från
1930). Åren 1914—20 utgav han Sv.
lantmäteritidskr. — Gift 1910 med
Dagmar Ingeborg Rodhe. S. L.

Nilsson, Olof, frikyrkoman,
bokförläggare, f. 31 mars 1880 i Ottsjön,
Föllinge skn, Jämtland, † 21 maj
1945 i Stockholm. Föräldrar:
lantbrukaren Nils Pålsson och Sara
Olofsson. — Efter genomgång av folkskola
arbetade N. som lantbrukare till 1902,
då han anslöt sig till
baptistsamfundet. Han genomgick Betelseminariet
1904—08 och var sedan pastor i
Köpings baptistförs. 1908—18. 1919
blev han dir. för Baptistmissionens
bokförlags ab., vilken post han
innehade till sin död. I samfundets
föreningsliv var ban en av de mest anli-

tade krafterna. Bl. a. var han 1922—■
39 led. av Missionsstyr. och dess
verkst. utskott, varjämte han var red.
för flera tidskr. och utgav
textböcker för söndagsskolan m. m. Han var
led. av De kristna samfundens
nykterhetsrörelse 1927—33 och av
Nykterhetsvännernas landsförb. under s. å.

— N. deltog verksamt i det
kommunala livet som repr. för de frisinnade.
I Köping var han led. av
stadsfullmäktige 1914—19 samt led. av
beredningsutskottet 1915—19 och av
drätselkammaren 1916—18. Han tillhörde
Stockholms stadsfullmäktige 1923—
42 och var led. av sjukhusdirektionen
1937—39. N. var klarsynt och
vederhäftig och gjorde sig särskilt gällande
i administrativa och ekonomiska
frågor. — Gift 1910 med Ester Ragnhild
Anderson. T. M.

Nilsson, Lars Johan Paulinus
(Paul), präst, skald, f. 22 juni 1866
i Längjums skn, Skarab. län.
Föräldrar : folkskolläraren Lars N. och Karin
Olsson. — Efter mogenhetsex. i Skara
18S5 och teologiska ex. i Uppsala
prästvigdes N. 1891 för Skara stift.
Han blev komminister i Gudhem 1S97
och kyrkoherde i Häggum 1909 samt
var kyrkoherde i Sjogerstad 1922—
45. N. utnämndes 190S till e. o.
hovpredikant. Som reg.-pastor var N. 1897
—1903 knuten till Älvsborgs reg. och
1903—39 till Livreg:s husarer och
Göta trängkår. — N. är livligt
intresserad av hembygdssång och
kyrkosång. Men framför allt är han känd
som skald, inte minst hembygdens och
den kyrkliga ungdomens. I 1937 års
psalmbok representeras N. med åtta
psalmer (förutom några
bearbetningar), av vilka flera höra till de bästa
och mest sjungna. Bland N:s
diktsamlingar märkas "Psalmer och
sånger" (1916), "Återljud från templet"
(1924), "Sol och stål" (1927) och
"Tempelsånger" (1940). Han har
dessutom utgivit ett flertal
undervisningsskrifter, prediko- och
betraktelsesamlingar m. m. Han redigerade 1916
sångboken "Kyrklig sång". N. erhöll
1S98 Sv. akad:s guldmedalj. — Gift 1)
1897 med Matilda Åmark, † 1939; 2)
1941 med Mathilda Erlandson. D. T.

Nilsson, Per, i Äspö, lantbrukare,
politiker, f. 12 maj 1S16 i Grönby skn,
Malmöh. län, † 3 dec. 1879 i Äspö skn,
samma län. Föräldrar: rusthållaren
Nils Jönsson och Kersti Persdotter.

— N. innehade 1840—42 Rydeholms
väderkvarn i Anderslövs skn, 1842—
56 hemmanet Sjötorp i Dalby skn samt
därefter till sin död ett hemman i
Äspö. Åren 1853—66 tillhörde han
bondeståndet och 1S67—79 Andra K.
Han var led. av bevillningsutskottet
1S56—5S, statsutskottet 1859—70 och
konstitutionsutskottet 1871—79 samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free